Steampunk Gear: Vintage Ox Leather Gladstone Bag CC BY puuikibeach
Steampunk Gear: Vintage Ox Leather Gladstone Bag CC BY puuikibeach

Patienterna inom vården blir allt färre. Istället ökar antalet kunder, klienter, brukare och konsumenter. Det var och är inte alltid lätt att vara patient. Ordet patient kommer från latinets patientis – den som fördrager, den som tåligt uthärdar.

Jag minns själv gamla tiders mottagning där alla patienter kunde kallas att infinna sig klockan 08.00 på morgonen. Läkaren kom kanske först vid niotiden och sedan plockade han (det var ofta en han) in dem i den ordning han föredrog. Jag minns att jag frågade en kirurgläkare om det hela men han fann arrangemanget praktiskt och flexibelt.

Patienten mötte ofta en paternalistisk vård. Behandlaren som den gode fadern som kärleksfullt ledde och tog hand om de sina. Relationen mellan patient och läkare präglades inte så lite av den ojämlikhet som finns inbyggd i detta förhållningssätt men också av den omsorg och kärlek som har en plats i detta förhållningssätt. Mitt eget intryck var att många kollegor brydde sig och värnade om sina patienter på ett sätt inte helt olikt det som man har mot barn och andra närstående.

Empowerment

Idag känns tanken på att kalla alla patienter samtidigt absurd – otänkbar. En behandlingskontakt som inte innehåller möjlighet för patienten att självständigt ta ställning till och fatta beslut om olika åtgärder stöter på patrull inte minst hos yngre patienter. Fyrtiotalisterna har ritat om även denna karta. Internet med all den kunskap som tidigare var inlåst på universitet och medicinska tidskrifter finns nu lätt tillgänglig för alla. Läkaren sitter inte alltid på ett kunskapsövertag – idag kan en patient som läst in sig väl på ett område kunna väl så mycket.

Hälso- och sjukvårdslagen som kom 1982 slog för första gången fast patientens rätt till information och samråd. Patientens rättigheter stärktes. Vi fick lära oss ett nytt ord – Empowerment.

Kund och vårdkonsument

Nu i samband med vårdval eller hälsoval har talet om patient till stor del ersatts med andra begrepp. Kund blev svårt att sälja in inte minst till sjukvårdens läkare. Det kändes främmande. En förtvivlad, ibland desperat och allvarligt sjuk människa, kände sig varken som kund eller konsument. Snarare hjälplös, rädd och beroende av att till varje pris få hjälp att bli frisk. I kontakten med läkaren finns beroendet, litenheten kvar. I det läget tar fortfarande de flesta åtminstone lite äldre läkare fram lite av paternalismen – som i sina bästa varianter innehåller mycket värme, omsorg och kärlek.

Men kan man inte bemöta en klient, kund, konsument med samma omsorg och värme? Jovisst – det är såklart möjligt men något har hänt. Jag tänker då inte på själva orden utan den organisation vi kallar för hälso- och sjukvård. Idag har patienter på många håll förvandlats till vårdobjekt på vilka man ska genomföra standardiserade insatser på en viss utmätt tid till en viss specificerad kostnad. Allt detta fanns inte alls närvarande på samma sätt för låt säga 20-30 år sedan. Planeringen sker i hög utsträckning i ett process-tänkande där man utefter en tidsaxel ska i bästa fall samordna en rad aktiviteter. Tanken på Walt Disneys tomteverkstad är inte helt långt borta. Drivkrafterna är flera – mest tydligt brukar framhållas att effektivt utnyttja de dyra resurser som i allt högre grad utmärker en högteknologisk vård. Att öka flödet så att allt fler kan behandlas med samma resurs.

Möte blev bemötande

Men vad handlar då detta om – vari ligger ett eventuellt problem?
Tidigare möten har till stor del ersatts av ett bemötande – vilket inte är samma sak. Förväntan hos behandlaren idag är att patienten snabbt presenterar ett lösbart problem som lika snabbt kan åtgärdas inte sällan genom ett standardiserat förfarande. Vad är ditt ärende (OBS endast ett)? Är vi klara nu? Varsågod – nästa!

Många patienter möts redan i väntrummet av allehanda enkäter som ska underlätta diagnostik och gradering av lidande för att sedan kunna mötas med rätt åtgärder. Detta behöver alls inte vara dåligt men plats för lidande eller existentiella frågor som ofta är vanliga vid allvarliga tillstånd har krympt eller ibland helt försvunnit.

En ideal mottagning idag är en med liten variation i problembild hos de som söker, högt flöde och högt resursutnyttjande. En ideal bild kan vara en vaccinationsmottagning där man kommer berättar vart man ska resa, snabbt får just de vaccin som gäller, betalar och går hem.

Sakta växer en organisation fram som ska betjäna människors efterfrågan på allehanda tjänster. En multisjuk äldre med ett stort behov som delvis är svårt att förutsäga, är tidskrävande och innebär en högre kostnad jämfört med en yngre patient med en enkel krämpa där en snabb insats är tillräcklig. I det första fallet har vi snarare en behövande patient och i det senare en efterfrågande konsument. Frågan är om vi kan bygga ett system som kan ta hand om bägge dessa grupper – idag har vi uppenbara problem.

Om jag eller kanske hellre en av mina nu gamla föräldrar skulle bli tvungen att välja – blir valet enkelt.

 

Herman Holm

Överläkare, Psykiatri Skåne

Herman.Holm@gmail.com

Lämna en kommentar