Enklare tillgång till mark, snabbare bygglovsprocesser och bättre elförsörjning behövs om utbyggnaden av mobilnät och bredband ska ta fart. Nu kräver Post- och telestyrelsen bättre samordning mellan offentliga och privata aktörer.

CC BY Andrew Bowden
CC BY Andrew Bowden

Bredband och mobilnät är avgörande för om näringslivet i glesbygden ska överleva. Ändå har myndigheter och operatörer svårt att enas och få fart på utbyggnaden. Nu ökar Post- och telestyrelsen trycket för att få parterna att agera.

Veckan före jul redovisade Post- och telestyrelsen, PTS, sina försök att få offentliga och privata aktörer att samarbeta bättre för att få till en fortsatt utbyggnad av mobilnät. Under en serie möten har fokus legat på hur täckningen i mobilnäten kan bli bättre och hur de ska byggas ut i områden som idag saknar täckning.

Enklare och snabbare tillgång till mark behövs, konstaterar PTS. Bygglovsprocesser, elförsörjning och fiberanslutningar måste fungera bättre om telebolagen ska bygga ut mobilnätet mer än vad de idag anser är kommersiellt gångbart.

Att samarbetet mellan aktörerna måste bli bättre kan låta som en självklarhet, men fortfarande finns många hinder. Små kommuner kan till exempel ha väldigt svårt att veta vilka de ska tala med

säger Christian Höglund, projektledare på PTS. Post- och telestyrelsens roll är att verka som katalysator mellan lokala och regionala myndigheter och de privata operatörerna. Myndighetens vision är att alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster. I första hand ska det ske genom att teleoperatörerna på kommersiella villkor tillhandahålla ett gott utbud av tjänster till hushåll och företag.

– Nu hoppas vi att dialogsamtalen fortsätter inom varje län och att länsstyrelser eller regionförbund plockar upp de idéer och förslag som våra dialogmöten resulterat i. Länsstyrelserna i Kronoberg och Blekinge har redan sagt att de ska bjuda in till strategiska samtal för att ytterligare förbättra mobiltäckningen. Förhoppningsvis blir det fler som följer deras exempel, säger Christian Höglund.

Regionala skillnader

Även om operatörer har täckningsvillkor som de ska uppfylla, finns det geografiska områden som hamnar utanför. PTS, som fick uppdraget att sammanföra teleoperatörerna med lokala och regionala företrädare av näringsdepartementet i maj, konstaterar att tillgången till pålitliga mobila elektroniska kommunikationer varierar en hel del över landet.

Några kommuner har bekymmer med teknikskiftet, andra har kapacitetsproblem när turismen har högsäsong. Ett exempel är Stockholms skärgård, där antalet personer under sommaren ökar från några tusen till flera hundratusen. För de företag som är verksamma inom turistnäringen är det avgörande att den moderna teletekniken fungerar.

Det som förenar är en ökande insikt om att en fortsatt utbyggnad av mobilnäten i kombination med bättre information från teleoperatörerna ska leda till mer välfungerande samhällstjänster och mindre klagomål från konsumenterna.

Med allt fler av myndigheternas samhällstjänster på internet måste företagare och privatpersoner kunna använda tjänsterna oavsett var de befinner sig. Tid på dygnet ska inte vara avgörande för möjligheten att komma i kontakt med de nätbaserade samhällstjänsterna.

Höga förväntningar

– I takt med att de gamla kopparnäten monteras ner och att allt fler konsumenter väljer bort den fasta hemtelefonin ökar också deras förväntningarna på att de ska kunna använda mobiltelefonen både utomhus och inomhus, oberoende av var i landet de befinner sig. Men konsumenten blir sällan informerad om de tekniska svårigheter som kan hindra ytterligare etablering av infrastruktur av mobila nät.

Christian Höglund framhåller att teleoperatörerna kan underlätta för konsumenterna genom att tydligt informera om hur långt utbyggnaden av mobilnäten hunnit och hur den fortsatta tidtabellen ser ut. Valet av mobiltelefon eller annan utrustning kan också vara avgörande för hur bra mobiltäckningen blir.

Kommunerna kan i sin tur bidra genom att se över bygglovsprocessen, upplåta mark och tillhandahålla fibernät och elförsörjning till anslutningspunkter och master.

Bredbandskartan

Post- och telestyrelsen lanserade helt nyligen även Bredbandskartan, som visar tillgången till bredband i alla landsdelar. Informationen omfattar såväl olika tekniker (fiber, kabel-tv, xDSL, 3G och LTE), som hastigheter och namn på nätägare, det vill säga de aktörer som äger mobilsändare eller fibernät. Kartan visar det fasta bredbandet, men inte mobilnätens täckning.

Informationen ska underlätta för kommuner, län, byalag och privatpersoner att komma igång med bredbandsutbyggnaden och bidra till regeringens bredbandsmål att minst 90 procent av alla hushåll och företag i Sverige ska ha tillgång till uppkopplingar på 100 Mbit/s år 2020.

Sverige ligger långt fram jämfört med många andra länder, men statistik från PTS visar att tillgången till bredband via fiber skiljer sig mycket mellan olika kommunerna. Medan 92 procent av hushållen i Sundbyberg kan utnyttja snabbt bredband är andelen i stort sett noll i till exempel Bräcke, Storfors och Torsby.

Villorna svårast

Vi måste få ut mycket mer fiber i backen. Många småkommuner har tänkt att det här nog fixar sig och det är först nu insikten börjar komma att man måste göra något själv

säger Mikael Ek, vd i Svenska Stadsnätsföreningen, som är intresse- och branschorganisation för 180 kommuner, samt 122 tjänsteleverantörer, operatörer och konsulter.

Storfors i Värmland är en av de kommuner som försöker få fart på utbyggnaden och satte tidigare i år upp målet att 95 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till fiber senast år 2020.

Om vi ska nå så stor anslutning måste vi få stöd från staten. Privata aktörer går bara in där de kan tjäna pengar

säger kommunstyrelsens ordförande Hans Jildesten (S). Den största utmaningen när fibernätet byggs ut är att nå alla två miljoner villaägare i landet. En villa kostar lika mycket att ansluta till bredband som ett flerfamiljshus och den stora geografiska spridningen gör att villaägarna inte är lika intressanta för de privata företag som bygger ut fibernätet.

Kostnaden för den enskilda villan är i genomsnitt knappt 20 000 kronor. Men summan varierar kraftigt, från 7 000 till 70 000 kronor, beroende på markförhållanden och var huset ligger. För att få till stånd en utbyggnad krävs i regel att 30-40 procent av villaägarna i ett område är med.

Lämna en kommentar