Från 43 till 4 aktörer som hanterar strukturfonderna. Regeringen i Finland koncentrerar förvaltningen av EU-stödet för att kunna använda en större andel av de krympande anslagen till att utveckla företagande och andra verksamheter.

CC BY jaime.silva Finland
CC BY jaime.silva Finland

Finland drar ner förvaltningen av strukturfonderna från 43 till 4 aktörer. En större del av EU-pengarna ska gå till verksamheten. Samtidigt ökar oron för att de krisande kommunerna inte ska klara att finansiera sin del av nya satsningar.

Regeringen i Helsingfors har slagit fast ett nytt strukturpolitiskt program. Bland annat ändras strukturfondernas förvaltning för att bli mer kostnadseffektiv. Istället för ett 40-tal aktörer ska fyra regionala närings-, trafik- och miljöcentraler fördela pengarna under den nya programperioden som börjar vid årsskiftet.

EU-kommisionen har inte varit nöjd med vår spretiga organisation

säger Varpu Rajaniemi, regionalutvecklingsdirektör i Österbottens Förbund. I en kommentar till förändringen konstaterar näringsminister Jan Vapaavuori att den är nödvändig då de EU-medel som Finland kommer att förfoga över 2014-2020 blir nästan en tredjedel mindre än tidigare.

Han slår också fast att de pengar som tidigare slukats av en tung förvaltning i högre grad ska användas för projekt som stöder bland annat företagande och arbete.

Halverade intäkter

EU-anslagen minskar dramatiskt för flera av regionerna. För Österbotten handlar det om att 40-50 procent av strukturfondspengarna försvinner jämfört med den innevarande programperioden.

Vi får fundera ännu noggrannare över vilka projekt vi skall finansiera i fortsättningen

säger Varpu Rajaniemi. Österbottens Förbund är ett av 18 landskapsförbund i Finland (plus Åland). De prioriteringar som väntar handlar bland annat om företagsutveckling och satsningar på energiteknik. Varpu Rajaniemi lyfter också fram de många båtbyggarna i Jakobsstad, en näring som har stor potential, men också kan behöva ett tillskott av EU-pengar.

Däremot är det stopp för fler EU-finansierade vägarbeten och andra infrastrukturprojekt i regionen. De pengarna kommer att behövas bättre i norra och östra Finland där kommunikationerna är betydligt sämre. De västra och södra delarna av landet har det även i övrigt bättre förspänt med högre inkomst- och utbildningsnivå bland invånarna.

Svag motfinansiering

Finland är mitt uppe i en reform som ska minska antalet kommuner för att göra de som blir kvar mer ekonomiskt bärkraftiga. Men Varpu Rajaniemi befarar att det inte kommer att göra någon större skillnad för den finansiella förmågan att vara med och driva EU-projekt.

Jag är inte säker på att kommunerna i regionen kommer att ha tillräcklig god ekonomi för att kunna ställa upp med den motfinansiering som behövs.

Hon befarar att det kan leda till att inte ens de minskade anslagen från strukturfonderna kommer att göra nytta.

När den kommande programperioden närmar sig slutet kanske vi har kvar pengar, som då går tillbaka till kommissionen.

NTM-centralerna (näring, trafik, miljö) som ska sköta alla administrativa frågor kring strukturfonderna ligger i Jyväskylä, Lahtis, S:t Michel och Uleåborg.

Samtidigt som staten koncentrerar hanteringen av EU-stödet, minskar den sitt eget direkta engagemang i EU-finansierade projekt. Den utvecklingen har pågått sedan regeringsskiftet för två år sedan. Varpu Rajaniemi menar att:

Kursändringen beror bland annat på att även staten har ansträngd ekonomi

Lämna en kommentar