EU: Europakommissionen har ställt sig bakom ett svenskt initiativ att sätta Östersjöområdet högre upp på EU:s politiska agenda. Det smutsiga inhavet ska renas, omgärdas av elkablar och dessutom så vill man jämna ut de ekonomiska skillnaderna mellan de rika länderna på de västra och södra kustremsorna och de fattigare kusinerna på östsidan.  

Östersjöstrategin, som presenterades i Bryssel i början av juni, tar upp fyra huvudområden: miljön, ekonomin, energi- och transportfrågor samt säkerhetsfrågor, och alla åtta EU-länder runt inhavet; Danmark, Estland, Lettland, Litauen, Sverige, Finland, Polen och Tyskland, alla är de med i planerna.
Strategin är det första försöket där flera länder i en så kallad makroregion koordinerar sig på så många policyområden. Östersjöländerna har sammanlagt 106 miljoner människor, eller 23 procent av EU:s befolkning.
 
Den svenska regeringen har tidigare sagt att den vill prioritera Östersjön under det svenska EU-ordförandeskapet i höst, och man hoppa att försöket senare ska stå modell för liknande strategier för till exempel Donau-trakterna eller Medelhavet.
 
Kommissionären för regionalpolitik Danuta Hübner poängterade i sitt tal på lanseringsdagen i Bryssel, att en framgångsrik "Östersjöstrategi" är en överlevnadsfråga för regionen, i den hårda konkurrens som en globaliserad värld bjuder. Men hon tillade att initiativet och förslaget är långt från domedagspräglat.
-Det är ett helt nytt sätt att arbeta tillsammans inom EU, sade kommissionären.
-Det handlar inte om lagar och institutioner, utan strategin om är baserad på vad medborgarna och regeringarna vill själva.
 
Beroende av Ryssland oroar
Ett stort problem är att Östersjöländerna är avskurna från kontinentens stora elförsörjningsvägar, och därför är starkt beroende av rysk gas. När det ökända kärnkrafterket Ignalina i Litauen stängs i slutet av det här året, kommer ryskberoendet att bli ännu starkare, menar experter.
 
Med den senaste gaskrisen i färskt minne- kring nyåret stängde Ryssland av gaskranarna till Europa, och därmed försvann en fjärdedel av EU:s totala gastillförsel- är Bryssel lika mycket som de inblandade länderna själva, ivrigt att få med
baltstaterna i en nordisk elmarknad, snarare än i en rysk.
 
I Europakommissionens strateger föreslår därför att man lägger elkablar från Sverige till Litauen och från Finland till Estland snarast, runt havet, så att

baltstaterna kan få skandinavisk el i stället för rysk. En helt ny elmarknad för Östersjöländerna borde kunna startas omkring 2013, spånar Europakommissionen.

En annan stor utmaningar är miljön. Östersjön är ytterst förorenat av främst gödningsmedel och skräp från människor, och stora gemensamma insatser krävs för att göra rent. Tidigare har länder som Danmark, där stora summor lagts på rening, klagat på att det inte spelar någon roll vad ett land gör, eftersom det smutsiga vattnet inte respekterar några nationsgränser. Alla måste rena.
 
Inga pengar- bättre användning
Östersjöstrategin har inte fått en egen budget, men man tror att bättre samordning mellan länderna kan spara in vissa utgifter som länderna haft separat. EU:s kritiserade regionalstöd ska användas effektivt, och länder ska inte slänga pengar på något som grannen kanske gör bättre, eller göra samma jobb två gånger.
-Vi uppfinner inte hjulet på nytt här, vi bara ser till att alla hjul på bilen rullar i samma riktning, sade en tjänsteman under presentationen i Bryssel.
-Fram tills nu så var länderna mer fokuserade på sina egna, nationella problem, och det var ovanligt att man blickade över havet, sade en litauisk kommissionsrepresentant.
 
Polen ska ta sig an chefsjobbet för vattenreningsanläggningar, medan Danmark och Tyskland ska se över kemikaliehalter i vattnet och försöka stävja överfisket i inhavet. Sverige ska ta sig an sjunkna skeppsvrak och kemiska vapen från världskrigen. Polen och Sverige leder gemensamt en satsning på forskning och innovation, medan Lettland tar sig an energisäkerhetsrågor- för att nämna några av uppdelningarna.
 
Från Tallin i Estland och via övriga baltiska huvudstäder och till Warsawa i Polen ska en ny järnvägsförbindelse

 

upprättas. De baltiska staterna är långt efter sina västliga grannländer vad gäller infrastruktur och transportvägar, och missar därför flera möjligheter till handel, menar kommissionen.

 

Delar av säkerhetspolitiken I Östersjöländerna ska också synkas. Fördjupat samarbete mellan tull och polis i gränsområden ska skapas för att få bukt med drogsmuggling, trafficking och annan organiserad brottslighet. Samtidigt ska kustbevakning och sofistikerade, gemensamma övervakningssystem spana på öppna vatten i jakt på exempelvis båtar som släpper ut kemikalier eller annat avfall, eller orsakar oljespill i det redan lidande inhavet.

 
Regionerna får jobbet
Eftersom den största delen av de medel som ska användas kommer från EU regionalstöd, så blir det på den lokala nivån som satsningarna ska implementeras.
Reaktionerna på Östersjöstrategin har inte låtit vänta på sig. Jordbruks- och bondeföreningar från alla de medverkande länderna räckte genast upp frivilligarmen för att leda några huvudprojekt som ämnar till att förbättra jordbruket ur miljösynpunkt.
Ett sextiotal organisationer som sysslar med regionalt samarbete har också visat intresse för att få uppgifter.
 
Länk till rapporten:

 

Läs mer från kommissionen:

 

 

Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Teresa Küchler
Lämna en kommentar