Regionerna fick sig i veckan en sträng åthutning av EU:s revisionsrätt för den dåliga kontrollen över unionens regionfondmiljarder. Tidpunkten kunde inte vara värre, eftersom EU-kommissionen enligt ett omtvistat dokument vill ta regionpengar till att täcka andra budgethål.  

Samtidigt om vinterlångsamheten och möteströttheten sänker sig över EU:s huvudstad, så snurrar förespråkarna för en starkare och välfinansierad regional- och sammanhållningspolitik runt i allt virrigare ovisshet i Bryssels korridorer. I början av månaden släpptes en ovanligt klarspråkig och irriterad EU-rapport om strukturfonderna, som pekade på att det ekonomiska svinnet liksom tidigare är alldeles för stort.
Samtidigt skäller regionerna på EU-kommissionen som enligt ett mystisk, internt memo som läckt ut, påskrivet av självaste ordförande Jose Manuel Barroso, vill gräva djupa hål i fondernas kassakistor.
Men en kommissionär hävdar att ett sådant memo aldrig funnits, och även om det funnits så var det i alla fall inte vad kommissionen menade, och förresten så är det där pappret redan slängt i papperskorgen i vilket fall som helst.
 
Fantasifulla redovisningar av regionpengar
För femtonde året i rad var EU-apparatens egna revisorer tidigare i månaden oförmögna att godkänna jordbruks- och strukturfondsbudgeten för förra året. En granskning görs för varje policyområde och EU-institution varje år.
 
Jordbruksdelen fick dock goda vitsord för att ha lyckats stävja det värsta deklarationstrolleriet med böndernas alla bidrag, och för att ha förenklat reglerna för de sökande. Men regionerna fick svidande kritik i rättens rapport.
Enligt revisorerna är strukturfondsmedlen den del av budgeten man helt har mist kontroll över. Varje år uppskattas i runda tal en tiondel av pengarna försvinna spårlöst i korruption, eller i ”fantasifulla” redovisningar.
 
Genom åren har man upptäckt att fondpengar använts för att exempelvis anlägga konstbevattnade golfbanor i akuta torrområden, till storskalig marijuanaplantering eller helt sonika hamnat i maffians och andra organiserade kriminellas fickor. Eller i politikernas egna fickor.
För 2008 räknar man med att 2,7 miljarder euro använts fel eller aldrig borde ha sänts iväg, och därför borde betalats tillbaka till Bryssel i år.
Revisionsrätten räknar kortsiktigt
Europeiska revisionsrättens ordförande, Vitor Caldeira, sade till parlamentariker och journalister i Bryssel att mycket av svinnet och felaktigheterna beror på att systemet för utdelningen av pengarna är alldeles för krångligt.
 
– En stor del av problemen beror på komplexa och oklara regler, en märklig mix av EU-krav och nationella krav. Det är inte alltid korruption som är problemet, sade juristen.
En del parlamentariker på plats i Bryssel påpekade att många länder helt sonika hade tagit pengar som de fått för regionala projekt för att täppa till helt andra hål som skapats av finanskrisen.
 
Kommissionären för regionalpolitiken, Pawel Samecki ville tona ner kritiken i revisionsrättens rapport, och sade att budgetperioden är sju år lång, och inte bara ett år som revisionsrättens granskningsperiod, och att det kan ta tid att kolla upp och räkna ut hur mycket pengar som ska återsändas, och att sen få iväg dem.
Han sade också att Bryssel redan samlat in 629 miljoner euro av 2008 års oanvända eller missanvända pengar från regionerna, och räknade med att få tillbaka över en halv miljard euro till innan årets slut.
 
Vem skrev det icke-existerande pappret?
Men rapporten från Europeiska revisionsrätten förväntas ha effekt på debatten och förhandlingarna kring EU:s budgetprioriteringar efter år 2013, som är tidpunkten då den nuvarande budgetperioden går ut.
Och EU:s regionalpolitik har inte råd att bli utpekad som en osäker investering just nu, eftersom tecken i tiden visar att regionerna på sistone inte ligger högt i kurs hos de som ska ta fram budgetar och lagar.
 
I oktober läckte ett internt memo om EU:s sammanhållningspolitik ut från EU-kommissionen.
Dokumentet, som skulle ligga till grund för debatten om regional- och jordbrukspolitiken efter år 2013. Försättsbladet var skrivet av EU-kommissionens ordförande
 

 

Jose Manuel Barroso själv, och dokumentet tydliggjorde att EU:s makthavare vill tona ner regionernas roll i EU:s framtid.
Frågor som klimatförändringarna, jobben och utrikespolitiken skulle i stället prioriteras i budgetförhandlingarna. Pengarna skulle tas från jordbruket och regionerna.
 
Utkastet skapade oro och vrede i Bryssel. AER, en intresseorganisation för Europeiska regioner, sade sig vara ”djupt bekymrat” över att de som i slutändan omsätter upp till 70 procent av all EU-lagstiftning varit de sista att få reda på att sådana här planer ens var i görningen.
 
Tidigare EU-kommissionären för regionalpolitiken och numera ordförande i EU-parlamentets utskott för regionsfrågor, Danuta Hübner, sade upprört i en intervju i denna vecka att innehållet i memot motsade allt hon hade fått höra om regionernas roll i EU av sin chef Barroso under sina nästan fem år i kommissionen.
 
 
 
Jordbrukskommissionären filosoferar
Förste kommissionär att bemöta kritiken angående det läckta memot var EU:s jordbrukskommissionär, danskan Mariann Fischer Boel, som fick frågan på ett högljutt möte angående nedskärningar i EU:s jordbruksstöd (tillsammans med stöden till regionerna).
Fischer Boel sade att memot inte på något vis representerade EU-kommissionens åsikter, utan nog bara kom från ”en drös med tjänstemän” som skrivit ner sina egna åsikter. Hur hennes chef Barrosos underskrift hamnat på försättsbladet svarade hon inte på.
 
Åhörarna i salen förundrades sedan över danskans filosofiska djup omkring tingens existens då hon fortsatte med att förklara att icke-pappret som var icke-existerande nu ändå hade hamnat i papperskorgen.
 
Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Teresa Küchler
Lämna en kommentar