NORGE: I mitten av mars träffades norska och ryska havsforskare på ön Senja i Nordnorge för att förnya sitt årliga forskningsavtal. Samarbetet mellan forskarna har pågått i organiserad form sedan mitten av 1950-talet och överlevt både det kalla kriget och den sega gränsdragningstvisten i Barents hav och Norra ishavet.

Nu när gränslinjeavtalet är på plats, väntar nya utmaningar för att freda fisket – exploatörer står i kö för att få börja borra efter olja i Barents hav.
Barents hav är ett grunt hav, 200-300 meter djupt, med optimala levnads- och tillväxtvillkor för många fiskarter, främst torsk, kolja, sej, lodda, sill och liten hälleflundra. Här finns världens största bestånd av torsk, som tack vare forskarnas gemensamma arbete nu är starkt och hållbart. Forskarnas iakttagelser och resultat ligger bland annat till grund för hur fiskekvoterna sätts.

Gränslöst samarbete

 Under konferensen på Senja, med ett 30-tal deltagare – ungefär lika många från norska Havforskningsinstituttet som den ryska motsvarigheten i Murmansk, Pinro – drogs riktlinjer upp för fortsatt samarbete, både övergripande och ner på detaljnivå. Forskarna stämmer kontinuerligt av sina resultat över gränserna, inom respektive område.
Dessutom diskuterades aktuella frågor och Oleg Titov, forskningsdirektör på Pinro, lyfte ett av de problem man nu står inför, att olje- och fiskeindustriernas intressen kan komma att krocka.
Geologiska undersökningar visar att en fjärdedel av världens hittills oupptäckta olje- och gasreserver kan finnas i havsområdena runt Nordpolen – det är ingen liten industri som snart kommer att växa upp i Barents hav.
– Men hur kommer utvinningen av olja och gas att påverka fiskebestånden och fisket, frågar Oleg Titov retoriskt. Ingen vet, men forskarna kommer att vara extra vaksamma för att kunna slå larm i ett tidigt skede om det blir nödvändigt, lovar han.
I Norge pågår sedan länge debatt om huruvida man ska tillåta oljeborrning utanför Lofoten. Hittills har området inte exploaterats på grund av fiskets extremt stora betydelse, men starka krafter kämpar för att banka upp oljeriggar även där.

Fisken flyttar

Klimatförändringarna påverkar också fiskebestånden i Barents hav. Varmare vatten ger ökad produktivitet och växt samt medför att fisken flyttar på sig. Just nu ser man att makrill och lodda förflyttar sig norrut, vilket kan vara en möjlig effekt av ökad uppvärmning av havet.
– De två viktigaste frågorna vi måste ställa oss nu är: Hur påverkar fisket klimatet? Och hur påverkar klimatet fisket? Slutsatsen är att en god klimatpolitik är en god fiskeripolitik, säger Alf Håkon Hoel, regiondirektör vid Havforskningsinstituttets avdelning i Tromsø.

På gott och ont

Klimatförändringarna leder också till att isen vid Nordpolen smälter. Norra Ishavet kommer att bli isfritt under detta århundrade, troligen inom 30-40 år. Redan nu har några fartyg kunnat gå genom Nordostpassagen, norr om Sibirien, utan hjälp av isbrytare. Detta är en utveckling världens rederier håller ögonen på – när Nordostpassagen öppnas ytterligare kommer det att innebära enorma förändringar för sjöfarten. Transportvägen från Kina till Europa blir kortare och framför allt slipper fartygen gå genom Suezkanalen, med hot om piratangrepp utanför Afrikas horn.
När sjöfartens världskarta ritas om kommer Barentsregionen att få en blomstring som aldrig förr.
På gott och ont.
Fotnot: Avtalet mellan Norge och Ryssland om gränslinjen i Barents hav och Norra ishavet undertecknades den 15 september 2010 i Murmansk och trädde i kraft den 7 juli 2011.
Lämna en kommentar