Jämtland cashar in mest EU-medel från strukturfonderna. Men en riklig tillgång på stödpengar gör inte automatiskt en region till vinnare. Miljonregnet från EU kan också vara hämmande. 

Pouring Liquid Gold CC BY Dan Brown
Pouring Liquid Gold CC BY Dan Brown

Miljonregn från EU är inte alltid ett vinnarkoncept – åtminstone inte om stödet kommer via svenska myndigheter.

Pengarna kan bli en ”mixed blessing” och hämma aktiviteten

säger Ulf Savbäck, internationell koordinator  på Tillväxtverket. Jämtland är det län som får mest pengar från den pott med EU-medel som Tillväxtverket fördelar. Summans storlek i de regionala strukturfondsprogrammen bestäms av den svenska regeringen och EU-kommissionen.

Men att därmed säga att Jämtland är mer benäget än andra län att söka pengar ger en felaktig bild.

I de program vi ansvarar för finns så mycket pengar redan från början. Om det fanns betydligt mycket mer EU-medel i till exempel Stockholm skulle det förmodligen vara ett högre söktryck där också

säger Patrik Sällström, avdelningschef och ansvarig för Tillväxtverkets arbete med Europaprogrammen. Samtidigt är det tydligt att vissa svenska regioner har en större medvetenhet om EU-programmen än andra och en tydligare strategi för hur de ska använda dem i det regionala tillväxtarbetet.

Bjurholm i topp

När det gäller Tillväxtverkets åtta regionala strukturfondsprogram har projektägare från Jämtland beviljats mest pengar. Av enskilda kommuner har Umeå tilldelats mest projektmedel inom myndighetens regionala strukturfondsprogram.

Utgår man från hur mycket EU-medel kommunerna har i relation till antalet invånare blir mönstret ett annat. Då hamnar Bjurholm i topp, tätt följd av fyra andra småkommuner i Västerbotten: Malå, Sorsele, Storuman och Dorotea.

Det ligger mycket pengar i just de program som norrländska småkommuner har användning av. För en så liten och fattig kommun som Bjurholm har pengarna stor betydelse och där har man med åren blivit väldigt duktiga på att jobba med EU-medel

säger Patrik Sällström. Bjurholm och flera andra mindre kommuner har svårt att själva bygga upp en stark utvecklingsorganisation. Avgörande för framgång med EU-medlen är istället att det finns enskilda individer med en stark drivkraft och bra utvecklingsidéer, och som ser hur idéerna kan finansieras och förverkligas.

Går andra regioner och kommuner som inte är lika genomtänkta miste om pengar?

– Visst kan det vara så. Pengarna är ett tillskott för att kunna skapa nytt och kan gagna både livsmiljö och företagande. Men i grund och botten är det inte pengarna i sig utan vad man gör i långa loppet och vad man har för utvecklingsidéer som är det avgörande. Det behöver inte vara ett likhetstecken mellan den kommun som fått mest pengar och den som visar bäst resultat.

Bra finnas i Bryssel

En viktig förutsättning för att få tillgång till EU-medel är att själv, eller genom samarbete med andra, ha tillgång till en representation i Bryssel. Kommunerna i exempelvis Västerbotten har genom organisationen North Sweden ett gemensamt kontor som bevakar EU-frågorna.

Det gör det möjligt att påverka programmens inriktning i ett tidigt skede och ha koll på andra typer av EU-program

säger Patrik Sällström. En tydligare mätare på hur aktiva svenska län och regioner är i EU-samarbetet kan vara att gå utanför de nationella program som hanteras av Tillväxtverket och istället titta på program som syftar till internationell samverkan inom EU. Många av dem är öppna för alla regioner att söka pengar ur och där ser Patrik Sällströms kollega Ulf Savbäck tydliga mönster.

När det handlar om internationella gränsöverskridande samarbeten står Blekinge, Region Skåne och länsstyrelsen Värmland i en klass för sig. Alla tre har det internationella perspektivet väl inarbetat, både i sitt konkreta arbete och i sina regionala utvecklingsstrategier

Länsstyrelsen i Värmland är ofta inbjuden till konferenser och seminarier för att berätta om sitt sätt att arbeta. En del av den framgångsrika strategin är att stödja samma mål med många olika program. Ulf Savbäck nämner den digitala agendan som exempel. Målet att ta ett helhetsgrepp över den digitala utvecklingen i Värmland återkommer både i samarbetet med andra regionala aktörer och i ett par internationella projekt. Länsstyrelsen, Region Värmland, landstinget och drifts- och servicenämnden i Karlstads kommun har enats om ett förslag till agenda som nu är ute på remiss i länet.

Länsstyrelsen använder hela paletten av möjliga program till att fokusera på några prioriterade frågor, säger Ulf Savbäck.

Tillbakalutad

Halland och Östergötland hör också till de mer aktiva länen på Europanivå. Västra Götalandsregionen och Stockholms län är bra på att bygga gränsöverskridande samarbeten inom forskning.

Norrland är ju aktivt på många sätt, men de har redan mycket pengar hemma, vilket kan vara en ”mixed blessing” och hämma aktiviteten. De har så pass mycket medel i sina regionala program att de inte behöver titta så mycket utanför, säger Ulf Savbäck.

En alltför tillbakalutad inställning kan straffa sig, till exempel genom att tänkbara samarbetspartners redan är upptagna när det väl är dags att söka kontakt.

De aktiva regionerna vinner på att de får erfarna projektledare, som sedan inte ser särskilt höga trösklar för att gå in i nya projekt. I till exempel Gävleborg tror jag att den tröskeln är högre.

Finland uppvisar ett delvis liknande mönster. Helsingforsregionen får bara en liten del av de nationella strukturfonderna, men är desto aktivare när det kommer till andra EU-källor. Samtidigt finns det regioner som är bra på både och, till exempel Norra Karelen, en vidsträckt och glesbefolkad region i östra Finland.

Norra Karelen har varit väldigt aktiv och framgångsrik i att delta i olika internationella samarbeten och EU-program

säger Annukka Mäkinen, sakkunnig i näringslivsfrågor på Finlands Kommunförbund. Med hjälp av EU-medel har till exempel ett centrum etablerats i regionens huvudstad Joensuu, med uppgift att stödja kvinnor som driver eller vill driva egen rörelse. Kvinnor har drabbats särskilt hårt av arbetslöshet i regionen, men nu hoppas man kunna vända utvecklingen genom bland annat rådgivning och utbildning.

Annukka Mäkinen konstaterar att Finlands utgångsläge i fördelningen av EU-medel har blivit sämre. Landet får stöd från regionala utvecklingsfonden och socialfonden, men den totala stödnivån är en tredjedel lägre i den nya programperioden jämfört med den förra.

För oss är bekymret framför allt hur kommunerna ska kunna delta i samarbetsprojekten kring strukturfonderna, med tanke på kravet om femtio procents medfinansiering. De största kommunerna klarar sig bättre, men de små har problem, säger Annukka Mäkinen.

En kommentar till EU-stöd kan hämma utveckling

  1. Jag har både som företagare och politiker sett helt två skilda världar i synen på stödpengar.
    I kommuner används en de till en stor utsträckning till att sysselsätta befintlig personal, inte helt ovanligt har det varit att frågan kommer upp vad vi ska skapa för projekt åt en viss person när det gamla projektet avslutas.

    Näringslivet verkar det som stöd används med fokus på att uppnå ett resultat istället för att uppnå sysselsättning.
    Eftersom pengar inte är en oändlig resurs så skulle jag önska att fokus blir mer på varaktiga effekter i samhället och att näringslivet är en väsentlig part i detta arbete.

    Svara

Lämna en kommentar