NORDEN: Samverkande företag i kluster presterar bättre. Men stödet för kluster i de nordiska länderna måste bli mer professionellt. Erfarenhetsutbyte och jämförelser räcker inte.  

Den 26 – 27 maj fylldes Öknehallen i Köpenhamn av mer än 450 förväntansfulla deltagare. Merparten var själva klusterledare eller policymakers inom nationella eller europeiska program med uppgift att stötta kluster av olika slag. Flertalet kom från de nordiska länderna, Tyskland och Polen, men även Portugal och Turkiet fanns representerade.   Hela konferensen präglades av de utmaningar som kluster över hela Europa i dag ställs inför. Mer av internationalisering, en ökad grad av professionalisering av klustrens styrning och utveckling, behovet av policyförändringar så att politiken på alla nivåer förmår gå i takt med näringslivet och klustrens behov, var några exempel på frågor som förenar klusterinitiativ över hela Europa och som också ständigt återkom under konferensen.   Från Nordiska ministerrådet, som var en av arrangörerna, kom också en hälsning från generalsekreteraren Halldór Ásgrimsson. Han påminde publiken om de 14 globaliseringsinitiativ som de nordiska ländernas regeringar gemensamt valt att samla sig kring. – Vi ser ju gärna att de nordiska klustren på energi-, miljö- och klimatområdet blir starkare internationellt. Om allt går i lås kommer de nordiska statsministrarna bestämma sig för att gröna näringar ska bli nästa nordiska paradgren, berättade han.   Det genomgående temat för konferensen var frågan om hur kluster av olika slag skall stöttas. Tyska Dr. Gerd Meier zu Köcker menade bland annat att projektledare för kluster, oavsett sammanhang, uppskattar att programmen sätts samman underifrån och att ledarskapet också finns med då strategier utformas samt i kommersialiseringsfasen. Meier zu Köcker påpekade vikten av att stödja en kompetent styrning av klusterarbetet i programmen, samt att kvalitetssäkra projektledarrollen genom exempelvis införa någon sorts standard via en kvalitetsstämpel. Andra talare var bland andra Thomas Alslev Christensen från Danmarks ministerium för teknologi och innovation. Han påpekade att nationell policy för klusterutveckling finns i alla länder, men att dessa policies i dag står inför stora utmaningar. Bland annat måste ägarna av olika klusterprogram kliva fram och ta ett tydligare ansvar. De måste också driva på för en kvalitetssäkring och professionalisering av klustrens styrmodeller. Alla kluster är unika och det måste programansvariga, liksom politiken, ta hänsyn till – både i utformningen, i sättet att stötta klustren och även följa upp satsningar.   Som ett positivt avbrott efter många och långa tal kom en välbehövlig happening. Publiken uppmanades att rösta fram årets klustersatsning! Sju kluster runt om i Europa hade kvalificerat sig för denna ”Cluster Ecellence Award” som till sist kammades hem av det norska NCE Maritime initiativet. – Det är så klart att vi är glada, säger Per-Arne Dahl som representerade det norska initiativet. – Men prispengarna kommer oavkortat gå in i verksamheten. Det är där de behövs bäst!   De vetgiriga och nyfikna deltagaren fick också chansen att nätverka, under de två dagarna gavs två tillfällen för speed-dating”, det vill säga snabba möten för möjliga affärsförbindelser. – Nätverkande och möjligheten att möta nya kontakter tillhör en av höjdpunkterna under en sådan här konferens, säger Olav Barland, från Innovation Norge. Enligt honom måste även de norska klustren göra sin hemläxa, med ökad internationalisering, trots att de lyckades kamma hem årets pris.   Men vad är en klusterkonferens om den inte också ger utrymme för sina deltagare att borra djupare inom olika specialområden? Nya innovativa sätt att  

erbjuda service, hållbarare strukturer för finansiering och "branding", samt relationsbyggande med offentliga och privata aktörer är tre av flera teman som deltagarna kunde välja på. På temat "Branding and Public Relations” fick deltagarna själva ”jobba” snarare än att serveras färdiga svar och lösningar. "Storytelling", d.v.s. berättelser om klustrets tillkomst, syften och visioner, tävlingar och utnämningar, gemensamma utställningar och sociala medier var några av de förslag som deltagarna såg som avgörande för att fånga nya företag och offentliga aktörer / politikers intresse för vad som sker. – Möjligen saknade jag några reflektioner kring företagens grundläggande skäl att delta, som viljan att göra affärer och gå med vinst, säger Lotte Landkile från Reg X, som också höll i denna workshop.   Peter Aalbæk Jensen, som är producent och management för Zentropa, berättade på ett dräpande sätt om sin väg från att ha varit bankrutt och även suttit i fängelse till att på mycket okonventionella sätt lyckats utveckla och i dag styra ett världsomspännande filmföretag. Hans bakgrund som kommunist med givna värderingar och en öppenhet för det annorlunda samt en positiv syn på konflikter har fått honom och företaget att våga välja oprövade vägar, vilket gav publiken många saker att fundera över.    Mattias Mallman vid Nano BioNet, som leder ett klusterinitiativ i tyska Saarbrücken gav till sist sin personliga reflektion kring klustrens utmaningar i framtiden: – Det har slagit mig hur mycket alla pratar om pengar för vi är alla beroende av offentliga medel, men det får inte stanna där. Kluster överlag får aldrig glömma att de i slutänden agerar på en marknad. Den verkliga utmaning måste därför handla om att få så många kluster som möjligt att kunna fungera på en marknad. Först då får vi kluster som också är hållbara över tiden, säger han.   Läs mer:   Nyhetsbyrå Regional Utveckling Norden: Per Holmström

Lämna en kommentar