Det är ganska intressant att titta på hur man bygger hus i Japan jämfört med hur ett sådant byggprojekt sker i Sverige. För medan vi i vårt land bygger hus som är tänkta att stå i minst 100 år, satsar man i Japan på hus vars livslängd är max 30 år. Vad kan vi lära av japanerna om stabila husbyggen? Finns det några likheter eller bara skillnader?

Bits are Falling CC BY Jocey Kingh
Bits are Falling CC BY Jocey Kingh

Japan har kommit att bli en helt ny marknad för den svenska husbyggarbranschen. Behovet av nya bostäder i Soluppgångens land, som Japan brukar kallas ibland, verkar vara till synes omättligt vilket har fått svenska entreprenörer att vädra ny morgonluft. Men att anpassa svenskproducerade huskroppar till japansk standard är de facto lättare sagt än gjort. Det finns nämligen en ganska fundamental skillnad i sättet att se på det här med huskonstruktion i Japan respektive Sverige.

Medan vi i Sverige bygger hus som klarar av konststycket att stå pall i åtminstone 100 år, bygger man hus i Japan som man sedan river efter max 30 år. Japanerna bygger helt enkelt sina hus på ett sätt som är anpassat efter hur människor i grund och botten vill bo; det vill säga inte alltför länge. Den jämförelsevis korta livslängden hos japanska hus beror till största del på att japanerna vill bo nytt.

Dessutom lägger man inte så mycket krut på det här med värmeisolering av de nybyggda husen i Japan, som vi gör i vårt land. De höga elpriserna i Japan gör nämligen att man sällan värmer upp husen när den stränga japanska vintern slår till med full kraft. Som ett resultat av detta så bryr man sig därför inte heller om att isolera husen som därför blir väldigt kalla och dragiga på vintern.

Att som svensk entreprenör etablera sig på den japanska marknaden är dock lättare sagt än gjort. Det har många fått erfara. Bästa sättet att skapa sig ingång i Japan är att göra det i nära samarbete med en japansk allierad.

En fördel med svenskproducerade hus, som varje hugad husbyggarentreprenör kan dra nytta av i sin japanska marknadsföring, är att de ofta har tjockare väggar än japanska dito. De är utrustade med rejäla treglasfönster och är ordentligt isolerade som gör att de klarar av både värme och kyla på ett bra sätt. Svenska hus borde med andra ord vara en riktig brottarhit i Japan – om Japanerna kan tänkas bo i hus som någon annan bott i förut.

Några som har anammat det här med kort livslängd på hus är Fransmännen. Detta koncept som går under namnet Pop-Up Houses borde utan minsta tvivel vara som klippt och skuren för den japanska marknaden. Innovationen som har tagits fram av ett gäng husbyggare i Frankrike sprids nu över hela världen, går ut på att man med väldigt enkla medel bygger huset från grund till tak väldigt snabbt, till en i sammanhanget låg kostnad och med material som är hundraprocentigt återanvändningsbart.

En annan tongivande trend inom husbyggande av idag är att bygga så kallade nollenergihus, eller passivhus som de också brukar kallas. Det handlar om utnyttjandet av en teknik där man bygger energisnålt genom att ta vara på den värme som redan finns i huset. För japanerna med sina höga uppvärmningskostnader torde passivhus vara efterfrågade. Nu är det inte bara svensken som kan bygga dessa utan även Pop-Up Houses är lika energisnåla.

En skillnad mellan europeiskt husbyggande och japanskt är att det finns krav på att husen som byggs där ska vara jordbävningssäkra. Att så inte alltid är fallet, visade förödelsen efter jordbävningen och den efterföljande tsunamin som slog sönder stora delar av landet i mars 2011. Den åtta meter höga flodvågen som vräkte sig in mot de japanska öarna krossade allt som stod i dess väg, inklusive hus och byggnader som bokstavligt talat sveptes ut i havet och gjorde tiotusentals japaner hemlösa. Behovet av nya hus blev därmed skriande akut.

Att anpassa och bygga hus för andra marknader än hemmamarknaden kan ibland visa sig vara svåra med olika förutsättningar, regelverk och synsätt. De svåraste och mest utmanande är kanske ändå de kulturella skillnaderna – som att japanerna vill bo nytt. Krockar starkt med våra nordiska traditioner.

Lämna en kommentar