GLOBALT : Tankar om "attraktiv näringslivsmiljö" är inget nytt, säger Pontus Braunerhjelm, förståndare för Entreprenörskaps forum och tidigare Globaliseringsrådet. Det som möjligtvis är nytt är att det är den globala utvecklingen som sätter spelreglerna för vad som är kännetecknande för en attraktiv, regional näringslivsmiljö.  

Den attraktiva näringslivsmiljön är för många synonymt med goda egenskaperna som man förknippar med platser där näringslivet växer och nya jobb skapas. Vad det ”attraktiva” däremot består i är inte lika självklart. Frågan diskuterades och debatterades intensivt under konferensen ”Attraktiva miljöer för näringslivets utveckling” som arrangerades av Tillväxtverket och hölls i Kista utanför Stockholm den 13 oktober 2009.
 
Mixen avgör smaken
Konkurrensen världen över gör att företagen tvingas klumpa ihop sig i kluster och arbeta i nätverk. Kampen står mellan olika nätverk där många företag tillsammans behärskar olika kunskapsområden, som ”biotech” eller ”grön energi", snarare än enskilda produkter som produceras av specifika företag, säger Braunerhjelm som höll i det inledande seminariet. – Det är viktigt att de riktiga spetsarna är tätt sammanvävda med kunskapscentra på andra håll i världen, och specifika universitet med forskningscentra som ligger i fronten.
 
Men dessa nätverk av företag får inte heller enbart bestå av spetsföretag. Då blir man för känslig för de globala kastvindarna, och kan duka under. Precis som näringslivsklustren behöver viss bredd för att de enskilda företagen ska kunna komplettera och konkurrera med varandra så finns det ett värde i en mix av tjänste- och varuproducerande företag sammanlänkade med generalister och spetsföretag.
 
Sättet att ge stöd är bundet till tid och plats
Det här bidrar i sin tur till att övriga samhällsfunktioner måste omtolka och förändra sitt sätt att stödja näringslivet i både stor och smått. Men den omställningen går inte av sig själv. Historien, påpekade Braunerhjelm, lär oss också att man aldrig kan kopiera andra platsers koncept. Åtminstone inte rakt av. Ofta underskattar vi det bakomliggande sammanhangets betydelse.
 
Vad vi kan hitta är möjligtvis vissa likheter i den historia som ligger bakom platser där man lyckats bygga upp en attraktiv miljö; Enskilda människors

beslut som sedan visat sig bli nyckelfaktorer spelar in. Politikens följsamhet och förmåga att ge rätt support när något nytt växer fram är en annan faktor. En tillåtande kultur för entreprenörer är en tredje faktor, institutionernas utformning en fjärde.

 
Samspelande faktorer avgör
Men här i Sverige då? – En uppenbar skillnad mellan oss här i norr och situationen i södra Europa är att näringslivsklustren i Sverige inte är lika förtätade. Å andra sidan säger tätheten inte allt. Skattekraften i klustren är minst lika viktig. Ju mindre företagen är specialiserade, desto högre skattekraft finns där, vilket är fallet på många platser i Sverige. – Hög skattekraft är också en förutsättning för god lokal service, en attraktiv boendemiljö och livskvalité. Samtidigt måste man komma ihåg att en attraktiv näringslivsmiljö har många kort att spela med, man måste både attrahera de bästa hjärnorna och de bästa företagen.
 
Bra med flaggskeppsföretag
Kan man säga något om mixen? Hur ser den ut – den attraktiva miljön? Braunerhjelm menar att lyckligast är de som får ett IKEA! Som Haparanda. Ett flaggskepp i ett kluster är en fördel, den fyller flera funktioner. Den ger jobb, skapar förutsättningar för en rad nya marknader och för en mängd underleverantörer. Andra kännetecken är att man kan omsätta kunnandet på platsen till nya produkter och marknader.
Men ett genomgående drag i Braunerhjelms uppräkning var att alla delar i en lokal näringslivsmiljö, från de institutionella nationella regelverken till de lokala incitament för den enskilde entreprenören, måste dra åt samma håll. Goda syften i ett sammanhang får inte heller skapa oöverstigliga trösklar i andra sammanhang som exempelvis försäkringssystemet som ska ge tillräcklig trygghet för den enskilde, men utan att undergräva rörligheten på arbetsmarknaden.
 
Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Per Holmström
Lämna en kommentar