SVERIGE / KOMMMUN: Storumans kommuns står inför många utmaningar. Den demografiska strukturen liksom de stora investeringarna är avgörande för regionens framtid. Men alla satsningar kräver arbetskraft vilket i dag är en bristvara.

Tomas Mörtsell, kommunstyrelsens ordförande, (c), i Storuman ser positivt på att de planerade investeringarna. Nyckelfrågan är förstås hur dessa stora projekt blir långsiktigt framgångsrika. Den åldrande befolkningen innebär att det kan bli svårt att både rekrytera till och upprätthålla välfärdssektorn. Dels står kommunen inför ett behov av att investera summor motsvarande 20 – 25 miljarder inom gruv- och energisektorn (vindkraft), även turist och transportnäringen, vilket spås en bra framtid i kommunen. Investera i kompetensutveckling Den demografiska strukturen i norra delen av Sverige har en puckel där en stor andel arbetskraft är på väg i pension. Detta har lett till att man ser sig nödd och tvungen att också investera i kompetensutveckling av strategiska skäl, säger Tomas Mörtsell. Att Sveriges första nickelgruva är på väg att öppnas i Rönnbäck i Storumans kommun, är bara det en investering i miljardklassen. Och beräkningen är att det kommer att kräva 300-350 anställda. – En av utmaningarna är därför att locka in arbetskraft till kommunen, stärka det kommunala varumärket och göra kommunen attraktiv. Med de här planerade investeringarna räknar vi med att arbetsmarknaden växer med 40 procent, säger Tomas. Projekt för testflygning Ytterligare ett aktuellt stort projekt är att Storuman även sitter på en omtvistad gammal militärflygplats som kommunen lyckats få internationella aktörer intresserade av. Frågan som dykt upp är vem som ska betala för drift och underhåll, staten eller kommunen själva.  – Bland annat är tanken att flygplatsen skulle kunna användas i testningssyften av system och flygning under extrema klimatförhållanden, ungefär som bilar åker till Arjeplog för test, förklarar Thomas. Utmaningar och möjligheter Storumans kommun har också visat framfötterna i användningen av IT inom hälso- och sjukvårdsfrågor. Något man har som ambition att utveckla ytterligare. − Den stora utmaningen nu är hur man på ett strategiskt sätt ska hantera dessa stora utmaningar – som också är stora möjligheter – resursmässigt, både ekonomiskt och med de stora arbetskraftsbehov som finns, säger Mörtsell och fortsätter: − Det är stora satsningar vilket är positivt.  Men det viktiga är att det blir bestående effekter av de satsningar som görs och att vi klarar att bygga upp en stabil uppställning som håller över tid. Slutsatsen är att vi idag inte klarar dessa utmaningar själva, när det gäller infrastruktur, logistik, vatten och avlopp och så vidare. Därför måste vi söka partnerskap.  

Lära av andra Ett sätt att förbereda sig och planera för kommande utmaningar är att använda sig av benchmark mot andra kommuner och regioner som gjort en liknande resa. − Att vi som är en glesbygdskommun har så pass mycket intressanta projekt och stora investeringar på gång, gör oss intressanta för departement och andra intressenter i Bryssel. Jag kommer därför besöka både Bryssel och Pajala inom kort för att ta del av deras erfarenheter. I Pajala kommun har det bland annat utsett en nationell samordnare som fungerar som en specifik resurs för större projekt och investeringar. Det vore förstås toppen om vi kunde hitta ett liknande upplägg, säger Thomas Mörtsell. Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Lotta Ekberg

Lämna en kommentar