EU: Jordbruket ska bli både grönare och rättvisare, genom att stödet knyts till miljösatsningar och minskar för de största gårdarna. Detta enligt EU-kommissionens förslag till framtida jordbrukspolitik som presenterades den 12 oktober.

Över åren har jordbrukets andel av EU-budgeten hela tiden minskat: Idag utgör den ungefär 40 procent, 1984 var andelen 71 procent. Också utformningen av jordbruksstödet har ändrats: Från bidrag baserade på produktion, vilket ledde till överproduktion och de ökända ”smörbergen” och ”mjölkhaven”, delas nu bidragen ut efter antal hektar.   Bidragstak för stora gårdar

Men också detta har fått kritik eftersom principen ju mer mark desto mer pengar fått som bieffekt att bland andra de brittiska och danska kungahusen finns bland de största bidragstagarna. I EU-kommissionens förslag om framtida jordbrukspolitik för 2014 – 2020 vill man därför införa ett tak på 300 000 euro per år och gård.

I Sverige rör det sig bara om ett hundratals gårdar som får mer än så, berättar Lars-Erik Lundkvist, expert på Lantbrukarnas Riksförbund, LRF. Han ser en risk att nya reglerna leder till att gårdar styckas upp i mindre enheter.

Stora men arbetskraftsintensiva jordbruk drabbas i mindre utsträckning än högteknologiska jordbruk, eftersom de får räkna av för lönekostnader. Reglerna gynnar EU:s ”nya” medlemsländer i öst som har fler små, familjedrivna jordbruk än i väst.

  Bidragsutjämning

Ett annat förslag, om bidragsutjämning, innebär också att en större del av jordbrukskakan går till de östra medlemsländerna. Hur mycket pengar en bonde kan få per

hektar mark skiljer sig nämligen åt mellan länderna, vilket bland annat beror på hur produktiv landets jordbrukssektor var vid tiden för EU-förhandlingarna.

Den här orättvisan vill EU-kommissionen få bort genom omfördelning. Länder som idag får högre direktstöd per hektar än genomsnittet, särskilt Nederländerna, Belgien och Danmark, kommer att förlora på förslaget. De största vinnarna är de som idag får under genomsnittet: de baltiska länderna och Rumänien.

Men skillnaderna mellan länderna i euro per hektar kommer inte att försvinna helt, sade den rumänske jordbrukskommissionären Dacian Cioloş när han presenterade förslaget. Jordbruksstödet måste vägas mot andra kompromisser mellan länderna, exempelvis inom sammanhållningspolitiken, när unionens långtidsbudget så småningom ska slås fast.

– Men jag kan erkänna att jag skulle velat gå längre i processen för omfördelning, sade Cioloş.

  Gröna satsningar

Kommissionen föreslår också att 30 procent av direktutbetalningarna ska vikas till ”gröna” satsningar, något som EU:s största jordbruksorganisation Copa-Cogeca sade riskerar att pressa upp kostnaderna för bönder. Copa-Cogeca-medlemmen LRF ser den största risken med förslaget att det leder till nya kontrollsystem och onödig byråkrati, säger Lars-Erik Lundkvist.

 

EU-kommissionen har tidigare föreslagit att reglerna för flera av EU:s fonder ska harmoniseras, så att alla insatser för att nå målen i tillväxtstrategin koordineras. I sina partnerskapskontrakt med kommissionen ska medlemsstaterna förklara hur de ska koordinera pengarna från socialfonden, regionalfonden, sammanhållningsfonden och fiskefonden.

En del av jordbrukspolitiken ingår också, pengar som går till landsbygdsutveckling och som ligger nära regional utveckling, exempelvis investeringsstöd för att stärka konkurrenskraften eller särskilt stöd till utsatta områden.

Det direkta stödet till bönder – som står för cirka 70 procent av de 53 miljarder euro som jordbrukspolitiken varje år kostar – ligger dock utanför harmoniseringen. Andelen direktstöd minskas heller inte i kommissionens förslag.

Det är direktstödet som är det röda skynket för jordbrukspolitikens hårdaste kritiker. Marknadsliberaler anser att dagens rekordhöga globala livsmedelspriser gör att det finns en öppning för att helt slopa det, och kallar kommissionens förslag för en missad chans. Rättviseorganisationer anser att direktstödet leder till att Europa håller artificiellt låga livsmedelspriser, vilket stänger ute exporten från u-länder.

Reformförslaget kommer att behandlas i EU-parlamentet senare den här månaden. Det måste, tillsammans med ländernas jordbruksministrar, godkänna förslaget.

 

Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden:

Sigrid Melchior

Lämna en kommentar