EU: Trots en rad åtgärdspaket, lån och stimulans från regeringar och EU-institutioner så ser Europas ekonomiska problem inte ut att vara över på länge. Nästa år kan arbetslöshetssiffrorna i unionen vara de högsta sedan andra världskriget. Men på lång sikt är det istället bristen på arbetare som kan bli Europas nästa stora problem.  

Arbetslösheten i unionen ser ut att stiga till 11,5 procent till slutet av 2010, en siffra som är den högsta sedan andra världskriget. Så sent som i juni i år gick redan över 21,5 miljoner människor, eller 8,9 procent av EU:s arbetsföra befolkning, utan arbete. 
 
Ekonomin ytterst känslig
Europakommissionens ordförande Jose Manuel Barroso, som nyss kommit tillbaka till Bryssel efter semestern, sade på tisdagen att den europeiska ekonomin fortfarande är ytterst känslig, och att man inte ska ta ut några segrar i förväg.
– Många EU-länder ser uppmuntrande tecken på ekonomiskt tillfrisknande, men vi är inte framme vid ett riktigt tillfrisknande ännu, sade Barroso till journalister i EU-huvudstaden.
– Situationen är fortfarande mycket instabil, tillade portugisen med eftertryck.
Tidigare denna månad kom uppgifter om att den värsta krisen avtagit. Enligt statistik från EU:s statistikkontor Eurostat så har framför allt de viktiga industrinationerna Tyskland och Frankrike lyckats omvandla minussiffror till plus.
Stimulanspaketen har gett effekt
Experter menar att de stimulanspaket som regeringarna tagit fram starkt bidragit till att marknaderna kommer igen. I Tyskland så var det, bland annat, beslutet att subventionera skrotandet av gamla bilar och köp av nya, som drog upp landet ur den värsta ekonomiska krisen, enligt Europeiska Centralbanken, ECB. 
Men experterna varnar samtidigt också för den skenande arbetslösheten, och för att stödpaketen i det långa loppet inte bidrar till att skapa hållbara finanser. Om människor inte har jobb så kan de heller inte pumpa upp en punkterad marknad, och än mindre köpa nya bilar.
 
Regionerna vill vara med och bestämma
Europas regioner och städer, som ska investera alla olika krisbidrag och fixa läget på arbetsmarknaden, har under sommaren diskuterat effekterna av åtgärdspaketen.
På en konferens i förra veckan uppgav representanter för regioner i Europas kust- och ytterområden, samlade i organisationen ”Conference of Maritime and Peripheral Regions” (CPMR), att den globala, ekonomiska krisen hade drabbat Europas regioner ”långt värre än man kunnat förutspå”.
CPMR:s delegater enades om att regionerna måste slå sig samman och utvärdera krisläget, och gemensamt ta fram förslag till nya lösningar. Regionernas representanter borde också träffas med representanter för EU-kommissionen och medlemsstaternas regeringar för att utvärdera effekten av räddningspaketen, och inte som idag låta regeringarna sköta all kontakt med Bryssel.  
 
Men pengarna finns i Bryssel
I Bryssel finns en stor del av de pengar som regionerna så väl behöver – för att skapa nya jobb, till exempel. I EU:s återhämtningsplan för tillväxt och sysselsättningen som lanserades i november 2008, föreslogs tidsbegränsade stimulansåtgärder – läs: snabba pengar – till ett sammanlagt värde av 300 miljarder euro, från såväl EU:s husbank, Europeiska Investeringsbanken (EIB), som från medlemsstaterna. Andra förslag är att man öronmärker 19 miljarder euro för att motverka arbetslösheten i lågkonjunkturens kölvatten, och 500 miljoner euro till ett program med mikrolån för den som vill starta företag. Kommissionen har också föreslagit att fler praktikplatser för ungdomar tas fram. Men i slutändan är det vart enskilt lands uppgift att implementera återhämtningsåtgärder, och då spelar de lägre instanserna in.
 
Ta vara på invandrarna
Eurocities, ett nätverk som knyter samman runt 130 städer i 30 olika europeiska länder, och som föreslår förbättringar inom en rad olika sektorer, från ekonomisk politik till miljöfrågor, gav sig under sommaren in i en debatt om jobb och invandring, och om hur man kan använda pengar ur de olika EU-fonderna bättre. Städerna oroar sig mer för brist på arbetare, eller kanske brist på rätt slags arbetare vid rätt tidpunkt och i rätt land, inför framtiden.

 

Eurocities skrev i en rapport i augusti att invandring måste ses som en positiv kraft av regionerna, och inte bara utmålas som problem eller en säkerhetsfråga. ”Om den nuvarande demografiska trenden och dagens invandringssystem fortsätter så kommer EU att ha förlorat 65 miljoner medborgare vid mitten av detta sekel. Detta drabbar i första hand arbetskraften”, står det i rapporten. ”Proportionerna mellan personer i arbetsför ålder och pensionärer kommer att ha höjts från fyra mot två, mot dagens fyra mot tre”, fortsätter den.
 
Se över stöden och regelverken
Enligt Eurocities så måste man inkludera andra EU-länders invånare i benämningen ”invandrare”, om man ska kunna använda vissa arbetsmarknadsstöd på ett effektivt sätt.  Exempel på saker som ”invandrare” får hjälp med är till exempel språkträning eller tillgång till service.
Organisationen nämner till exempel europeiska integrationsfonden, som delar ut 825 euro årligen, bara kan användas till att hjälpa människor från utanför EU in på arbetsmarknaderna. Jobbsökanden från andra EU-länder, som till exempel polacker och andra östeuropéer som köar för jobb i England, hamnar då mellan stolarna. De kan inte få hjälp med sin önskan att fylla viktiga vakanser i regioner som skriker efter arbetskraft, och får finna sig i att bli kvar i trakter där de inte kan få jobb även om de är ivriga och kan jobba.
Samtidigt stiger arbetslösheten inom vissa sektorer, sektorer som kanske inte ens i krisfria tider i det långa loppet skulle stått sig i den tilltagande globaliseringen. Europas arbetsmarknadsproblem skulle kunna lösas om reglerna var mer flexibla, menar Eurocities.
 
Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Teresa Küchler
Lämna en kommentar