EU: EU:s regionalpolitik skall i fortsättningen utformas för att ge fullt stöd åt EU:s nya innovationsstrategi. Inom EU-kommissionen talar man om ett paradigmskifte.  

”Innovationsunionen” är det begrepp som EU-kommissionen vill ska spridas och vinna acceptans i alla medlemsländer. Strategin är ett av de så kallade flaggskeppsinitiativen som kommissionen ser som avgörande för att EU2020-strategin skall förverkligas. Men vägen dit måste gå via den regionala nivån, menar man på EU-kommissionen.
 
Regionalpolitiken ska bli smartare
Luisa Sanches på EU:s regionalpolitiska generaldirektorat (DG Regio) är en av de som varit med från början. Som policyanalytiker kring regionalpolitik och innovation, tillika tematisk koordinator är hon en av de som utformat strategin.
– Kommissionens budskap är att man måste tänka i nya banor. EU:s regionalpolitik ska vara ett medel för att förverkliga innovationsstrategin och för att nå smart tillväxt. Regionalpolitiken ska framför allt bidra till att alla regioner blir bättre på att se och ta tillvara just det som skiljer dem åt, säger hon.
 
Innovation ska prioriteras
Den definition som kommissionen använder är medvetet bred. Enligt kommissionen skapar innovationer tillväxt först då de når marknaden och omfattar långt mer än enbart forskningsaktiviteter.
För att styra om de regionala skutorna i denna riktning så förslår kommissionen att varje region ska ta fram strategier för ”smart specialisering”. Tanken är regionerna på ett systematiskt sätt ska identifiera sina styrkor, söka samarbeten med grannregioner, använda resurser i omvärlden och hitta fungerande sätt att styra detta komplexa sammanhang mellan samhällsnivåerna. Strategier för smart specialisering måste, enligt kommissionen, genomsyra den lokala och regionala organisationen. Kommissionen vill hjälpa regionerna att skapa strukturer som stöttar innovation, genom de öronmärkta medlen från

regionalfonden (65 miljarder euro).

 

Plattform för snabb omställning

Enligt Luisa Sanches så vill EU-kommissionen också förverkliga så kallade ”Smarta specialiseringsplattformar”:
– De här plattformarna ska fungera som en slags bas för att samla olika resurser, till exempel internationell expertis och EU-kommissionens stödresurser. Poängen är att vi på ett enklare sätt kan hjälpa både medlemsländer och regioner att utforma, förverkliga och utvärdera sina smarta specialiseringsstrategier, säger hon.
Den här plattformen ska vara på plats redan i januari 2011, så det brådskar. Initiativet har väckt nyfikenhet och flera regioner knackar på dörren och vill vara med – några av dem svenska.

 
Mer privata medel – mindre politisk kontroll
En person som följt tillkomsten av EU:s innovationsstrategi på nära håll, men som ställer sig kritisk till vissa delar, är ekonomiprofessor Luc Soete vid Maastricht universitet i Nederländerna. Han anser att det finns ett antal faktum som EU-kommissionen helt förbisett:
– Om strategin inte får det förtroende från näringsliv och riskkapitalister som kommissionen hoppas så kommer det blir mycket svårt att nå de uppställda målen, eftersom det inte går att kontrollera privata investeringar. Dessutom förväntas privata intressen ta ett långt mycket större ansvar än i dag.
Soete är också kritisk till beräkningarna på offentliga satsningar:
– Jag upplever inte att EU helt och fullt inser vilken ekonomisk press som medlemsstaterna kommer att utsättas för de närmaste åren. Sannolikt kommer vi se en allt tydligare uppdelning mellan medlemsländer som orkar satsa offensivt och de som inte har några marginaler kvar. Det finns alltså en stor risk för att vi, för första gången sedan de två världskrigen, får se växande klyftor mellan de europeiska länderna.

 

Behåll och utveckla sammanhållningspolitiken
Luc Soetes slutsats är att EU:s sammanhållningspolitik kommer att bli allt viktigare framöver – inte minst för innovationsstrategin ska bli trovärdig:
– Detta politikområde är egentligen det enda som ger EU den kontinuitet som behövs för att klara omställningen på flera fronter samtidigt, säger han. – Men det växande bekymret i dag är att de som behöver fondmedlen kommer att få det svårare att gräva fram tillräckligt med egna offentliga medel för att fullt ut kunna dra nytta av fonderna.
Om sammanhållningspolitiken ska fungera så måste också den byta fokus. Enligt ekonomiprofessor Soetes så fokuserar politiken i dag för mycket på gigantiska infrastrukturprojekt:
– Man investerar alldeles för ensidigt, framför allt i de nya medlemsländerna. Jag förstår att det är politiskt tacksamt eftersom mycket pengar går åt och satsningarna syns, men det är inte säkert att det är just detta som behövs mest och som gynnar tillkomsten av nya regionala innovationssystem såsom kommissionen hoppas på, säger professor Luc Soetes, vid Maastricht universitet.
 
Länk till EU-kommissionens meddelande: 
 
Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Per Holmström
Lämna en kommentar