FINLAND: Före riksdagsvalet i Finland i april talade ingen om kommunsammanslagningar. Men nu efter valet finns några mycket tydliga signaler om att kommunfältet står inför stora förändringar de kommande åren.  

Finland har fått en regering vars regeringsprogram bygger på valvinnaren Samlingspartiets valprogram, med sin betoning på större och starkare kommuner. Detta ligger helt i linje med Finlands kommunförbund, som redan fattat ett principbeslut om en kommunstruktur som bygger på de så kallade stadsregionerna.   Stora omvälvningar väntar Nyligen presenterades en utredning om större social- och hälsovårdsdistrikt. Men framför allt har en reform av kommun- och servicestrukturerna ingått i det frågebatteri som regeringssonderaren, Samlingspartiets ordförande Jyrki Katainen, har ställt till de övriga partier.   Inga tveksamheter tack! Starka krafter jobbar alltså för att det som blev på hälft i den så kallade kommun- och servicestrukturprocessen (KSSR) ska rättas till, en gång för alla. De partier som inte är redo att förnya kommunstrukturerna kommer, om Katainen får bestämma, inte ha något i den nya regeringen att göra. Katainen utgår ifrån finansministeriets beräkningar, enligt vilka en hållbar offentlig ekonomi förutsätter ett överskott som motsvarar fyra procent av BNP 2015. Kommunreformen är alltså vara en av metoderna för att nå denna målsättning.   Större geografi förutsätter skilda lösningar Kommunförbundet har enats om en plan som det vill se förverkligad senast 2017, och som omfattar tre olika modeller. Helsingfors med omgivning, stadsregionerna och övriga områden ska utrustas med specifika lösningar som beaktar de regionala skillnaderna. Antalet kommuner och olika slags samarbetsarrangemang kommer att minska avsevärt. Medan huvudstadsregionen borde få någon form av metropol-lösning av den typ som tillämpas i Centraleuropa så vill kommunförbundet att de så kallade tillväxt- eller stadsregionernas får en kommunstruktur som bygger på pendlingsområden. De landsbygdsområden som inte förmår samla sig till starka primärkommuner kan bilda distriktskommuner med ansvar för social- och hälsovård, utöver gymnasieutbildning. Distriktskommunen blir då ett samarbetsorgan med en fullmäktigeförsamling som väljs av kommunernas fullmäktige.   Distriktskommuner ersätter samkommuner Mycket tyder på att dessa distriktskommuner i så fall kommer att ersätta de nuvarande samkommuner som upprätthåller en del av dagens specialsjukvård, hälsovård och gymnasieutbildning. Det principiella ställningstagandet har godkänts av kommunförbundets samtliga partier och väntas därför få stor genomslagskraft. Det här blir kanske den största utmaningen någonsin för de svenskdominerade kommunerna på västkusten, eftersom kommunstrukturer som bygger på pendlingsområden i många fall slår sönder den språkliga hegemoni som de nuvarande kommunerna och samkommunerna bygger på. Ur en finlandssvensk synvinkel kan därför distriktskommuner vara att föredra framför storkommuner, som bygger på stadsregionerna.   Hålbrödskakor nu rumsrena Då kommunförbundets vd Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma presenterade modellerna för ett par veckor sedan lämnade han till och med en dörr öppen för en distriktskommun som inte ens inkluderar områdets centralort. Idén om ”hålbrödskakor”, som staten tidigare varnat för, är alltså nu rumsren.   Finlands kommunförbunds vd Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma har lyckats få sitt förbunds samtliga partier bakom ett principbeslut om förnyade kommunstrukturer. Foto: Finlands kommunförbund.  

Ett sådant område är Vasaregionen. Vasa stad har en stark finsk majoritet medan många av de omgivande och landsbygdsdominerade grannkommunerna har en stark svensk majoritet.   I offentligheten har redan höjts röster för att det nu vore tid för en bred diskussion om hur svenskan ska säkras i de kommande storkommunerna. Kristina Vikberg, direktör för kommunförbundets svenska verksamhet, har sagt att hon gärna deltar i en sådan utredning, men att det är oklart vem som ska bära huvudansvaret för en sådan. Glöm inte språkliga utmaningar Kommunförbundet har betonat att den finsk- och svenskspråkiga befolkningens möjligheter att erhålla tjänster på det egna språket måste tillgodoses i framtidens modeller. Medan kommunförbundet överhuvud taget inte nämner befolkningsunderlag för sina kommunmodeller talar social- och hälsovårdsutredning om totalt 20-50 kommunområden eller stora kommuner som svarar för basnivån inom den finländska social- och hälsovården och fem motsvarande områden, så kallade miljondistrikt, som svarar för den högre specialsjukvården. Ett alternativ är att en enda kommun kan bilda ett social- och hälsovårdsdistrikt. Utredarna föreställer sig att det finns 20 kommuner av denna typ i Finland. Kommunerna kunde själva sörja för en balanserad och jämlik fördelning av resurser inom den social- och hälsovård som befolkningen behöver, samt för ett kundorienterat förverkligande av tjänsterna.   Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Kenneth Myntti

 

Lämna en kommentar