Färre och ekonomiskt starkare kommuner ska klara framtidens vård och skola i Finland. Men hur de nya gränserna ska dras är ännu en öppen fråga. Och nu varnar Kommunförbundet regeringen för att komma med pekpinnar.

I förra veckan fick Samlingspartiets ledare Jyrki Katainen och hans sexpartiregering grönt ljus av riksdagen för att gå vidare med den stora kommunreform som är planerad till 2015. Då ska många av de 416 kommunerna (plus 16 på Åland) gå ihop med en eller flera grannkommuner för att få en mer bärkraftig ekonomi.
Fler äldre, ökad utflyttning och låga födelsetal gör att omkring 170 av dagens kommuner beräknas få en negativ befolkningsutveckling 2010-2030 om den nuvarande indelningen förblir intakt.
Under de kommande årtiondena kommer befolkningens försörjningskvot att vara så låg som den aldrig tidigare varit.
Vi är mycket dåligt förberedda för denna situation, sade kommunministern Henna Virkkunen under en debatt i riksdagen i förra veckan.
I början av februari tog hon av en grupp utredare emot ett förslag till ny kommun- och servicestruktur. Förslaget utgår från naturliga pendlingsregioner, där kommunerna är tillräckligt stora för att själva kunna svara för den grundläggande servicen, exklusive krävande specialistsjukvård och avancerade socialvårdstjänster. I reformen ingår också en revision av kommunallagen.
Hur många de framtida kommunerna blir är ännu en öppen fråga. I utredningen sägs inte heller något om minsta antalet invånare. Henna Virkkunen, som företräder Samlingspartiet, lovar att genomföra reformen i nära samarbete med kommunerna, men Kommunförbundets verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma är ändå orolig. Han konstaterar att förändringen är nödvändig för att social- och hälsovårdsservicen ska fungera i framtiden, men varnar för att de nya gränsdragningarna ska tvingas på kommunerna.
– En sådan modell kan inte diktera hela kommunstrukturen. Det är bara genom samarbete mellan kommunerna och staten och genom partnerskap mellan kommunerna som framtidens välfärdssamhälle kan byggas, säger Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma.
I riksdagsdebatten förra veckan konstaterade kommunministern Henna Virkkunen att skillnaden mellan kommunerna i Finland växer oroväckande snabbt. Kommunalskatten skiljer sig i dag fem procentenheter beroende på bostadsort och enligt utredningens beräkningar riskerar denna skillnad att öka till hela 15 procentenheter i början av 2020-talet.
– Tecken på ojämlikhet kan skönjas i både hälsovårdstjänster och elevernas inlärningsresultat. Detta är ingen acceptabel utveckling, sa kommunministern.
Hon gav också besked om att regeringen ska fatta beslut om kriterierna för reformen i maj, sedan utredningsförslaget varit ute på remiss.
Utredarna skriver att de svagaste kommunerna ”drivs in i ett oåterkalleligt ekonomiskt nödläge” om inte kartan snart ritas om: ”När det ekonomiska läget i kommunerna förvärras börjar också kommunernas inbördes lojalitet försvagas. En kommun som hamnat i ekonomiska svårigheter lyckas inte nödvändigtvis längre få sig en partner för en kommunsammanslagning”.
Några kommuner har redan själva tagit initiativ till fusioner. Den 1 januari 2009 gick sex småkommuner i södra Finland samman och bildade Kouvola kommun, som har knappt 90000 invånare.
– Vi hoppas naturligtvis att det här ska påverka ekonomin på ett positivt sätt, men det kommer att ta tid. Förändringar av det här slaget behöver några år på sig för att få effekt, säger Heli Lehti, kommunikationschef i Kouvola kommun.
Lämna en kommentar