SVERIGE / STATEN:  Vilken form det urbana utvecklingsarbetet i framtiden kommer att ta är ännu inte klart.  Inom regeringskansliet pågår arbetet med att ta fram en långsiktig struktur, och i kommunerna hoppas man på en hel del förändringar.

Katharina Eisen i Gävle är en av flera kommunala samordnare som har förhoppningar på arbetet: om en aktiv stadsdel där de boende känner att de har möjlighet att påverka sin vardag, att de vet hur man går tillväga om man vill förbättra stadsdelen, och att det finns aktiva tjänstemän och politiker som möter medborgarna.

− Vi kan inte räkna med något eftersom vi jobbar utifrån ett medborgar-/underifrånperspektiv. Det vi kan göra är att önska och tro att det kommer att hända en hel del. Gävle kommun kan skapa förutsättningarna, men de är medborgarna själva som måste ta initiativ, säger hon. Positiv utveckling Det övergripande målet för det urbana utvecklingsarbetet är en positiv utveckling i stadsdelar med stort utanförskap. Utgångspunkten är samverkan och stöd inom myndigheternas och kommunernas ordinarie verksamhet. Särskilt fokus ligger på frågor som rör arbete, utbildning, trygghet och tillväxt. En central del i det urbana utvecklingsarbetet handlar om att definiera och tydliggöra statens roll. Det kan till exempel handla om att staten, i form av myndigheter, bör vara närvarande i stadsdelar med utbrett utanförskap. Enligt Katharina Eisen finns inte särskilt höga förväntningar på de lokala partnerskapen med de statliga myndigheterna. − Att teckna avtal med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Polisen har varit en möjlighet i arbetet. Det har funnits en stor vilja hos myndigheterna, men verkliga förutsättningar för att göra något konkret, lokalt, i stadsdelen Brynäs har sedan inte funnits. Fokus på hållbarhet Det som hittills åstadkommits mellan 2008 och 2010 har sammanfattats i oktoberrapporterna, som regeringen tagit fram. Insatserna i Gävle kommuns stadsdelsarbete har utgått från Folkhälsoprogram 2010, som är en del av

kanske framförallt det sociala hållbarhetsarbetet i Gävle kommun.  − Hållbarhetsperspektivet är något som genomsyrar all vår verksamhet. På kommunledningskontoret har vi en avdelning för övergripande planering, där vi ser att vi spänner över alla tre dimensioner av hållbarhet, säger Katharina Eisen. − Det finns inte särskilt starka motsättningar i stadsdelen. Därför har vi valt att jobba med stadsdelen Brynäs och fokusera på de goda förutsättningar som finns i stadsdelen. Därmed är det inte riktigt jämförbart med många av de andra stadsdelarna i nätverket för urban utvecklingspolitik, avslutar hon. Delegationen för hållbara städer tillsattes av regeringen för perioden 2008 till 2010, för att på olika sätt stimulera hållbar stadsutveckling. Ordförande Peter Örn säger att Delegationen för hållbara städer kommer att ha kontakt med övriga grenar av regeringens arbete för en hållbar stadsutveckling i ett nationellt och internationellt perspektiv. Det gäller både inom Regeringskansliet och i samverkan med olika myndigheter. −I vårt uppdrag ligger att aktivt sprida våra erfarenheter och att verka för en samordning av olika aktörer inom området hållbar stadsutveckling. Vi kommer bland annat att inbjuda till vad vi kallar rundabordssamtal, säger kanslichef, Christina Leideman.

Hon förklarar vidare att man inom Delegationen för hållbara städer finns experter från berörda departement förordnade, för att just verka för samordning mellan departementen och politikområdena. En expert från Socialdepartementets plan-, bygg- och bostadsenhet är förordnad (eller avses att förordnas) inom delegationen. Nyhetsbyrån Regional Utveckling : Lotta Ekberg

Lämna en kommentar