SVERIGE / LANDSTING - KOMMUN: De äldre utgör en växande andel av befolkningen. Det får strukturella konsekvenser långt bortom den kosmetiska justeringar som poltikerna i dag vågar göra. På nationell nivå vill partierna inte tala om saken, det är ju valår. Men i Västra Götalandsregionen är frågan väckt sedan länge och lokalt pågår också omfattande omställningar i exempelvis bostadsbestånden.  

Den smygande vändningen av ålderspyramiden hanteras väldigt olika på den nationella, regionala och lokala nivån. Tystnaden, inte minst inom den nationella partipolitiken har fått de två dominerande politiska tankesmedjorna att gå samman kring frågan.
 
Unik kommission
Det var efter årsskiftet som de två tankesmedjorna Arena Idé respektive Timbro gick gemensamt samman och tog initiativet till en oberoende kommission kring finansieringen av framtidens välfärdspolitik. Frågan har enligt dem varit allt för het för att den nationella politiken ska våga ta upp den till offentlig debatt. De ömma tårna är allt för många. Samtidigt är de två smedjorna överens om att frågan inte får gömmas undan.
– Inom Arena Idé och Timbro är vi helt överens om att det finns ett finansiellt gap som inte går att trolla bort. Om vi inte lyckas fylla det gapet så riskerar den svenska modellen att krackelerar. Vi har redan i dag 450 000 privata försäkringar. Om vården och omsorgen liksom utbildningen inom den offentliga sektorn inte håller måttet så blir vi medborgare missnöjda och vill inte längre betala vår välfärd både via skattsedeln och försäkringsavin. Och då står vi inför ett allvarligt hot, säger Boa Ruthström vid Arena Idé.
 
Till sin hjälp har de tagit Per Borg som tidigare varit statssekretare för socialdemokraterna och själv utrett välfärdens långsiktiga finansiering:
– Vårt uppdrag handlar om att göra en bedömning av hur stort det finansiella gapet kan tänkas bli mellan befolkningens efterfrågan och kostnadsutvecklingen inom välfärdsområdet. Vi kan redan nu se fyra olika sätt att täcka det här gapet nämligen 1) ökade skatter, 2) nya prioriteringar inom och mellan olika välfärdsområden, 3) öka effektiviteten vid produktion av välfärdstjänster samt 4) öka medborgarnas eget ansvar.
Det Borg och de övriga ledamöter i kommissionen redan vet är att ökad sysselsättning och effektivisering bara löser en del av gapet. Därför måste även andra alternativ prövas. Men kommissionen har inte så lång tid på sig. Redan i samband med Almedalveckan på Visby i början av juli förväntas man kunna leverera sina tankegångar.
 

Stor medvetenhet regionalt

Till skillnad från rikspolitiken så har politikerna i Västra Götalandsregionen aldrig blundat inför kostnadsökningarna på välfärdsområdet eller de utmaningar som hör samman med den växande andelen äldre.
– Som oppositionsråd tycker jag att vi har en mycket livlig debatt kring de här frågorna. Förut tog vi moderater rollen som de arga kritikerna, men vi har bytt taktik och ser att vi i dag har mer inflytande. Dessutom har vi faktiskt ett bra samtalsklimat mellan majoriteten och oppositionen, säger Martin Andreasson (m), vice ordförande i regionens hälso- och sjukvårdsutskottet.
Var går skiljelinjerna mellan er och majoriteten?
– I sak är vi överens. Vi är båda övertygade om att den generella välfärdsmodellen har sina fördelar och att den har mer att ge. Skiljelinjerna handlar mest om hur verksamheten ska styras. Det handlar inte så mycket om ideologi.
Hur långt kan ni nå enbart genom en skattefinansierad välfärdsmodell?
– Jag tror att vi kan gå rätt långt, eftersom välfärdsfrågorna och effekterna av den kommande ålderspuckeln finns så medvetet med i allt som regionen gör, allt ifrån övergripande visioner, strategier, program och planer. Det gör att detta är allt annat än en avgränsad hälso- och sjukvårdsfråga. Ett exempel på mer strategisk nivå är det nära samarbete vi har inom Västkom där hälso- och sjukvårdsfrågorna

 

mellan regionen och kommunerna hela tiden hanteras, säger Andreasson.

Men när ni tvingas till besparingar, eller måste hantera ökade behov, hur tänker ni då?
– Det finns inga enkla lösningar men i princip så börjar vi aldrig med att skära i verksamheten. Snarare så ser vi över om vårdkedjorna kan kortas i någon ända. Här kan jag exempelvis nämna ”Hjärnvägen” där vi låter patienter som fått stroke föras direkt till laboratoriet, och skippar vägen via akutmottagningen. Sedan ska vi inte glömma bort att vi kan nå långt bara genom mer av förebyggande insatser som uppmuntrar till hälsosammare livsstilar, säger vice ordförande i hälso- och välfärdsutskottet.
 
Vikten av lokal anpassning
För Per-Olov Nylander vid avdelningen för vård och omsorg vid Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), så finns en högst lokal problematik kring den växande andelen äldre.
– Vi måste inse att det går inte att föra en nationell politik som klarar av alla utmaningar som äldreboomen innebär. Det är först och främst en utmaning för kommunerna och specifikt de orter där man tappar de yngre, säger han.
Nylander menar att de stora utmaningarna ligger i att anpassa samhällsstrukturen så att de äldre som är någorlunda friska kan bo kvar och leva ett fungerande liv där de finns redan i dag.
Varken kommuner eller landsting har längre råd att satsa på stora särlösningar, tror Nylander. Vägen vidare måste gå via integrerade lösningar. Det kan handla om att befintliga bostadsområden anpassas, att tjänsteutbudet växer så att människor kan leva ett förhållandevis normalt liv så länge som möjligt, eller att avgifterna för hushållsnära tjänster anpassas mer till de individuella villkoren.
– Poängen är att olika slags stöd och nödvändiga anpassningar ska fasas in allt eftersom hälsan avtar, avslutar Nylander.
 
Länk till Timbro: 
 
Länk till Arena Idé: 
 
Länk till Västkom:
 
Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Per Holmström
Lämna en kommentar