EU: Europas regioner måste få påverka utformningen av EU:s framtida regional- och sammanhållningspolitik. – Men glöm inte bort Europas storstäder, de måste också få ett ord med i laget, menar Bernardo Rodrigues, policyansvarige vid Eurocities i Bryssel, som påminner om att det är där de flesta utmaningarna måste hanteras.  

I dag bor över 70 procent av Europas befolkning i städer. En andel som man vet kommer att öka framöver. När framtidens sammanhållningspolitik efter 2013 nu börjar diskuteras, liksom hur EU 2020-strategin ska omsättas i praktiken, så vill storstäderna uppfattas som en lika naturlig samtalspart som regionerna.
 
Städerna sitter med frågorna
– Vi kräver inte att Europas större städer ska få ett lagstadgat inflytande på det sätt som Regionkommittén har i dag, men vi vill gärna få ökat gehör för våra önskemål, säger Rodrigues. 
Samtidigt poängterar han att det ökade inflytande som det nya Lissabonfördraget ger regionerna inte behöver vidgas, men att de möjligheter som ges inte omvandlas till praktisk politik av sig själv.  
– Det är en av anledningarna till att vi under hösten tar upp frågor om integration, hur man utvecklar platsen samt hur man kan nå en hållbar utveckling i större städer. Det är i sådana frågor vi vill få ett större gensvar från både EU-kommissionen och EU-parlamentet, säger han.
 
Stelbent regelverk
Under den innevarande programperioden 2007 – 2013 har städernas inflytande hittills varit allt för begränsat, och användningen av både socialfondens och strukturfondens medel alltför stelbent, menar Rodrigues.
– Om två större städer på var sin sida om en nationell gräns har utvecklat samarbete så har de oftast varit väldigt omständigt att komma åt medlen från båda dessa fonder. Samma sak gäller då större städer gått in i ett samarbete med den kringliggande landsbygden, säger han.
 
Vill se en fortsättning
Håkan Beskow, internationell chef vid Göteborgs kommun är beredd att hålla med.
– Det var ju först i samband med denna programperiod som de större städerna fick möjligheten att ta del av regionalfondens medel och därmed få ett ord med i laget, säger han.
Vad som väntar under nästkommande programperiod kan man i dagsläget bara spekulera om, men både Göteborg och Malmö vill även i fortsättningen få tillgång till regionalfonden.
Regionala parhästar
Ser du något behov av en ändrad i förhållandena mellan Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen då det gäller just hanteringen av regionalfondens medel?
– Det är svårt att säga något om det. Det känns som om det är först nu som vi börjat få snurr på verksamheterna och kanske kan börja titta bakåt och reflektera. Vi är ju fortfarande ovana med situationen. Men det finns säkert anledning att se över rollfördelningen när den här programperioden närmar sig sitt slut, säger Håkan Beskow.
 
Hoppas på nationellt
Han berättar också att när det gäller EU 2020-strategin så har Göteborg som storstad gjort gemensam sak med Västra Götalandsregionen.
– Racet inom EU är nog redan kört. Processen med EU 2020-strategin gick oerhört fort. På grund av den snabba processen gavs små möjligheter att påverka beslutet i Bryssel. Nu när de nationella målen ska sättas så kommer frågan upp på nytt, men då har vi å andra sidan inget direkt inflytande utan måste gå via Västra Götalandsregionen. Det är en brist eftersom vi anser att vi har något unikt att komma med, säger Beskow och tillägger:
– Men vi har haft en kontakt tidigare med Maud Olofsson, Sveriges näringsminister, och hon ställde sig mycket positiv till att lyssna på storstädernas synpunkter. Samtidigt har vi nu ett val framför oss så det kan ju tänkas att vi kommer att behöva starta om på nytt efter den 19 september. Vi får väl se.
 
Länk till EU 2020:
 
Länk till sammanhållningspolitiken: 
 
Länk till Regionkommitténs möte angående regioners och storstädernas inflytande: 
 
Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Per Holmström
Lämna en kommentar