Vet vi att certifiering av byggnader leder till hållbarhet? Den här frågorna ställdes på Twitter i samband med ett seminarium på konferensen Sweden Green Building Conference. Svaret på frågan är ryggradsmässigt ja. Men när frågan når huvudet är svaret inte längre lika självklart. Faktiskt reser snart fler frågor snarare än ett säkert svar.

Calwihz
Calwihz

LEED miljöcertifieringssystem är en av de vanligaste hållbarhetsgranskningar som utförs på byggnader. Det innebär kort att byggnadens miljöprestanda mäts. Det finns flera olika nivåer i systemet där den högsta är Platina. Metoden ska ge stöd för att utveckla miljöarbetet och prioritera vilka gröna lösningar som är lämpliga för olika typer av anläggningar. Den största vinsten handlar om att ta ett helhetsgrepp på miljöfrågorna där byggnationen sätts i ett större sammanhang.

Med ett större sammanhang menas att man tar hänsyn inte bara till byggnaden utan även till närmiljön, transporter till och från husen, vattenanvändning, avfallshantering, byggnadsmaterial och luftkvalitet mm. Även det mer diffusa begreppet attraktion bakas in i intentionen. Bonuspoäng kan uppnås för innovation i projektet och om det tar hänsyn till regionala förutsättningar.

Enligt Dag Wirdenium, som skrivit ett examensarbete på KTH om Miljöcertifieringssystemet LEED, finns det flera problem med LEED; systemet inte är anpassat efter svenska förutsättningar och det är tidskrävande.

Idag används LEED framförallt vid nybyggnationer men även äldre fastigheter kan komma att avkrävas en certifiering i framtiden. En mindre komplex procedur; Green Building, används visserligen men den bedömer endast energiförbrukningen. Det anses för komplicerat och kostnadsineffektivt att översätta och implementera det omfattande LEED-systemet till ett äldre bestånd. Men som han skriver; äldre fastigheter behöver miljöcertifieras, för att kunna konkurrera med de nya.

En av huvudanledningarna till det ökade intresset för miljösystem är de miljökvalitetsmål som Sveriges Riksdag har satt upp; minska energianvändningen i byggnader med 20 % till år 2020 och med 50 % till år 2050. Motiven till de höga målen är att byggnader står för hela 40 % av den totala energianvändningen i Sverige. Ett annat argument för miljöcertifiering av byggnader är att det efterfrågas av hyresgästerna även om det nog inte i första hand gäller de som demonstrerar på gatorna i hopp om att överhuvudtaget få en egen lägenhet…

För att återgå till grundfrågan; leder certifiering till hållbarhet? ”Det beror på” är nog det rätta svaret. Framförallt beror det på hur du räknar, och vem som räknar. Den största vinsten kring införandet av en certifiering är just att helhetsgreppet på miljöfrågorna sätts i fokus, inte enskilda material eller byggnormer. Att byggnationer sätts i ett större sammanhang är bra men frågan är om det finns ett ännu större sammanhang.

Befinner vi oss fortfarande fortfarande inuti akvariet?

Certifieringssystem såsom LEED och Green Buildning bygger att vi definierar hållbarhet utifrån en svensk, eller västerländsk kontext. Kvalitetsmärkningen utgår från det västerländska levernet. Själva miljön i vilket huset skall användas är en miljö där vi förbrukar mest vatten i världen per person, vi kör mest bil per person, vi bor på störst boyta per person, vi har flest ingenjörer, arkitekter, plåtslagare, snickare osv vid byggen. Om resten av världen först måste uppnå dessa kvaliteter för att först därefter försöka minska deras inverkan på miljön finns det inte stora förutsättningar för ett hållbart byggande överhuvudtaget.

Det stora problemet med certifiering – och det gäller alla typer – handlar om att vår materiella- och resursförbrukningsstandard i västvärlden är för hög (jämfört med resten av världen) vilket innebär att vi låser oss fast vid en för hög nivå redan då vi fastställer standarden för mätning och verifiering.

För att ta ett exempel: triangelDen grå triangeln i toppen på pyramiden är de krav ett system sätter på byggnationer. Den definierar, och definieras av, inte bara kvalitetsmåtten på sig själv utan även storleken på resten av pyramiden. Eftersom kraven för att uppfyllas i stort sett alltid förutsätter den underliggande strukturen. Alltså blir en aldrig så liten och aldrig så precis kvalitetsmärkning också ett krav på ett oförändrat stort fundament.

Miljöcertifiering kan säkert förbättra prestanda i västvärlden men i en större global kontext är den allt för ofta en motor för materiell tillväxt, inte en broms.

En kommentar till Dilemmat med certifiering

  1. Bra blogg! Jag skulle föreslå att välja byggmetoder, material och anläggningar som är utformade för att påverka miljön så lite som möjligt. För att kunna arbeta på rätt sätt med rätt material och metoder, tycker jag att man ska att vända sig till ett företag som är certifierat för just miljöbyggnad. För mer information om “green building”-certifiering och vad det innebär, se länken nedan:
    http://www.exengo.se/miljobyggnad-stockholm/

    Svara

Lämna en kommentar