Näringsministern lägger nu ytterligare förslag för att minska regelkrånglet för näringslivet men även kommunerna bör se över sina krångliga regler.

CC BY marc falardeau
CC BY marc falardeau

En tidig julklapp till de svenska företagen kom nyligen då näringsminister Annie Lööf meddelade att under 2015 är målet att den digitala tjänsten ”En dörr in” ska introduceras. ”En dörr in” har målet att obligatoriska uppgifter från företagen enbart behöver lämnas digitalt och till en enda plats. I dag tvingas företag lämna in över 90 miljoner blanketter till över 70 olika myndigheter. Det är inte svårt att föreställa sig vilka konsekvenser det medför om man ser till tillväxt och jobb.

Enligt beräkningar landar kostnaderna för påbud och regler från myndigheter till uppskattningsvis över 100 miljarder kronor varje år. Då är kostnaderna för finansiella konsekvenser såsom skatter och avgifter till följd av regler, inte inräknade. Därtill tillkommer även materiella konsekvenser i form av investeringar som måste göras av företagen på grund av det omfattande regelverket. Kort sagt är det en ohållbar blankettflod som tar tid och pengar från produktiv verksamhet för att inte nämna hur det förhindrar investeringar och start av nya företag.

Näringsministern lägger nu ytterligare förslag för att minska regelkrånglet för näringslivet och regeringen har antagit sju övergripande mål för arbetet med regelförenkling. Det är angeläget och det är bara att önska lycka till och att det ska lyckas bättre än vad det gjort för tidigare näringsministrar.

Men det finns ett annat område som är minst lika viktigt för företagen vad gäller att minska regelkrångel. I min vardag träffar jag många företagare och jag får ta del av det som tynger dem allt för ofta – och då menar jag det regelkrångel de upplever från kommunernas sida.

Det är till exempel uppseendeväckande stora skillnader i Skånes kommuner vad gäller handläggningstider och kostnader för olika tillstånd som företag berörs av. Skillnader som riskerar att snedvrida konkurrensen mellan kommunerna och på så vis påverka det lokala företagsklimatet och företagens förutsättningar.

Om vi ser på handläggningstiden så kan den variera med hela åtta veckor för samma typ av ärende mellan olika kommuner. De längsta handläggningstiderna i Skåne noteras i Kävlinge och Eslöv, där man får vänta 10 veckor på ett bygglov. Bjuv, Landskrona, Osby, Åstorp och Östra Göinge kan däremot ta åt sig äran för den kortaste handläggningstiden på 2 veckor. Helsingborg har gjort den största förbättringen de senaste åren och kortat från 9 till 3 veckor. Det visar på att det alltså är möjligt att effektivisera.

Malmö är den kommun i hela landet som har den högsta sammanlagda avgiften för bygglov. Avgiften som nu ligger på 60 000 kr är mer än en fördubbling sedan 2010. Några mil bort, i Höör, är avgiften enbart 20 568 kr. Vad kan tänkas motivera att det är så dyrt att bygga i Malmö som det inte är i andra storstäder?

Restaurangbranschen är en bransch som omfattas av många regler. När det gäller de serveringstillstånd som krävs kan det också skilja mycket. Hässleholm och Lomma tillhör de skånska kommuner med kortast handläggningstid. Här dröjer det 2 respektive 3 veckor att få ett serveringstillstånd, medan det i Hörby tar 12 veckor. Lomma har sedan 2010 sänkt sin tid från 12 veckor, återigen ett exempel på att det är möjligt att förbättra. Hörby har däremot den lägsta kostnaden för serveringstillstånd på 2 500 kronor, medan man i Höganäs får betala 9 850 för samma exempel. Hörby har halverat sin avgift sedan 2010 medan flera i stället har höjt, bland annat har Kävlinge nästan dubblerat sin avgift.

Detta är bara några få exempel på den veritabla djungel av regelverk som finns i de skånska kommunerna som berör företag och där uppgifterna har hämtats från respektive kommun. I en undersökning om företagens villkor och verklighet 2011 konstaterar Tillväxtverket att lagar och myndighetsregler av småföretagen anges som det näst viktigast hindret (22 procent av företagen) för företagets utveckling och tillväxt. På första plats kom brist på egen tid (30 procent) och på tredje plats konkurrens från andra företag (21 procent). Kan bristen på egen tid hänga samman med den tid företagaren måste lägga på byråkrati?

Inför valåret 2014 kommer sannolikt jobbfrågan att få stort fokus. De flesta är införstådda med att jobbtillväxten till största delen kommer i små och medelstora företag – om de får bättre villkor. Jobb kan inte skapas ur tomma intet och det är inte politikerna som skapar jobben, det är företagen som anställer. Det finns därför all anledning att diskutera vad som kan underlätta för dem att anställa och mitt tips är att sätta än större fokus på regelförenklingar.

Det har startats ett regelförenklingsråd för statliga myndigheter där företagen är med och ger tips. Nu är det dags att göra något motsvarande på kommunal nivå. Det är svårt att göra det enkelt. Men det måste gå.

 

Tips på julläsning!

Tolv tankar om byråkrati och regelförenkling

Anders Johnson om Näringslivets Regelnämnds verksamhet under 30 år. Han inleder med en personlig betraktelse över byråkratin som historiskt och litterärt fenomen.  Anders Johnson är skriftställare med inriktning på svensk näringslivshistoria

Lämna en kommentar