NORDEN: Ingen tycks riktigt förstå varför den goda intentionen med ett nordiskt kommunnätverk i norra Skandinavien inte går i lås. Men från finsk sida så är skälet uppenbart: Det finns ingen naturlig regional motpart på den finska sidan som kan samla kommunerna.  

Under 2009 och 2010 genomförde Kommunförbundet i Norrbotten en större förstudie, i samverkan med KS Nord Norge och med finansiering från bland annat Nordkalottrådet. Studien identifierade strategiska samarbetsområden för norska, svenska och finska kommuner. Nu vill Kommunförbundet och KS Nord Norge gå vidare och sätta igång, men merparten av de tilltänkta finansiärer har ställt sig avvaktande – en inställning som de svenska och norska kommunerna har haft svårt att förstå.
 
Skriande behov
Förstudien som Kommunförbundet i Norrbotten gjorde visade på en rad behov som kommunerna i de tre nordiska länderna delar. Det handlade om att stärka det politiska ledarskapet, se till att kompetensförsörjningen till offentlig sektor kan tillgodoses på sikt, samt att kommunerna kan erbjuda attraktiva livsmiljöer för människor som kan tänka sig flytta dit och jobba. Slutligen nämndes också behovet av ett öst-västligt samarbete för ökad tillväxt.
 
Trögt med finansieringen
Men trots det överväldigande behovet har flera finansiärer ställt sig avvaktande. Intreg Sverige – Norge, Norrbottens läns landsting och Länsstyrelsen i Norrbotten har alla gett avslag.
– Nog kan man säga att det är lite trögt med finansieringen, säger Roger Kempainen, kommunförbundets direktör.
Han kan för egen del inte riktigt se något skäl till dessa avslag annat än att projektet inte lyckats få med sig finländarna på det sätt man önskat.
– Vi har från svensk sida försökt övertyga vårt eget landsting om vikten av att stärka kommunerna så att också de kan bidra till arbetet inom de regionala nätverken, så som exempelvis Northern Spatial Populated Area (NSPA) och Europaforum Norra Sverige, men det har inte bitit, säger han.
 
Taggade norrmän
Från norsk sida är man överväldigad och mycket entusiastisk över det svenska initiativet.
– Här har vi till och med lyckats förankra projektet i våra tre regionala fylkesstyrelser, som var och en består av ordföranden från kommunerna och ledande politiker från fylkeskommunen, berättar Sylvi Hjelle vid norska KS, som är ansvarig för Nordnorge (som omfattar Nordland, Troms och Finnmark).

 
 
 
Eftersom det inte finns så blir det svårt att samla de finska kommuner till sådana här initiativ, säger hon.

Hennes konkreta förslag och uppmaning till Kommunförbundet i Norrbotten är att kontakta det finska Kommunförbundet centralt i Helsingfors för att lobba för idén där. Eftersom projektet ägs av svenskarna är detta, enligt henne, ingen fråga för den finska sidan.
– Vi har i dag två kommuner som skulle kunna axla ansvaret, Kemi och Torneå, men de drog sig ur då de inte kunde finansiera sin del.
Så nu väntar ni på att svenskarna ska kontakta Helsingfors?
– Ja, vi hoppas åtminstone det, säger Paula Mikkola.
 
Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Per Holmström

 

Hur har ni uppfattat skälen till att projektet inte fått det stöd som ni önskat, exempelvis från Interreg Sverige Norge?
– Jag tror det handlar om olika synsätt. De norska representanter som sitter i Interregs styrgrupp har åtminstone pratat för saken så från vårt håll så undrar man ju när ett sådant här projekt får avslag!
Kan ni tänka er att gå vidare även om det inte blir några externa medel?
– Det måste vi nu diskutera med vår arbetsgrupp. Samarbetet kommer helt klart leva vidare men då på annat sätt än det vi hoppades på. Kanske går vi in med en ny ansökan.
 
Länsstyrelsen ser bristerna
En av de myndigheter som ställt sig tveksam är länsstyrelsen i Norrbotten. Länsrådet Johan Antti förklarar varför:
– Vi är i sak mycket positiva till initiativet, men det finns stora brister i upplägget och i riggningen av själva projektet. Dessutom tappar projektet den symmetri som hela satsningen bygger på, när finländarna inte sluter upp.
Kan inte länsstyrelsen göra något för att få till ett mer livsdugligt initiativ om ni nu trots allt också ser behovet?
– När vi talar om pengar så finns här ett problem, nämligen att Interreg aldrig kan ges till initiativ som riktar sig till kommunens ledningsnivå. Men det hindrar ju inte kommunerna själva tar ett initiativ på det här området, säger Johan Antti.
 
Lobba mot Helsingfors
Nordkalottrådets generalsekreterare Paula Mikkola, ser också en rad skäl till att initiativet haltat så här långt. Till vardags är hon också på Lapplands landskapsförbund i Finland och har därmed god insikt om läget i de nordligaste finska kommunerna som var tilltänkta som partners i det här projektet.
– Till skillnad från Sverige och Norge saknar Finland en fungerande sammanhållande part på regional nivå för kommunerna. Eftersom det inte finns så blir det svårt att samla de finska kommuner till sådana här initiativ, säger hon.
Hennes konkreta förslag och uppmaning till Kommunförbundet i Norrbotten är att kontakta det finska Kommunförbundet centralt i Helsingfors för att lobba för idén där.

 

Lämna en kommentar