Gränshandeln är ett fenomen som upprör många och i sommar har larmet gått, än en gång. I Norden är det för tillfället danskar och norrmän som oroar sig över förlorade intäkter medan svenskarna länge har gnuggat händerna. Det finns dock handlare som har hittat egna vägar att lösa problemet.

Danska nyhetsmedia har i sommar fyllts av svarta rubriker. 57 procent av danskarna säger i en undersökning att de handlat dagligvaror i Tyskland under det senaste året, rapporterar branschorganisationen De Samvirkende Købmænd. Var tredje läsk som dricks i Danmark, är köpt utomlands.

Billig sprit har alltid lockat kunder till Tyskland men dansk handel har för närvarande dessutom två andra faktorer emot sig. Dels en matmoms på 25 procent (mot 12 proc i Sverige och 7 procent i Tyskland), dels sedan i år, en hälsoskatt på allt som innehåller fett och socker, det vill säga chips och godis.

Resultatet syns alltså i gränshandeln. Runt 10 miljarder Dkr över ett år hamnar i Tyskland och kring 5 miljarder i Sverige.

Även i Norge har larmet gått i år sedan branschorganisationen Norsk Virke redovisat skrämmande siffror.  Norrmännen handlade år 2011 för 25 miljarder kronor på den svenska sidan. Inte mindre än 6 procent av all norsk dagligvaruhandel skedde därmed förra året på den svenska sidan gränsen.

Detta har fått Fremskrittspartiet att föra debatten till stortinget och till pressen. 2 000 norska jobb sägs gränshandeln kosta Norge och partiet vill se åtgärder.

Gränshandel är emellertid ett flyktigt fenomen. För 2011 kunde Svensk Handel visserligen rapportera att rekordartade 38 miljarder kronor från norska, danska och finska besökare hamnat i Sverige vilket sägs ge 16 000 svenska jobb.

Men redan tidigt 2012 tunnades den shoppande skaran ut.

– I början på året såg vi hur den finska och danska strömmen började avta och att skåningarna börjar åka över till Köpenhamn, konstaterar Erik Sandemo på Svensk Handel.

Sverige blir helt enkelt mindre intressant när kronan inte längre är svag – pressad upp i värde av placerare som flyr den krisande euron och letar efter tryggare valutor. Den svenska kronan har hittills stärkts med cirka 10 procent mot både norska och danska kronan liksom mot (finska) euron.

En annan svensk konkurrensfördel är också på väg att försvinna. Danska butiker har fram till nu hållit stängt på söndagar och större helger vilket gjort Malmö till en hägrande shoppingplats för lediga danskar. Men inom några veckor försvinner den danska ”lukke-lagen” som tvingar butiker att hålla stängt på söndagar.

De norska bekymren över svenska frestelser lättar dock inte. Tvärtom har sommaren bjudit på ständiga trafikstockningar vid gränsen. Köpcentret Nordby i Strömstad har satt nya besöksrekord. 85 procent av kunderna kom från Norge. Det förklarar också varför lilla Strömstad (6 000 invånare) har rymmer Systembolagets femte största butik.

– Prisskillnaderna på varor är så stora att valutakursen inte spelar  någon roll här. Ibland rör det sig om halva priset på varor i Sverige, förklarar Erik Sandemo.

Medan branschorganisationerna i samtliga länder slår larm när gränshandeln går i ”fel” riktning och vädjar till politikerna om åtgärder, tar flera av deras medlemmar saken i egna händer.
Vid Öresundsbrons svenska köpcentrum i Svågertorp har t ex danska möbelvaruhuset Ilva sitt enda utlandsvaruhus. Inne i Malmö öppnade danska livsmedelskedjan Netto redan 2008. På samma sätt finns norska matkedjan Maximat liksom norska Eda Supermarked i Strömstad och tjänar miljarder på den norska guldruschen.

Svenska bryggerier ser till att deras drycker också finns på butikshyllorna i både Tyskland och Danmark. Enligt branschorganisationen Sveriges Bryggerier jämnar man därmed ut upp- och nedgångar i försäljningen – när den svenska skatten på öl går upp, ökar försäljningen i Tyskland och tvärtom.

Förlorare blir, om några, politikerna vars åtgärder om moms eller försäljningsbegränsningar på sprit eller godis, blir mindre verkningsfulla.

Lämna en kommentar