Vad förenar en sönderskjuten Bibel, ett träkrucifix inuti en flaska och ett vykort från Adolf Hitler? Svar: Alla tre saker dök upp genom ett ”Europeana-projekt”, EU-kommissionens stora satsning på att göra det europeiska kulturarvet tillgängligt för oss alla – och skapa nya jobb på köpet.

”På senare tid har vi upptäckt att viss information – särskilt information insamlad av offentliga myndigheter – är värd mer när den delas än när den hålls instängd”

skriver i sin blogg Khalil Rouhana, direktör för kommissionens enhet för digitalt innehåll. Det är den oerhörda kommersiella potentialen som förmått politiker att satsa på Europeana, en digital portal som efter bara tre års existens redan innehåller 23 miljoner objekt; berömda målningar, böcker, arkeologiska föremål, fotografier och gamla kartor. Från början var målet att nå upp till 15 miljoner objekt år 2015 och det har man alltså passerat med råge.

Bidragsgivare till samlingen är muséer, arkiv och offentliga institutioner som The British Library i London, Rijksmuseum i Amsterdam och förstås muséet Louvre i Paris. Alla digitaliserar och sänder in sina skatter. Caravaggios målning av David med Goliats huvud blev det 20 miljonte objektet I den digitala samlingen, inskickat av Kunsthistorische Museum i Wien.

europena bibelDen sönderskjutna bibeln och vykortet från Adolf Hitler dök upp under en turné i fem europeiska länder som inbjöd allmänheten att komma med sina minnen från första världskriget. Arkivarierna häpnade över de långa köerna av människor som kom med sina sparade föremål. Nästa projekt har just dragit igång. Under tre år ska 23 partner i tolv länder samla in allt som är relaterat till mode; skisser, foton, tyger, affischer och minnesanteckningar.

Sverige nappar

Den svenska regeringen blev inspirerad av sitt åtagande gentemot EU att bidra till Europeana så 2010 beställde man fram en svensk satsning på att digitalisera det svenska kulturarvet vilket nu samlas i ”K-Samsök”. Arbetet pågår för fullt och har redan resulterat i att Sverige är tredje störst bidragsgivare till Europeana, efter Frankrike och Tyskland. I den svenska samlingen finns än så länge 4,2 miljoner objekt. Allt görs tillgängligt för allmänheten. I Sverige finns sajterna ”Kringla” för att söka föremål och bilder och ”Platsr” för att leta information geografiskt. – Än så länge är det de största svenska muséerna som har digitaliserat sina samlingar som ju också har flest objekt, förklarar ansvarige systemförvaltare på Riksantikvarieämbetet, Johan Carlström. En stötesten som genast dök upp, var hur registreringen bör läggas upp. – Det har inte funnits gemensamma standards för hur man beskriver t ex ett arkeologiskt föremål och då kan sökningen bli besvärlig. Först nu börjar det utvecklas standards, förklarar Johan Carlström.

Jobben och inkomsterna av dessa digitala samlingar, hoppas man ska komma t ex genom att det är fritt fram att skapa en app med hjälp av innehållet. I Sverige finns redan appar som ”Fornfynd” och ”Avtryck” eller en mobilversion av ”Kringla” så att du kan hitta tips i närheten var du än befinner dig. För muséer och arkviarier har det inte varit självklart att släppa in allmänheten hur som helst. EU-kommissionen har velat krossa fördomarna och ordnat flera ”hackathons” för unga hackare som släppts in i digitala arkiv där de fått leka fritt med alla tillgångar och skapa nya appar.

Google tar chansen

Att digitala arkiv har kommersiell potential illustreras av Googles satsning att bygga världens största digitala bibliotek. Målet är 130 miljoner böcker. För att kunna göra det, har det amerikanska företaget köpt upphovsrätten till miljontals böcker i Europa och USA. Det har vållat en hel del kontroverser och EU-kommissionen har avkrävt det amerikanska företaget löften att respektera bokförlagens upphovsrätt.

Upphovsrätten som ska skydda konstnärer och författare är emellertid många gånger ett hinder på vägen också för de offentliga institutioner som vill släppa in publiken bland sina verk. – Lagstiftningen är i vägen för att göra saker tillgängliga, konstaterar Pelle Snickars på Kungliga Biblioteket, och det gör institutionerna väldigt räddhågsna. Kungliga Biblioteket bedriver just nu ett arbete tillsammans med Sveriges Television där audiovisuellt materiel ska öppnas för publik, fokuserat på hur historien har skildrats genom TV-mediet. – Vi begränsas hårt av juridiska omständigheter men inte bara vi utan muséer och arkiv också. Man kan ifrågasätta om det bidrar till kreativiteten, säger Snickars.

EU på Piraternas sida

Europeana har därmed skapat ett dilemma för EU-kommissionen. Å ena sidan vill man skydda upphovsrätten till film och musik genom att förbjuda nedladdning från nätet. Å andra sidan bromsas EU-kommissionens storslagna projekt av en stelbent upphovsrätt.

Jag förstår rädslan bland förlag och bokhandlar som konfronteras med Googles marknadsdominans. Men jag delar också frustrationen bland många internetföretag som skulle vilja erbjuda intressanta affärsmodeller på detta område men som hindras av en fragmenterad lagstiftning i Europa

summerade ansvarig EU-kommissionär Vivianne Reding. Arbetet med ny europeisk lagstiftning är i full gång, utan att man ännu hittat en lösning på dilemmat.

Lämna en kommentar