EU: EU-parlamentet förkastar kraven på en frysning av unionens långsiktiga budget. De vill också reformera jordbrukspolitiken men behålla status quo för nivån på jordbruksstödet. Två utskottsomröstningar i veckan öppnar för en frontalkrock mellan Europaparlamentet och EU:s medlemsländer.

I torsdags (25 maj) antog jordbruksutskottet sin position för reformer av EU:s jordbrukspolitik, som idag utgör 40 procent av budgeten. Den följer i mångt och mycket EU-kommissionens linje: Jordbruksstödet ska ligga kvar på samma nivå men mindre pengar ska betalas ut till Europas största gårdar. Pengarna ska också fördelas mer rättvist mellan ”gamla” och ”nya” EU-länder. Idag får grekiska bönder mer än tjeckiska. Slutligen ska det finnas fler incitament för att miljöanpassa jordbruket.

Jordbruks- och sammanhållningspolitiken ligger kvar

Samma dag röstade också EU-parlamentets särskilda budget-utskott om övergripande budgetprioriteringar efter 2013. Enligt utskottet bör nästa flerårsbudget öka med fem procent så att jordbruks- och sammanhållningspolitiken ska kunna ligga kvar, samtidigt som mer EU-pengar investeras i forskning och utveckling, energi och transport. Den sjuåriga budgeten, det ”finansiella ramverket”, sätter ett tak för unionens utgifter. Det nuvarande ramverket löper ut 2013 och arbetet med att ta fram ett nytt har redan nu påbörjats. Eftersom budgeten berör alla utskott så har EU-parlamentet tillsatt ett tillfälligt budgetutskott.

I den rapport som det särskilda budgetutskottet antog i torsdags står det också att både jordbruks- och sammanhållningspolitiken ska ligga kvar på samma nivå som idag. Göran Färm, gruppledare för socialdemokraterna i utskottet, var nöjd med att det står ”samma nivå” och inte ”samma nivå i reala termer”, som var uppe på förslag.

– Det tolkar jag som att inflation och utvidgning kan urholka nivåerna. Men det är inte säkert att alla tolkar det på samma sätt, säger Göran Färm. Det gäller att frysa nivån och reformera innehållet, anser Färm, att ”fylla strukturfonderna och jordbrukspolitiken med nytt innehåll, inriktat på 2020-strategin”. Däremot finns det inget stöd i EU-parlamentet för att ta pengar från varken jordbruksstödet eller strukturfonderna för att finansiera nya politikområden, bland annat den utrikestjänst som skapades i och med Lissabonfördraget.

– Vi tror inte att det är en realistisk strategi att få fram de resurser som krävs för andra satsningar genom att skära ner i jordbrukspolitiken, säger Färm.

Utmanar medlemsländer Det innebär att budgeten måste öka. Det var en bred majoritet i det särskilda budgetutskottet som ställde sig bakom förslaget om att utöka nästa flerårsbudget med fem procent, vilket går stick i stäv med flera medlemsländers krav på att EU:s budget ska frysas i kristider. I december i fjol skickade ledarna för Frankrike, Tyskland, Finland, Nederländerna och Storbritannien ett gemensamt brev till EU-kommissionen, där de krävde att den kommande budgeten inte ökar mer än inflationen. Svenska regeringen går på samma linje.

Parlamentets särskilda budgetutskott utmanar  medlemsländernas budgethökar att, ifall de inte delar parlamentets analys att ”tydligt identifiera vilka av deras politiska prioriteringar eller projekt som helt kan slopas, trots deras bevisade europeiska mervärde”

– Vi slänger tillbaka bollen till medlemsländerna. De som kräver stora budgetnedskärningar måste precisera var det ska ske. Annars finns det en risk att medlemsländerna först bestämmer att budgeten ska bantas, men att en majoritet av länderna sedan röstar för att jordbruksstödet och strukturfonderna ska ligga kvar, och att det då inte finns pengar över till forskning och utveckling. Det är det sämsta av alla scenarier, säger Göran Färm.

Faktaruta: Det här händer framöver: I slutet av juni lägger EU-kommissionen fram sitt förslag om den kommande långsiktiga budgeten för 2014-2020. I juli lägger EU-kommissionen fram förslag om regleringar av EU:s strukturfonder efter 2013. I höst föreslår EU-kommissionen ett lagpaket om EU:s jordbrukspolitik efter 2013. Förhandlingar mellan EU:s två lagstiftande organ, EU-parlamentet och ministerrådet (som representerar medlemsstaterna) pågår under 2012.

Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Sigrid Melchior

Lämna en kommentar