Positiva eller förstummade – det är de inledande reaktionerna på det radikala förslaget att lägga ner Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och tolv andra vårdmyndigheter.  

Ensamutredaren Stefan Carlssons plan innebär i första hand att staten stärker sitt grepp över vården men också att de regionala och kommunala nivåerna får mer stöd.

Bra, tycker socialminister Göran Hägglund och Vårdförbundet. Läkemedelsverkets generaldirektör Christina Åkerman väljer att inte ha en åsikt förrän regeringen sagt sitt och inte heller SKL har samlat sig till en position. En kritisk röst är dock Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm, som står för en av de två myndigheter som påverkas mest av utredningen om statens roll i vård- och omsorgssektorn som presenterades den 15 maj.

Utredningen anser att vård-Sverige har blivit alltför yvigt med tolv myndigheter, privata och offentliga utövare förutom utlandsvård när samtidigt mycket av vad som görs bygger på olika strategier som avtalats mellan regeringen och SKL. En omdebatterad konsekvens är de stora regionala skillnader som finns i svensk vård, både när det gäller väntetider och vilken behandling som erbjuds. Utredaren föreslår därför att staten tar ett fast grepp om sektorn.

Vårdförbundet och minister Göran Hägglund applåderar särskilt idén att lägga all tillsyn och kontroll i en separat myndighet, Inspektionen för hälsa, vård och omsorg, vilken mer effektivt ska kunna garantera likvärdig kvalitet.

Den kanske viktigaste nya myndigheten blir Kunskapsmyndigheten för hälsa, vård och omsorg. Den kan få stor betydelse för den regionala nivån när den senaste, tillförlitliga kunskapen enkelt görs tillgänglig i alla delar av landet genom att myndigheten samlar in och analyserar den snabbt föränderliga medicinska forskningen. Utredaren tänker sig här att staten, liksom Finland och Storbritannien gjort sedan 1990-talet, kan styra vården hårdare via riktlinjer om t ex bästa behandlingsmetod.

I två mindre myndigheter hamnar då dels uppgiften att ”framtidsspana” (Myndigheten för välfärdsstrategi med uppdrag att bevaka utvecklingen av hälsa, funktionshindersfrågor, vård och omsorg) dels uppgiften att hantera vårdsektorns behov av IT- och kommunikationslösningar (Infrastrukturmyndigheten för hälsa, vård och omsorg). 550 av dagens 2 700 tjänster kan försvinna, bedömer utredaren – de flesta troligen inom IT – vilket ger en besparing på cirka 500 Mkr.

Utredare Stefan Carlsson vill också se den kommunala nivån stärkas genom att ta ansvar för folkhälsa och funktionshinder. Även den tanken är inspirerad av grannländer – i såväl Norge, som Danmark och Nederländerna arbetar man i den riktningen. Landstingens läkemedelskommittéer anses låsa landstingens former för kunskapsstöd och föreslås därför avskaffas. Vad gäller SKL vill Stefan Carlsson se en helt ny process för avtal, där regeringssidans kompetens har stärkts.

Geografiskt blir skillnaden minimal – de fyra myndigheterna föreslås hamna inom nära räckhåll för varandra, alltså troligen i Stockholm. Där ligger redan samtliga nedläggningshotade myndigheter, med undantag för Uppsala-baserade Läkemedelsverket. Socialstyrelsen har visserligen regionala kontor på sex orter men det måste den nya tillsynsmyndigheten också ha, så inte heller där behöver någon större förändring ske. Den statliga utredningen landar i att reformen bör träda i kraft redan den 1 januari 2014 för att minska perioden av osäkerhet som ofrånkomligen kommer att infinna sig på de nuvarande myndigheterna.

FOTNOT: De myndigheter som föreslås bli avvecklade är: Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Statens beredning för medicinsk utvärdering, Statens folkhälsoinstitut, Smittskyddsinstitutet, Myndigheten för Vårdanalys, Statens medicinsk – etiska råd, Handisam, Myndigheten för internationella adoptionsfrågor och Apotekens Service AB.

Lämna en kommentar