Den framtida stadsplanering kommer att inkludera hur vi kan multianvändandet lokaler och mark. Dels för att skapa tryggare städer men också för att skapa hållbara städer.

Multi Sport CC BY Jim Pennucci
Multi Sport CC BY Jim Pennucci

Idag bor drygt 85 procent av Sveriges befolkning i städer och tätorten. Tillväxten är som störst i städerna och med det förändringstrycket. Utvecklingen av stadsmiljöer och städernas roll i en hållbar samhällsutveckling är en central fråga. En viktig aspekt är hur vi förhåller oss till de befintliga planerna och byggnaderna och de nya krav och behov som vi möter idag.

Ibland krockar det historiska med det nya inte bara rent innehållsmässigt utan också miljömässigt. Var går gränsen mellan aktsamhet om det historiska och utvecklandet av hållbara miljöer? Det som vi en gång tyckte var lämpligt är idag bromsande och hämmande. Och det som vi idag uppfattar som hållbart byggande är i framtiden inte alls lika självklart. Det har historien lärt oss.

Svensk och finsk stadsplanering var omfattande redan under stormaktstiden och innehöll visioner och tankar om ett framtida samhälle. Vi byggde städer utifrån centralperspektivet där avenyer strålade ut från ett det centrala torget. Inte sällan såg staden ut som en stjärna med uddar men det förekom också rutnätsplanerade städer med tydliga rätvinkliga kvarter. Stadsbyggandet i stormaktstidens anda fortsatte ända fram till den till den industriella revolutionen och präglar faktiskt än idag planeringen av städer i och med de tydliga strukturerna.

1900-talet har präglats av modernismens tankar om öppenhet istället för de tidigare slutna eller halvslutna kvarteren. När tågnätet utvecklades byggdes många städer utifrån tågstationen, ofta med bostäder på ena sidan och industrier på andra sidan järnvägen. Tåget var den bidragande faktorn till många städers tillkomst; Alvesta, Eslöv, Hallsberg. Städer som inte bara låg längs med järnvägen utan i en korsning mellan två linjer var extra gynnade.

När bilismen fick sitt stora genombrott minskade också ”järnvägsstädernas” betydelse och vi började se uppkomsten av s.k. satellitstäder och sovstäder.  Resandet förutsatte inte längre en järnvägsstation utan varje hem med en bil blev en egen knutpunkt.

Vi har alltså gått från en avsaknad eller egentligen en praktisk planering av staden på medeltiden till en strukturerad uppbyggnad av staden med rutnät som det tydligaste eftermälet. Den moderna historien präglas av ännu distinktare strukturer, tydligast uttryckt i den markanta bodelningen mellan arbetsplatser och bostäder.

Idag har pendlandet med bil nått klimax i städerna. Vi har kommit till slutet på den strukturerade staden. Resande med bil ses inte längre som en vinst för människor i närheten av städerna utan den kollektiva trafiken har blivit navet som delar av stadsplaneringen utgår ifrån.

Detaljplanerna i städerna utgår dock fortfarande från zoner i sfärer. Kontor, bostad och industri är olika verksamhetsområden som delat upp staden i zoner. Vi börjar se fler och fler detaljplaner som innehåller centrumverksamheter, d.v.s. flera funktioner inom samma område säger Stella Lindstam på Modellera Arkitekter:

Skapar vi en stad på bästa sätt genom strikt zonindelning? Behöver vi ha verksamhetsbeskrivningar i detaljplanerna eller är det bättre med en funktionell beskrivning av zonerna?

Stella menar att det som borde avgöra när vi planerar städer är vad vi vill reglera och det är i huvudsak att vi inte stör varandra. Men fortsätter hon; det ställer stora krav på detaljplanerna i de stora städerna där förändringstrycket är högt.

Multianvändandet av lokaler och multianvändandet av mark ses som en naturlig del i utvecklingen där städerna behövs göras levande 24 h om dygnet. En tät stad är en trygg stad säger Stella Lindstam. Den andra förklaringen är att lokaler, använda eller oanvända, kostar i drift.

Offentliga byggnader skulle vinna på att planeras för alternativa användningsområden. Både kostnadsmässigt och miljömässigt. För egen del kanske vi borde fundera på om det är rimligt att vi värmer upp våra eget hus och lägenhet 24 timmar och vår arbetsplats 24 timmar? Lösningen är kanske inte att alla jobbar och bor på ett och samma ställe men kanske ändå i den riktningen?

Lämna en kommentar