SVERIGE / STATEN: Det är samspelet och de unika greppen för att ta till vara de lokala förutsättningarna regionalt som Tillväxtverket vill fånga upp med sitt nyaste programtillskott ”Lokalt och regionalt tillväxtarbete”. - Rätt tänkt, menar Thomas Westerberg vid Region Västerbotten, som ger staten godkänt. Men han ser gärna att dessa program också öppnar upp för en bättre samverkan mellan den lokala och regionala nivån och myndigheter nationellt.  

Programmet ”Lokalt och regionalt tillväxtarbete” är fortsättningen och förlängningen på ett tidigare program, mellan 2008 och 2010. Erfarenheterna från den satsningen uppfattades som så lyckade att Tillväxtverket drev programmet vidare, men utvecklade det. När programmet presenterades den 1 september så fick nya metoder och ökat samarbete mellan nivåerna ett ökat fokus.   Den lokala nivån i fokus Per Johansson, ansvarig tjänsteman för Tillväxtverkets program påpekar också att sökarljuset denna gång hamnat på den lokala nivån: – Det här är ett medvetet val. De verkliga utmaningarna inom tillväxtområdet måste hanteras just lokalt, även om lösningarna sedan kan samordnas regionalt, säger han. – I vissa fall krävs även nationell samordning, lägger han till. – När man som i exempelvis Dalarna har både växande behov och stora potentialer inom gruv- och mineralnäringen samtidigt som man vill göra stora satsningar på turism så blir ju den enskilda kommunens framtida näringsliv och arbetsmarknad en fråga som avgörs av både kringliggande län och ytterst den nationella nivån i parallella beslutsprocesser. Här kan det ju bli aktuellt med stora infrastrukturinvesteringar som kan få återverkningar ända ned i södra Sverige, säger han.   Effektivare flernivåstyrning Detta är enligt honom också ett lysande exempel på vad flernivåstyrningen handlar om i praktiken: Alla beslutsnivåer måste vara inkopplade samtidigt och dessutom fatta sina beslut på ett sådant sätt att den samlade utvecklingsprocessen inte stannar upp. Per Johansson från Tillväxtverket får indirekt också medhåll från lokal nivå: Inge Johansson, ordförande i Gnosjöandans Näringsliv, företagarnas egen nätverksorganisation i Gnosjö, anser att det finns alldeles för många initiativ ovanifrån som inte är samordnade på ett sätt som inte gagnar näringslivet. Hans kollega, Carl-Gunnar Karlsson i Vaggeryd, håller också med. – Jag skulle vilja se en portal där alla EU-, statliga och regionala initiativ och medel som går att söka skulle finnas samlade, men webbplatsen skulle vara användarorienterad så att det skulle bli väldigt lätt att söka utifrån just mina behov, säger han. – I dagsläget är alla dessa uppgifter spridda hos respektive myndighet som i sin tur presenterar programmen på ett sätt som först och främst stämmer överens med den egna myndighetens strukturer och arbetssätt. Detta är knappast användarvänligt för den enskilde eller anpassat för den lokala nivån, än mindre näringslivet och de enskilda företagen, anser Karlsson.   Svenskarna vill vara ”bror duktig” De båda näringslivschefernas kollega i Storuman i Västerbotten, Johan Duvdahl, har erfarenhet från samma program och tycker att upplägget denna gång inger förhoppningar – Vi har i Sverige under åren varit lite för fega i ett europeiskt perspektiv när det gäller programmens utformning.  Den svenska modellen med Bror Duktig mentalitet har både sina för och nackdelar. Här måste Sverige kliva fram och våga mer och ta för sig bättre.  Duvdahl ser möjligheter för små kommuner i programmet där man vänder på förutsättningarna och det är bra. Här gäller det att utifrån givna ramar ta fasta på det specifika som finns lokalt och visa upp den potential som finns och börja använda den. Utmaningarna i Storuman handlar enligt honom bland annat om att bli bättre på att attrahera från hela arbetsmarknaden då en åldrande befolkning och  

stora investeringar i gruvor och vindkraft är utmaningarna för morgondagen, risken är annars att arbetsmarknaden fortsättningsvis blir sned med främst manligt dominerande yrken och näringar. Vi måste vända den trenden och hitta nyckelmedarbetare av båda könen. Här ser vi att det nya programmet öppnar en rad möjligheter, säger han. Duvdahl berättar att utmaningarna i Storuman bland annat handlar om att bli bättre på att attrahera kvinnlig arbetskraft, arbetsmarknaden är i dag väldigt sned med främst manligt dominerande yrken och näringar. På sikt är detta förödande. – Vi måste vända trenden och hitta nyckelmedarbetare av båda könen. Här ser vi att det nya programmet öppnar en rad möjligheter, säger han.   Nödvändigt med mer statlig samordning! På Regionförbundet i Västerbotten ser man också positivt på det nya statliga programmet. Men chef för regional utvecklingsplanering Thomas Westerberg har också andra önskemål: – I Västerbotten anser vi att det nya programmet har sina poänger men vi tror att denna typ av program också bör möjliggöra bättre samordning, nya metoder och gemensamt lärande mellan den regionala och lokala nivån likväl som mellan dessa nivåer och den nationella nivån. Westerberg menar att allt för många verk och myndigheter centralt ser inte vikten av eller har inte valt att prioritera ett närmare samarbete med just den regionala nivån. Och det räcker inte med att enbart Tillväxtverket gör detta. Här finns fortfarande mer att göra.   Läs mer:     Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Per Holmström

Lämna en kommentar