Flygplatserna i Finland synas i sömmarna och kan både bli färre och få nya ägare. I Norge är statens grepp om flygtrafikens infrastruktur däremot fortsatt stark.

Flyget spelar en avgörande roll för turismen i både Norge och Finland. Men medan norska staten håller ett fortsatt fast grepp om luftfartens infrastruktur, utreder den finska regeringen om staten ska sälja eller till och med lägga ner flygplatser.

Med nätverket ”Lapland Airports” samarbetar sex flygplatser i norra Finland för att öka regionens dragningskraft på turister. Varje vinter landar hundratals chartrade plan, inte minst med engelsmän som vill besöka polcirkeln, titta på norrsken och träffa jultomten i Rovaniemi.

Turismen talar för att flygplatserna överlever, trots att flera av dem har begränsad trafik. Den översyn finska regeringen inledde tidigare i år kan leda till att andra försvinner – av Finlands 25 flygplatser är det bara Helsingfors-Vanda som går med vinst.

Det är många faktorer som ska vägas samman. Turismen hör definitivt till de områden där flygtrafiken har en stor betydelse, säger Mikael Nyberg, regeringsråd och enhetschef på kommunikationsministeriet.

Rovaniemi är med drygt 330000 passagerare om året den största flygplatsen i norr. I särklass störst i landet är Helsingfors-Vanda, som med cirka 15 miljoner resenärer per år står för 90 procent av flygtrafiken i Finland. Minst är Varkaus flygplats i sydöstra Finland har knappt 9000 resenärer per år.

Subventioner

Flygplatsnätet i Finland upprätthålls av det statsägda bolaget Finavia, som subventionerar de olika flygplatsernas vinster och förluster i kors med varandra. Eftersom Helsingfors-Vanda är den enda flygplats med passagerartrafik som är lönsam, håller den i praktiken de övriga under armarna.

Att se till att Helsinki Vanda är konkurrenskraftig är den viktigaste frågan just nu, säger Mikael Nyberg.

Något förlag från den arbetsgrupp som utreder flygplatsernas framtid är inte att vänta förrän i slutet av 2014.

Vi försöker värdera vad det betyder att ha flygplatser i regionerna. Hur stort antal invånare bör man ha för att det ska vara klokt att ha en flygplats. Men vi kan inte bara gå efter antal invånare, det beror också på vilken näringsprofil området har.

Mikael Nyberg konstaterar att statens ägarroll kan minska i framtiden.

Kommuner och regioner kan komma att ta över. Om det finns businessmöjligheter kan det också bli aktuellt att flygplatser bolagiseras, säger han.

 

Regional roll

I Norge äger och driver det statliga bolaget Avinor merparten av Norges 50-tal flygplatser för civil passagerartrafik. När regeringen tidigare i år lade fram Nasjonal Transportplan 2014-2023 slog den än en gång fast att flyget har en viktig uppgift i att knyta samman landet. Transportsystemet i stort ”ska täcka samhällets behov av transporter och främja den regionala utvecklingen”.

Jämfört med många andra länder har vi en geografi som gör att flygtrafiken är väldigt viktig. Att bygga vägar och järnvägar är i regel mycket kostnadskrävande, säger Avinors presschef Sindre Ånonsen.

I rapporten ”Bærekraftig og samfunnsnyttig luftfart”, som Avinor var med och tog fram för ett drygt år sedan, slog man fast att 34 procent av alla turister som reser till Norge kommer med flyg, och att de spenderar cirka 13 miljarder norska kronor om året.

Turismen är en av många branscher som är beroende av flyget för att nå de näringspolitiska målen, säger Sindre Ånonsen.

För att möta den fördubbling av flygtrafiken som beräknas mellan åren 2007 och 2025 ökar också kraven på miljövänliga lösningar. I rapporten pekas bland annat på behovet av effektiva biobränsmedel för att nå målet att utsläppen från inrikesflyget ska vara lägre 2025 än de var 2007.

 

Torbjörn Tenfält

 

 

Lämna en kommentar