EU: Jordbruks- och regionpolitiken står i centrum för de kommande förhandlingarna om EU:s långtidsbudget. Hur genomgripande reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken ska vara splittrar EU-länderna.  

I runda slängar går en tredjedel av EU:s budget till jordbruksstöd, en tredjedel till regionstöd och en tredjedel till allting annat. I och med det kärva ekonomiska läget i EU-blocket, där nästan samtliga länder sparar, växer kraven på att krympa också EU:s kassakista.   När kommissionen lägger sitt förslag om EU:s kommande långtidsbudgeten i slutet av juni läggs ribban för den framtida gemensamma jordbrukspolitiken, CAP. Fyra månader senare ska kommissionen presentera ett lagförslag om en reformerad jordbrukspolitik. När EU-ländernas jordbruksministrar träffades i Bryssel i förra veckan var det sista chansen att komma in med en önskelista av vad man vill se i kommissionens reformförslag.   Kompromiss om jordbrukspolitiken Rådet föreslår en kompromiss där jordbruksbidragen fördelas rättvisare mellan öst- och västländer. Däremot förkastades de mer radikala förslaget om att sätta ett tak för bidrag till EU:s största bondgårdar.   – Det är en stark politisk signal om stöd för ett förstärkt CAP de kommande åren, sade Frankrikes jordbruksminister Bruno Le Maire efter mötet.   Frankrike är det land som allra helst vill bevara jordbruksstödets status quo. Landet skrev tillsammans med 19 andra under på den gemensamma kompromissdeklarationen. Sju länder, Sverige, Danmark, Storbritannien, Grekland, och Baltikum, hade krävt mer genomgripande reformer och vägrade ställa sig bakom kompromissen.   En vecka före mötet skrev bland andra Lantbrukarnas Riksförbunds (LRF) ordförande Lars-Göran Pettersson en öppet brev till statsminister Fredrik Reinfeldt där han kritiserar regeringens förhandlingar om långtidsbudgeten och synen på EU:s jordbrukspolitik.   "Medan man i de allra flesta andra EU-länderna ser CAP som ett viktigt verktyg för en hållbar livsmedels-produktion och en livskraftig landsbygd, vill du prata om hur CAP snabbast kan avvecklas" stod det i brevet, adresserat Reinfeldt.   Positionering inför förslag om långtidsbudget Hur mycket pengar som sammanhållningspolitiken eller jordbrukspolitiken till slut får hänger helt och hållet på hur stor EU:s flerårsbudget för perioden 2014-2020 blir.   EU:s regionpolitiske kommissionär Johannes Hahn vill att den nuvarande nivån för regionpolitiken – omkring 50 miljarder euro per år – ska bevaras. EU-parlamentet i sin helhet antar en position i slutet av april eller tidigt i maj. Men parlamentets olika partigrupper har börjat positionera sig. Socialdemokraterna vill att långtidsbudgeten ökar så att de politikområden som skapades i och med Lissabonfördraget får finansiering utan att andra områden blir lidande. Liberala ALDE vill hellre se till att omfördela pengarna, genom att slimma EU:s egna institutioner.   Traditionella EU-områden I sitt positionspapper om långtidsbudgeten anser socialdemokraterna att de ”traditionella” EU-områdena som jordbruk-, sammanhållnings- och fiskepolitiken är viktiga redskap för att kunna genomföra tillväxtstrategin EU2020. Dessa politikområden ska ”förbli adekvat finansierade i EU-budgeten” tycker man.   Men flera av de rikaste EU-länderna, som också är nettobidragsgivare till budgeten, vill begränsa eller i vissa fall minska flerårsbudgeten. I december 2010 skickade ledarna för Frankrike, Tyskland, Finland, Nederländerna och Storbritannien ett brev till kommissionens ordförande José Manuel Barroso, där de krävde att den kommande budgeten inte fick öka mer än inflationen. Sverige och Österrike är också budgethökar i EU-sammanhang.   Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Sigrid Melchior

Lämna en kommentar