Idrottens och klubbens monopol i gungning

fpics4dawn

På gott och ont har idrotten, och dess organisationer, åtnjutit en särställning i människors liv. Det är inte överdrivet att tala om monopol i många avseenden. Nu bryts de här gränserna upp och monopolsituationen upphör. Mekanismerna bakom är vare sig illvilja eller politik utan i stället välstånd och entreprenörsskap. Men det reser frågor kring hur vi organiserar oss. Kanske till och med varför.

Har skolan kunder?

Kundbegreppet är centralt i många branscher – och kontroversiellt i andra. Det tar emot att använda ordet kund när det gäller de klassiska branscherna vård, skola och omsorg. Ändå finns det absolut skäl att göra det, åtminstone när det gäller skolan. Men bara om vi kan komma överens om vem den kunden är.

Den sämsta platsen är alltid just innan gränsen

Det är inte bara mörkast innan gryningen. Det finns goda skäl att tro att det också i andra sammanhang är mörkast och mest tröstlöst just innan ett gränsbrott. Motståndet är starkast och rörelsen framåt långsammast. Ett sätt att beskriva det är genom att fundera över vårt samspel med vår omvärld. Symbios och konsensus är inte bara av godo.

Trösklar i innovationsekonomin

En löpare vet att i branta sluttningar måste man ta kortare steg. På samma sätt är det i ett samhälle där innovationsgraden ökar. De långa kliv som lämpar sig väl för ett relativt beskedligt utvecklingstempo måste bytas ut mot ett mycket snabbare fotarbete framöver. Men det ställer också krav på själva underlaget. Hur ser ett samhälle ut där de få och långa stegen byts ut mot många och korta?

Kaordisk Kompetens; förmågan att kombinera kaos och ordning

Enligt termodynamikens andra lag sägs världen gå mot idel kaos. Vi ser nu en utveckling där kaoset, eller snarare mångfalden, snabbheten och den oförutsägbara förändringen dominerar på alla plan i samhället. Men samtidigt som kaos i sin vardagliga användning används som synonym till oordning finns det i den utveckling vi ser mönster och samband. Att vara en kompetent aktör i en föränderlig värld innebär förmågan att vara flexibel och att bejaka mångfalden snarare än att styra den, det innebär att kunna navigera genom och kombinera kaos och ordning.

Större städer är ett framtidsfaktum, men hänger planeringen med?

I vår moderna värld har staden fått en framskjuten plats och bilden av staden är en bild som präglas av struktur och av ordning och reda, av utveckling och framsteg. Vi tror att den fysiska planeringen har staden under kontroll och att städer innebär utveckling, när verkligheten framför våra ögon egentligen pekar på det motsatta. Staden har på många håll i världen brutit sig ur planeringens kontroll och växer ohämmat. De expanderande städerna och den krympande landsbygden pekar mot en framtida värld organiserad i städer och megastäder, en värld som skriker efter ökade krav på kontrollerad fysisk planering. Framtidens städer och en hållbar utveckling är avhängiga av att planeringen för dem äger rum idag.

Den digitala revolutionen, en romantisk framstegssaga?

På väldigt kort tid har förutsättningarna för hur vi lever våra liv förändrats. På drygt ett decennium har den digitala utvecklingen med internet och sociala medier, med smartphones och läsplattor, inneburit en digital revolution. Men det här är inte ännu en artikel om teknikutvecklingens, digitaliseringens och de sociala mediernas förträfflighet. Istället handlar det om hur revolution utöver omvandling också innebär omstörtning.

  1. 1
  2. 2