Tusen färre politiker i kommunala nämnder och styrelser. Det är resultatet av SKL:s och SCB:s nya kartläggning av de förtroendevalda i kommuner och landsting. Kvinnor, unga och utrikes födda är fortfarande underrepresenterade, men andelen kvinnor har ökat något.

Rösta/Val By Webbstjärnan.se
Rösta/Val By Webbstjärnan.se

Antalet förtroendevalda minskar i kommunerna, samtidigt som andelen kvinnor ökar. Väljarna tycker att den lokala demokratin fungerar bra, men ger inte lika gott betyg åt de styrande politikerna.

Sammanlagt 38 000 personer har politiska uppdrag i kommunerna. Därmed har antalet förtroendevalda minskat med 1000 jämfört med förra mandatperioden, visar nya siffror som Statistiska centralbyrån (SCB) tagit fram på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Till viss del handlar det om att flera kommuner har minskat antalet nämnder, men det kan i sin tur beror på att partierna har svårt att få tag i personer som vill ställa upp och ta politiska uppdrag

säger Folke Johansson, Professor emeritus i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

I landstingen har antalet politiker istället blivit något fler och är idag knappt 4 600.  Kvinnor, unga och utrikes födda är fortfarande underrepresenterade bland de förtroendevalda i kommuner och landsting, visar statistiken. Men könsfördelningen har ändå blivit något bättre den här mandatperioden jämfört med den förra – nu är i genomsnitt 43 procent av kommunpolitikerna kvinnor, jämfört med 42 procent för fyra år sedan.

I många kommuner arbetar man aktivt för att få en jämnare könsfördelning, nu börjar vi se resultatet av det säger Folke Johansson.

Svagt förtroende

I rapporten redovisas också några av de svar SOM-institutet vid Göteborgs universitet fick vid sin senaste undersökning av den svenska allmänhetens vanor och attityder på temat samhälle, politik och medier.

Knappt 70 procent var förra året mycket eller ganska nöjda med hur demokratin fungerar i den egna kommunen. Drygt hälften tyckte också att den offentliga servicen fungerat mycket eller ganska bra

Under de senaste 12 månaderna

Däremot fick inte de förtroendevalda som har ansvaret för verksamheten särskilt gott betyg. Bara 22 procent av väljarna svarade att de har ett mycket eller ganska stort förtroende för kommunstyrelsen.

Jag tror att det delvis beror på om man vet vilka politiker som sitter i kommunstyrelsen eller inte. Därför är det jätteviktigt att vi som har uppdragen visar oss mer ute bland folk och tar olika initiativ

säger Ida Karkiainen (S), ledamot i kommunstyrelsen i Haparanda och med sina 24 år yngst i kommunfullmäktige.

E-förslag engagerar

Haparanda var den kommun som hade lägst valdeltagande i kommunvalet 2010. Bara 61 procent gick till valurnorna. En förklaring ligger i att andelen utrikes födda är så hög, tror Ida Karkiainen.

Många här identifierar sig kanske mer med Finland och det finska samhället. De tittar på finska nyheter och följer inte så mycket med i det som händer i Sverige, säger hon.

För att få ett högre valdeltagande 2014 försöker kommunen göra det lättare för medborgare att föra fram sina åsikter. Ett exempel är E-förslag – den som lyckas samla minst 30 namnunderskrifter kan få upp en fråga på kommunstyrelsens dagordning. Hittills har 48 ärenden väckts den vägen, allt från förslag om att bygga en varmvattenbassäng till att laga gropiga gator och ta bort lättmargarinet från skolmatsedlarna.

Vi har också startat ett medborgarkontor. Varje fredag finns några av oss politiker där för att svara på Haparandabornas frågor, säger Ida Karkiainen.

Som de flesta andra förtroendevalda på lokal och regional nivå är Ida Karkiainen fritidspolitiker. Enligt statistiken från SCB gäller det 97 procent av alla kommunpolitiker i landet. Motsvarande siffra för landstingspolitikerna är 94 procent.

Lämna en kommentar