Tolv år med en blocköverskridande forskningspolitik gör att Danmark lyfts fram som ett föredöme. Men samtidigt visar en färsk utvärdering att det brister när forskningen ska omsättas i praktiskt arbete och produktion.

År 2000 enades de politiska partierna i danska folketinget om en gemensam forskningspolitik. Antalet lärosäten minskades från 24 till 8 – och andelen toppforskare ökade. Idag ligger Danmark långt framme internationellt och slår bland annat Sverige och Storbritannien när det gäller publiceringar och citeringar.

Blir du ofta citerad visar det vilken influens du har på forskarsamhället. Men mycket av det som svenska forskare publicerar i vetenskapliga tidskrifter blir inte citerat alls

säger Harriet Wallberg-Henriksson, rektor för Karolinska Institutet, KI. Hon är glad över de satsningar som den svenska regeringen presenterade i forskningspropositionen, men är bekymrad över att inriktningen kan bli en annan efter nästa riksdagsval.

– Varje regering vill sätta sin prägel på forskningspolitiken, trots att den egentligen inte skiljer sig på några avgörande punkter mellan blocken.

Blocköverskridande

Om de svenska politikerna gjorde som de danska skulle det bli mycket lättare att planera verksamheten på längre sikt för lärosätena, menar Harriet Wallberg-Henriksson. År 2000 tog den dåvarande danska socialdemokratiska forskningsministern Birte Weiss initiativ till en blocköverskridande överenskommelse. Alla partier i folketinget enades om en strategi som nu har hållit i mer än ett decennium, trots regeringsskiften. Avtalet kunde komma till stånd då det fanns en gemensam insikt om behovet av reformer.

Danskarna valde att satsa på det som fungerar bäst. Genom att slå ihop universitet och på det sättet minska antalet lärosäten har de skapat starka forskningsmiljöer.

Universitetsbiblioteket vid Karolinska Institutet har genom bibliometrisk analys kunnat visa att Danmark från 2000 till 2011 ökade sin andel citeringar med 30 procent i europeiska vetenskapliga tidskrifter inom medicin, biologi och life science. Under samma period låg Sverige och Storbritannien kvar på oförändrad nivå.

Tillkomsten av ett nytt departement med uppdrag att koppla samman forsknings- och innovationspolitiken är en annan förklaring till den positiva utvecklingen. Danmark har också inrättat ett forskningspolitiskt råd som ska utveckla strategier och ge råd till forskningsministern.

Splittrat system

När det kommer till effekterna av det offentliga stödet till forskning och innovationer ser det inte lika bra ut för Danmark. En expertgrupp granskade i början av sommaren det danska systemet på uppdrag av EU-kommissionen och fann att de offentliga FoU-insatserna är splittrade och saknar koppling till verksamheten.

Trots mycket goda nivåer på investeringarna i forskning och innovationer är de inte effektivt omsatta i ekonomisk verksamhet, skriver experterna i sin rapport som nyligen överlämnades till den danska regeringen.

Det forsknings- och innovationssystem som regeringens stödmiljarder distribueras genom fungerar inte, anser kommissionen och efterlyser bättre metoder för att säkerställa att forskningsbaserad kunskap kan skapa tillväxt och arbetstillfällen i näringslivet.

Den nuvarande forskningsministern Morten Østergaard (Radikale Venstre) har i kommentarer till utvärderingen bekräftat att systemet måste förbättras. Slutsatserna i rapporten vävs in i arbetet med den nationella innovationsstrategi som snart är färdig.

Även Mats Benner, professor vid Forskningspolitiska institutet vid Lunds universitet, ser att danskarna behöver se över forsknings- och innovationssystem.

De saknar en sammanhållen struktur för att finansiera forskning. Systemet är charmigt, men inte helt effektivt, säger han.

Jämfört med Sverige är de akademiska miljöerna i Danmark hetsigare och mer präglade av konflikt, menar Mats Benner.

– Där finns en stark akademisk innovationskultur som bygger på en viss bångstyrighet och starka personer som gärna tar plats. Jag tycker att Danmark har en konkurrensfördel i det, säger han.

Lämna en kommentar