SVERIGE / STATEN: När finanskrisen kom så fanns pengar att hämta i EU:s strukturfonder. – Visst har de gjort skillnad men det har varit si och så med det innovativa, anser Göran Brulin, ansvarig för följeforskningen vid Tillväxtverket.  

EU:s strukturfonder fördelar under programperioden 2007 – 2013 ungefär 308 miljarder euro till regional utvecklingspolitik. Av alla dessa pengar så har Sverige fått 15 miljarder euro att fördela genom åtta så kallade regionala strukturfondspartnerskap. I Skåne-Blekinge och Östra Mellansverige är partnerskapen positiva över utvecklingen så här långt. Men följeforskarna vill se bättre förutsättningar regionalt om lärandet ska kunna ta fart.
 
Nya på banan
Strukturfondspartnerskapet i Skåne-Blekinge tillhör ett av de områden som är minst till ytan. Dessutom har skåningarna tidigare inte, på detta sätt, haft tillgång till EU:s fondmedel vilket folket i Blekinge däremot haft.
-Pengarna från EU:s strukturfonder har hos oss verkligen haft effekt, säger Stefan Larsson, programchef vid Tillväxtverkets programkontor i Malmö.
Den stora behållningen är enligt Larsson att man fått resurser till att forma och ”vässa” verktyg för de regionala tillväxtinsatserna samt skapa en mängd mötesplatser mellan näringslivsföreträdare, folk från akademin, statliga institutioner, offentliga aktörer och andra. Mötesplatserna har varit en förutsättning för att kunna knyta nätverk, som i sin tur varit viktigt för att dra nytta av styrkorna i de båda länen.
– I Blekinge finns ju exempelvis Blekinge Tekniska Högskola som är ett centrum för kunskapsintensiva näringar som IT. I Skåne har satsningar skett inom exempelvis mobil kommunikation, mediasektorn och ”clean tech”. Men Skåne och Blekinge har också utvecklat de gemensamma styrkeområdena verkstadsindustri och livsmedel. 

 

Fokus på omställning
Larsson tycker också att samarbetsklimatet inom partnerskapet är riktigt bra.
– Viljan till att åstadkomma något tillsammans inom partnerskapet visade sig inte minst under finanskrisen. Vi hade långa diskussioner om hur vi på bästa sätt skulle använda alla medel. Det som hände var att vi under den här perioden koncentrerade merparten av våra satsningar till punktinsatser, framförallt i Blekinge.

Han har också bara goda saker att säga om följeforskningen som är det nya sättet att följa upp och utvärdera.

– Vissa projektledare var visserligen till en början skeptiska men blivit allt mer positivt inställda när de börjat inse möjligheterna. Även vårt partnerskap har haft nytta av deras arbete, säger han.

En viss del av strukturfondens medel har också gått till en investeringsfond, Sydsvenska Entreprenörsfonden, för att kunna erbjuda riskkapital där detta saknats. Utformningen av just denna fond är de som ingår i partnerskapet också väldigt nöjda med.

Jonas Gallon, vice verkställande direktör för fonden har sin förklaring till framgångarna:
– Vi skiljer oss egentligen inte så mycket från ALMI Invest (namnet på investeringsfonderna i de sju övriga regionerna, red. anm.), men vi valde att gå på Region Skånes analys inom vilka beloppsintervall som det saknas riskkapital (en så kallad GAP-analys). Där tror jag det mesta av förklaringen finns till att vi lyckats så väl. Samtidigt är två län en ganska hanterbar region.

 
Störst har mest pengar kvar
I programområdet för Östra Mellansverige så är läget något annorlunda. Fem län ingår i Östra Mellansverige och hittills har man beslutat om 60 procent av de tilldelade medlen. Med den siffran ligger man något lägre än många andra programområden i landet men det är inget som oroar Anders Risberg, Tillväxtverket, och enhetschef på programkontoret i Örebro.
– En del av förklaringen är att vi satsat på ganska stora länsöverskridande projekt som pågått under lång tid. De tog också merparten av den nationella medfinansieringen i anspråk. Nu har vi många nya projekt på gång, så vi har koll på läget, säger han.
 
Under finanskrisen fick de offentliga medlen ökad betydelse och strukturfondernas insatser för att motverka varselsituationen kunde främst göras inom ramen för Europeiska Socialfonden.
– Våra medel, från Europeiska Regionala

 

Utvecklingsfonden, riktas till långsiktiga insatser för att ändra strukturer men i något fall, jag tänker då på projekt Företagsakuten, kunde vi också medverka till snabbare insatser till följd av finanskrisen.
 
Anders Risberg tycker att följeforskningen också gjort positiv skillnad för arbetet i Östra Mellansverige.
– Vi kommer sannolikt göra vissa förändringar på programnivå just till följd av inspel vi fått från följeforskningen, så nog gör de nytta. Vi har också fått positiva signaler från ett flertal projekt som haft med följeforskning i sina projekt, och som tycker att det har fungerat bra att ha en oberoende samtalspart. 
 
Finns förutsättningarna för lärande?
Göran Brulin, ansvarig inom det statliga Tillväxtverket för följeforskningen nationellt är inte lika överväldigad. Han tycker att det finns en hel del kvar att göra både i

programmen och i de enskilda projekten:

– De erfarenheter som gjorts i tidigare projekt används i allt för liten utsträckning då man skissar och sjösätter nya, säger han.
 
Han ser också att det på många håll i landet saknas förutsättningar för att på ett systematiskt kunna lära sig av varandra. Men detta beror enligt honom inte bara på de regionala aktörerna själva, utan hör också delvis ihop med att fonderna ska bidra till så många olika målsättningar. '
– I praktiken blir det väldigt svårt i det sammanhanget att jobba med kunskaps- och erfarenhetsutbyte på ett rationellt och effektivt sätt, säger Brulin.

 
Mer innovation behövs
För egen del önskar han att arbetet inom både regional- och socialfonden skulle fokusera mer på innovationer och även aktivt bidra till nödvändiga omställningar i samhällsstrukturerna.

– Men då måste partnerskapen bli bättre på att se hur alla insatser i regionen samspelar, säger han.

En ingrediens i hans recept för att komma dit är att ägarskapet för varje insats måste bli tydligare. Ägarna måste också kunna ta emot och själva föra vidare erfarenheter från andra håll så att det verkligen uppstår lärande mellan parterna i alla riktningar.
 
Men mest av allt skulle han vilja se att man ute i alla län hade någon form av regionala innovationsstrategier.
– Det skulle vara ett lyft. Jag ser ju vad som händer i de län där man satsar. Där kommer följeforskningen till sin rätt och lärandet blir en naturlig del i sammanhanget.
 
Läs mer om strukturfondspartnerskapen i Tillväxtverkets nyhetsbrev Tempo nr 4: 
 
Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Per Holmström
Lämna en kommentar