I kölvattnet av att Stiftelsen för Internetinfrastruktur (.SE), släppte sin rapport Svenskarna och Internet 2012 den 22 oktober, har vi i kvällspress och debattprogram kunnat följa debatterna om 3 åringar som surfar på nätet och läsplattans vara eller icke-vara inom skolvärlden. Ämnen som i sig förvisso är intressanta men som utgör en liten del av resultatet i rapporterna och en ännu mindre del av den större kontexten och samhällsutvecklingen som sådan.

Istället visar rapporten i sin helhet på en rad intressanta samhällstendenser, strömningar och gränsbrytningar. En sådan tendens är, kanske inte så överaskande, det talande faktum att internetanvändandet över lag ökar i samhället. Fler människor än någonsin är uppkopplade på och använder sig av internet. En bidragande faktor till detta, är enligt rapporten, att människor i allt större utsträckning är uppkopplade via mobila enheter, dvs. mobiltelefoner, plattor och bärbara datorer. Till skillnad från mitten av 90-talet och framåt är vi inte längre beroende av telefonledningar, kablar och fasta uttag i vägen. Att internet nu finns tillgängligt via våra mobila enheter innebär att uppkopplingen idag är flytande, vi kopplar upp oss på allt fler platser, i rörelse och är (i princip) inte begränsade av det fysiska rummet.

Gränsbrytningar mellan det fysiska och det digitala

Detta i sin tur innebär ett antal markanta gränsbrytningar. För det första går internet mer och mer från att vara en statisk företeelse, kopplad till fasta enheter, till att bli virtuell och gränslös kopplad till trådlösa nätverk, ”hotspots”, olika mobiloperatörers nät, molntjänster och så vidare. Istället för att vara en statisk enhet av sammankopplade system utvecklas alltså Internet istället alltmer till att bli ett flöde eller en ekologi av olika system, såväl öppna som stängda. För det andra blir vår uppkoppling mer konstant och transcenderar gränserna för vår fysiska tillvaro. Det blir allt svårare att separera den tid man är online med den tid som är ”vardag” när tjänster som mejl är ett knapptryck bort, när vi ”checkar” in på olika ställen, använder appar för sällskapsspel, kollektivtrafik och för diskussioner i olika sociala nätverk parallellt med fysiska möten, och så vidare. I rapporten Svenskarna och Internet dras slutsatsen att Internet är ett komplement och som exempel tas traditionella och digitala medier som enligt rapportförfattaren just kompletterar varandra. Men sett ur ett större perspektiv är det snarare så att Internet är, hela tiden, överallt. Samhället och Internet är inte längre, om de någonsin varit det, två entiteter med en parallell tillvaro. Det är inte längre självklart med vad vi menar när vi talar om att ”vara online” respektive att ”vara offline”. Sociologen Martin Berg beskriver i sin artikel  Checking in at the urban playground  hur gränserna mellan det fysiska och det digitala samhället i allt större utsträckning suddas ut och bli otydlig. I hans studium av användare av ”geo-tagging”-tjänsterna Foursquare och Gowalla påvisas hur  virtualitet och  realitet vävs samman och att det är svårt att dra en gräns dem emellan. Enligt Berg läggs ett slags digitalt lager till platser i samhället samtidigt som den digitala sfären får en fysiska organisering. Det digitala, i form av flöden av ”bits and bytes”, kopplas således till platser i den verkliga världen. På liknande sätt kan den utveckling som beskrivs i rapporten, med ett allt mer tillgängligt Internet i form av mobila enheter, analyseras som en utveckling mot ett samhälle där allt fler artefakter och företeelser simultant tar plats i såväl det fysiska som den digitala. Detta i sin tur betyder att vår uppfattning om begrepp och idéer såsom om infrastruktur, men också samhälle och delaktighet ofrånkomligen utmanas och omformas.

Det uppkopplade samhällets infrastruktur

Länder, regioner, kommuner, städer och byar, företag och organisationer bedriver verksamhet, knyter kontakter och skapar nätverk, kopplingar och strömningar genom Internet och samtidigt som de gör detta bryts traditionella gränser. En sådan gräns som bryts är det faktum att det fysiska samhället inte längre enbart är geografiskt definierat och som sådant begränsat och avgränsat till hemorten. Begreppet om den ”Globala byn” har länge varit och blir alltmer en realitet och med e-samhällets framväxt kommer medborgare åt samhällets resurser och kan ta del av dem utan att begränsas av fysiska barriärer.

En annan gräns är gränsen för var infrastrukturer börjar och slutar. Infrastruktur betyder enligt Nationalencyklopedin; ” ett system av anläggningar och driften av dessa, som utgör grund för försörjningen och förutsättningen för att produktionen skall fungera: bl.a. vägar och järnvägar, flygplatser och hamnar, kraftverk, eldistribution och andra anordningar för energiförsörjningen, vatten- och avloppssystem, teleförbindelser och utbildningsväsen.”. Som rapporten Svenskarna och Internet indikerar och som Martin Bergs studie visar rör vi oss mot ett alltmer uppkopplat samhälle. I det uppkopplade samhället sker en fullskalig sammankoppling av det fysiska och det digitala, vilket också betyder att infrastrukturen digitaliseras. I denna utveckling, som redan sker, går vi mot ett ”sakernas Internet  där våra apparater kopplas upp mot nätet, olika system kopplas tillvarandra (ex. gps och sensorer runtom i städer), husen är intelligenta och kan styra sin energianvändning och det nationella elnätet optimeras. I skriften Uppkopplade prylar  som Stiftelsen för Internetinfrastruktur publicerat skriver David Boda att ”Samhället har mycket att vinna på att våra prylar blir uppkopplade, och precis som annan utveckling inom infrastruktur måste samhället både se nyttan av att bli mer uppkopplat, och att samhället måste anpassa sig för att understödja denna utveckling.”

Den digitala Delaktigheten

En sådan anpassning är att se till att samhällets medlemmar har en likvärdig möjlighet att bli delaktiga i samhället. Samhället är, och blir i stigande grad alltmer, någonting man måste ha tillgång till för att vara en del av. När samhället digitaliseras är tillgången till den digitala infrastrukturen därför lika viktigt som tillgången till fysiska vägar, cykelbanor, publika transporter, etc.  Samtidigt visar Svenskarna och Internet att drygt 1,3 miljoner svenskar, majoriteten äldre människor, står utanför såväl den digitala infrastrukturen och således också den digitala delaktigheten. Inom ramen för .SE:s kampanj DIGIDEL som syftar till att öka just den digitala delaktigheten släpptes också rapporten Icke-användarna, som är en fördjupad analys av grupperna ”icke-användare” och ”sällan-användare” (drygt 1,5 miljoner personer) som presenteras i Svenskarna och Internet. Jerker Swanstein, ordförande för SKL:s beredning för eSamhället, säger;

– Det är fortfarande många som inte kan använda internet för de allra enklaste behoven, som att betala sina räkningar, beställa biljetter eller söka information. Det är viktigt ur ett demokratiskt perspektiv, att hjälpa dem som vill kunna hantera sin vardag med internet.

I samband med lanseringen av rapporterna lanserades också en utmaning  för hur man kan få fler att använda Internet i sin vardag från Digidel, tillsammans med SKL, EU-kommissionen, Folkbildningsförbundet och Stiftelsen för Internetinfrastruktur (.SE) till landets regioner, kommuner, landsting, företag och organisationer. Utmaningen som sådan är dock en utmaning som landets regioner, kommuner, landsting, företag och organisationer i många år redan haft och som alla bör arbeta tillsammans med för att på så sätt föra samhällsutvecklingen framåt. När det gäller delaktighet är det samhällets yttersta ansvar att hjälpa dem som vill vara med. Lösningen på den digitala diton är dock komplex och frågan är hur många av icke-användarna som redan i dagens läge står utanför samhället och som i framtiden riskerar att stå utanför i dubbel bemärkelse. Frågan är också hur många i målgruppen som valt att inte ta till sig den digitala utvecklingen och på så sätt också medvetet (eller omedvetet) valt att stå utanför. Infrastrukturens utmaning är således både att utvecklas i begreppets rätta bemärkelse, att täcka, skapa nätverk och nå ut.

Lämna en kommentar