CC BYsudhamshu
CC BYsudhamshu

Människans utveckling och vår förmåga att kunna kommunicera allt snabbare mellan allt fler människor går hand i hand. Från de första piktogrambaserade språken till dagens mobiltelefoners möjlighet att nå och publicera information globalt har stegen varit många – och allt raskare. Vi ser redan skymten av framtidens konsumentprodukter på samma område, glasögon med förstärkt verklighet och även prototyper under testning där informationen läggs direkt på kontaktlinser.

Fler teknikområden som traditionellt inte varit konsumentinriktade rör sig nu ditåt. Quantified Self kallas en rörelse där man själv mäter sina biologiska värden och inte bara delar med sig av i sina sociala nätverk utan även kan analysera för att se hur man mår och därmed kunna söka läkarhjälp innan symptomen blir uppenbara. 3D-skrivare för hemmiljö gör det möjligt att inte bara själv dela med sig av ritningar för reservdelar till tvättmaskinen utan även hemutskrift av leksaker såväl som tidigare mycket dyra tand- och benproteser.

Vi ser en återgång till det decentraliserade och småskaliga samhälle som existerade innan den industriella revolutionen med dess fabriker och strikta uppdelning mellan vem man är på arbetet och vem man är på fritiden – med fix tid allokerad åt båda rollerna.

Marknadsekonomiska krafter är enkla. Konsumentelektronikindustrin, den som producerar resultatet av vår tekniska utveckling, vill ta fram rätt produkt i rätt tid för att kunna sälja och göra vinst på innan konkurrenterna hunnit ifatt. För några årtionden sedan kunde detta göras i skydd av ett patent, med en sedan år tillbaka planerad produktkatalog och med god tid att upptäcka förändringar i konsumentbeteende och införlivande av nya tekniska uppfinningar.

Den tekniska utvecklingen accelererar över tid. Som en funktion av att vi kan kommunicera allt snabbare mellan allt fler har även våra tekniska framsteg ökat i hastighet. Det händer mer utveckling idag på kortare tid än någonsin förut – och det har börjat märkas hos konsumentelektronikföretagen. I de produktplaner man gör måste man nu räkna med s.k disruptiva förändringar, framsteg som inte går att förutse, händer under den tid man räknat med att sälja en viss produkt. Ett bra exempel är när våra traditionella mobiltelefoner mycket snabbt ersattes av en annan kategori – de smarta Internetmobilerna som i allt mindre utsträckning används för att föra röstbaserade samtal genom.

I ett försök att möta den här trenden har allt fler företag vänt sig till sina egna kunder samt till konkurrenter för att distribuera inte bara utveckling utan även innovation över allt fler. När man inte vet varifrån nästa stora idé kommer behöver nätverket vara stort. Öppen källkod, öppen innovation, öppen publicering, öppna data.

Det är dock osäkert vem som egentligen får betalt, och hur. Det svenska spelundret, vår nya succéindustri som gärna lyfts fram, är möjligt tack vare att de oberoende spelutvecklarna finansieras av CSN-lån samt vårt sociala skyddsnät under tiden de testar sig fram tills de hittar vad som fungerar.

Industrisamhällets slut med återgången till en decentraliserad, konsumentinriktad och innovationsuppmuntrande miljö innebär sannolikt även ett disruptivt skifte i den bild vi har av vad som är ett jobb, ett yrke och en karriär. Det är inte längre möjligt att utbilda sig en gång och sysselsätta sig med en sak för resten av arbetslivet. När vi alla är involverade i kommunikationen, innovationen och gränserna mellan arbetstid och fritid suddas ut kommer även samhällets definition av hur man bidrar att förändras.

Det finns idag varumärkning inom ekologisk odling och hållbar utveckling. Vi behöver sannolikt något liknande för etiskt teknikanvändande. Hur kan vi påverka de positiva teknikskiften vi ser i en människovänlig riktning – ekonomiskt såväl som med möjliggörande lagstöd?

Lämna en kommentar