NORDEN: När svenskarna åker till Norge för att jobba så ska de inte bara kunna sina jobb. De behöver också veta spelreglerna på den norska arbetsmarknaden. Det kan vara skillnaden mellan en flipp eller en flopp.  

Situationen utmed den norsk-svenska gränsen, det vill säga mellan Värmland / Dalsland respektive Östfold, Akershus och Hedmark är lite annorlunda än i norr.
– På den norska sidan märktes krisen först av inom bygg- och anläggningssidan. På den svenska sidan är det industrin och framförallt fordonssidan som drabbats, säger Kjell Olsén, vid svenska arbetsförmedlingen vid Morokulien på gränsen mellan länderna.
 
Norskt system mer flexibelt
Skillnaderna mellan ländernas arbetsmarknader är också påtagliga menar Olsén. Det finns en mycket större flexibilitet i det norska systemet. Det kan till och med vara stora skillnader mellan norska arbetsplatser beroende på vilka avtal som finns. Svenskarna är inte vana vid sånt. På vissa håll kräv läkarintyg från fjärde dagen, andra kräver den åttonde. Samma sak med pensionen. Vissa avtal utgår ifrån 62 års ålder, andra 67 års ålder.
Stora variationer med andra ord?
– Ja. Här finns mycket att vinna och mycket att förlora, säger han.
Själv föredrar Olsén det något tryggare svenska systemet
– Jag vill nog veta vad som gäller, det känns på något sätt tryggare.
 

Attraktiva svenskar
Hur går strömmarna över gränsen?
– I dagsläget åker fler svenskar till Norge än vice versa. På den norska sidan finns ju allt. I Akershus och i Oslo finns flygplatsen och tjänstenäringarna, Hedmark har skogsbruket och Östfold jordbruksbygden. På en radie

av 15 mil från oss här på gränsen finns ju mellan 1 – 1,5 miljoner invånare och flertalet på den norska sidan!
Vilka jobb tar då svenskarna?
– Framförallt service- och anläggningsjobb, men också på välbetala oljeriggar. Svenskarna är eftertraktade. De jobbar hårt.
Och norrmännen?
– De som kommer över på den svenska sidan är inte lika många. Vissa rekryteras till de nybyggda norska köpcentrumen utmed gränsen. Andra söker sig vidare in i landet, exempelvis mot Stockholm.
Tror du svenska myndigheter tänker på den norska arbetsmarknaden i sina kalkyler och planer?
– Det har jag mycket svårt att tro. Det vore välbehövligt. Men det är å andra sidan inget unikt för svenskarna.
 
Vill inte att det ska bli fel
Hur påhittiga är ni när det kommer till att hitta lösningar på gränshindren?
– När vi startade 1997 såg jag inga hinder, men idag är jag överförsiktig. Får man inte all fakta så kan det gå riktigt illa. Vi försöker anpassa regelsystem så att det blir möjligt att arbeta!
Ser du några andra skillnader mellan ländernas arbetsmarknader?
– Vi gjorde en workshop i Danmark för några år sedan och fick vid det tillfället möjligheten att fundera över den saken. Vi upplevde då att det fanns tydliga skillnader i mentaliteten där svenskarna lever för att jobba, norrmännen jobbar för att leva och danskarna bara lever…
 
Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Per Holmström
Lämna en kommentar