SVERIGE / KOMMUNER: 47 svenska kommuner deltar i millenniekommunsprojektet. – Att koppla upp sin kommun globalt måste alltid börja med att se det man redan gör lokalt och vilja samordna detta, säger Daniel Sköld vid SKL International.  

Det svenska millenniekommunsprojektet, har egentligen sina rötter i Nederländerna. Ordföranden i SKL International, Lotta Håkansson Harju, fångade där upp idén 2008 och sålde in den i förbundet. Att arbeta med FN:s millenniemål var för henne en självklar lokal utmaning och inget som enbart nationella satsningar skulle kunna påverka. I dag har 47 svenska kommuner valt att kliva på det tåget.   Internationellt engagemang på tapeten – Så gott som alla kommuner inser behovet av att kommunicera de globala utmaningarna, inte minst FN-målen, med sina medborgare. Frågan är bara hur. Och det är här som vårt projekt kan hjälpa till att skapa de rätta förutsättningarna, säger Daniel Sköld vid SKL International. Men kretsar inte millenniemålen kring mål som kan uppfattas som lite väl avlägsna för en svensk kommun, exempelvis ”minskad mödradödlighet”? – I en mening ja, men målen speglar ju också en större verklighet med kopplingar till frågor som ligger mycket närmare kommunernas vardag. Ett exempel är kvinnors ställning i olika sammanhang och då blir det inte svårt att knyta an frågan till kommunernas jämställdhetsarbete. Det är därför ingen homogen grupp av kommuner som tagit sig an uppgiften. Skälen bakom skiftar också. Vissa vill nå längre i sina internationella strategier och andra vill fördjupa sina sociala och etiska krav vid upphandling. – Det är en salig blandning av både erfarna och nybörjare, säger Sköld. Han tillägger att när arbetet väl vuxit så ser han ett ökat behov av att i ett nästa steg involvera den regionala nivån: – Vi har haft kontakter med Regionförbundet Södra Småland som är positivt inställda, men det är för tidigt att säga något om vart det leder.   Omtolka millenniemålen En av de första kommunerna som tillfrågades av SKL International om de ville bli millenniekommun var Älmhult. – När vi blev tillfrågade 2008 så kom frågan väldigt lämpligt. Vi hade precis antagit vår kommunvision, med ett utpräglat internationellt perspektiv, och vi fick också snabbt en politisk enighet kring ett beslut, säger Karin Fredriksson-Franzén, som är kultur- och fritidschef, tillika ansvarig för millenniearbetet i kommunen. I Älmhult valde man bland annat att anordna en filmfestival, där valen av filmer speglade de åtta millenniemålen, och samtalscaféer. – Det blev väldigt lyckat. Dessutom kunde vi dra nytta av våra lokala intresseorganisationer, för det här ska ju inte vi driva ensamma, säger hon. Hon tror själv att medlemskapet i nätverket bara är ett startskott på en mycket mer omfattande process. – Det gäller att skapa ringar på vattnet, att få fler intresserade och att se till att detta blir en naturlig del av den politiska agendan. Men nu gäller det allra först att få med sig de nyvalda politikerna, säger Fredriksson-Franzén.   Koppling mot region och EU En delvis omvänd resa har Ulricehamns kommun gjort. Där såg man ett behov av att koppla sitt internationella arbete närmare uppåt mot de övergripande regionala målen i regionen samt mot EU:s långsiktiga strategi EU2020. – Vi hade först ingen tanke på att bli en millenniekommun men sedan visade det sig att projektet gav oss en perfekt struktur för att forma både en egen strategi och en kommunikationsplan ut mot medborgarna, säger Ulrika Geeraedts, som är huvudansvarig för kommunens internationella arbete. Kommunen har sedan länge tagit en rad initiativ på miljö- och energiområdet och inom stadsutveckling, som varit lätta att knyta an till. – Jag upplever att sådana här projekt binder samman våra förvaltningar. Det uppstår plötsligt en rad synergieffekter mellan våra kommunala partnerskap. Vi får helt enkelt sammanhang där vi vågar tänka nytt.   I spåren av detta har kommunens medarbetare omtolkat mål som fattigdomsbekämpning till sin egen hemmaplan: – Här finns ju ingen som svälter, men mängden socialbidragstagare växer. Där har vi kunnat dra nytta av ett EU-projekt, där vi fått in över 60 procent av en grupp ungdomar som tidigare funnits i riskzonen i utbildning eller jobb, säger hon.   

Hon påpekar också att det egna kommunalförbundet i Sjuhärad, liksom grannkommunen Borås, börjat snegla åt Ulricehamns håll och visat klart intresse för vad som sker. – Det tycker vi är bra, men vår stora region Västra Götalandsregionen kunde göra mer. I dagsläget sänder de ut information men är inte alls det lokomotiv som de skulle kunna vara, säger Ulrika Geeraedts.   Ungdomar bakom internationellt engagemang Ljusdals kommun i Hälsingland har i det här sammanhanget en speciell historia. Politikerna har inte beslutat sig för att bli en millenniekommun, men frågan hade knappast varit uppe om det inte varit för att kommunens ungdomar drivit på och efterfrågat ett större internationellt engagemang. – Ett av skälen till det som nu händer är att man i kommunen under 2009 bildade ett ungdomsråd där ungdomarna största engagemang handlade om mänskliga rättigheter. – Sedan har detta engagemang växt och satt sin prägel på hela kommunen där vårt internationella engagemang nu har klart utvecklats, säger Birgitta Piippola, tidigare ungdomsstrateg och i dag projektledare inom kommunen. Ungdomsrådet har också växt och har nu sju utskott som på olika sätt tangerar millenniemålen. – Och politikerna har varit kloka nog att lyssna och uppmuntra dem, säger Piippola.     Piippola berättar att ungdomarnas engagemang också satt strålkastarljuset på en rad andra initiativ såsom Postbox Ljusdal, ett konst- och dialogcentrum, liksom på satsningar på så kallad samhällsteater där dagsaktuella frågor gestaltas i teaterform. Allt detta har väckt stort intresse utanför kommungränserna. – Regionförbundet Gävleborg har erbjudit oss att bli pilotkommun och Statens Kulturråd är mycket intresserade i vad vi gör, säger Piippola stolt. Inspirationen har de bland annat hämtat från norska kommunen Porsgrunn söder om Oslo. – Därifrån får vi stort stöd och de hejar på oss! Det som nu sker tycker hon också är intressant: – Nu när vårt internationella arbete har fått större uppmärksamhet så har företag hört av sig till oss för att de vill få del av våra internationella kontaktnät och erfarenheter. Det bådar gott inför framtiden.    Länk till Millenniekommunsprojektet:     Länk till Älmhults arbete:   Länk till Ulricehamns internationella arbete:    Länk till Ljusdals internationella arbete:    Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Per Holmström

Lämna en kommentar