”Vi står inför nya paradigm. Vad vi har uppnått hittills betyder inte att samma saker kommer att generera framgång i framtiden” Orden är Christian Ketels, Dr på Harvard Business School, från Reg Labs årskonferens i Danmark.

Vi har länge varit, är och kommer att vara beroende av export. Inte i något av våra nordiska länder finns det förutsättningar för en vettig livskvalitet grundad på nationell självhushållning. Det som möjligen skiljer framtid från dåtid är frågan om vad vi skall exportera. Hittills har vi varit fokuserade på export av varor och, i allt mer ökande utsträckning, tjänster.  Den här föreställningen har inneburit att vi betraktat våra talanger som produktionsresurser värda att värna om. Utflyttningen av företag och individer blir därmed ett hot mot vår försörjning och något som till varje pris måste förhindras. Tänk om det i stället är just själva talangerna som är vår exportprodukt? Mycket talar för att ungdomar från de nordiska länderna är ännu mer attraktiva utomlands än vad de tjänster och produkter vi tillverkar är.

I så fall finns det flera intressanta frågor att besvara. Den första är naturligtvis hur vi ställer om från att försöka bromsa utflyttningen till att försöka påskynda den. Den andra är hur vi ser till att det välstånd som skapas hos mottagaren/importören kommer oss till del. Den tredje är hur vi fortsätter vår produktutveckling så att vi även i framtiden betraktas som en källa till sällsynt talang och begåvning.

Vi kommer i en rad nummer framöver att försöka belysa och besvara de här frågorna. Hur exporterar vi vårt tänkande i stället för våra tankar? Hur skapar vi en positiv bytesbalans utifrån det ofrånkomliga faktum att våra talanger och företag förmodligen, för överskådlig framtid, kommer att flytta ur landet oftare än in, d v s vara export mer än import. Hur får vi del av förädlingsvärdet helt enkelt?

Vi vet redan en del om vilka kvaliteter man värdesätter utanför våra gränser. Inte i första hand därför att de har de bästa fackkunskaperna utan framförallt därför att de har en väl utvecklad förmåga till ifrågasättande, problemlösning och kreativitet. De här egenskaperna är det ont om också på universiteten runt om i världen. De här studenterna tar också med sig en positiv bild av de nordiska länderna och klimatet där. Den bilden är det främsta argumentet för fortsatt efterfrågan.

Oavsett om det är talanger eller talangernas produkter som skall exporteras talar vi allt oftare om kuster och regioner. I debatten kring sådana kluster och attraktiva regioner hävdas det vanligtvis att det handlar om paketering och marknadsföring. Likt kommersiella företag ska regioner och kluster förstärka sitt varumärke. Jag tror att häri ligger en stor missuppfattning. Att stärka den regionala attraktiviteten eller klusterbildningen handlar inte om varumärkesbyggande utan om det faktiska nätverksbyggandet i klustret. Omvänt gäller att regioner som inte lyfter förmodligen har problem med den verkliga verksamheten – inte med bilden av den. Ett kluster uppstår inte i huvudet eller på pappret. Framgångsrika kluster utvecklas ur tidigare kluster. Det finns positiva egenskaper förankrade i regionen.

Jag ser tre olika typer av kluster:

  • Den första typen bygger på befintliga, och ofta ändliga, naturresurser. Dit här skogsindustri, gruvnäring och jordbruk med mer eller mindre förädlade produkter.
  • Den andra typen är olika typer av kunskapskluster. Runt högskolor och universitet skapas ett näringsliv som producerar varor eller tjänster med högt informationsinnehåll och som är möjliga att multiplicera med väldigt liten ökad resursförbrukning.
  • Det tredje klustret är just talangskapande eller innovationsskapande. På några ställen växer det fram en nästan organiskt utvecklad kuvös för talanger och begåvningar, innovatörer och entreprenörer.

För vart och ett av de här utvecklingsmönstren finns det en rad framgångsfaktorer och konkurrensfördelar. Genom att förstå dem, och framförallt skillnaden mellan dem, kan vi fortsätta utveckla framgångsrika regioner. Om vi däremot tror att de egenskaper som skapar framgångsrik gruvdrift också är fundamentet för stora kunskapsföretag eller för generering av innovatörer och entreprenörer kommer vi att missa just det paradigmskifte som Christian Ketels talar om.

Lämna en kommentar