Lokala utvecklingsfrågor visar sig allt oftare vara regionala. Något som den enskilda kommunens politiker och tjänstemän inte alltid har rätt kompetens för. Här krävs därför att kommunerna satsar.   

Kommunerna har i Sverige en grundlagsfäst och stark nyckelroll när det gäller ansvaret för välfärden och miljön. Vår nuvarande kommunindelning från slutet av 1960-talet byggde på sin tids erkända och tydliga funktionella principer.
 
Utgångspunkten för dessa var den tidens naturliga områden för boende, arbete och underlag för service, bl.a. enhetsskolan. Det visade sig vara relativt framsynt. Det blev en struktur som under många år varit i huvudsak framgångsrik när det gäller såväl frågan om demokratiskt inflytande som medverkan – påverkan i samhällsplaneringen och ansvar för ett omfattande välfärdssystemen inkl. skola, vård och omsorg samt bostäder m.m.
 
Sedan många år förändras omvärlden i allt snabbare takt. Kraven på ökad regional, nationell och internationell integration och samverkan är stor inom snart sagt alla områden.
 
Utmanande arbetsuppgifter
Runt om i Sverige och övriga Europas pågår stora ansträngningar för att ställa om kommuner/städer/tätorter till en mer hållbar och konkurrenskraftig struktur. Här tvingas lokala och centrala myndigheter att anta utmaningen att parallellt värdera och avväga tunga långsiktiga klimat-/miljöfrågor mot livsavgörande konkurrens- och attraktivitetsfrågor. Det kräver stora insatser inte minst från samhällsbyggnadssektorn.
 
I dagens Sverige är flertalet invånare särskilt i Syd- och Mellansverige beroende av en arbetsmarknad, av boende, service och rekreationsområden som sträcker sig över flera kommuner, län och ibland även över landgränser. En struktur som långsiktigt måste förbli hållbar. Det är de flesta överens om. Att ständigt arbeta

med problem av detta slag innebär att dagligen hantera komplicerade frågeställningar och att lösa svåra målkonflikter.

 
Hög tid att investera i ledarutveckling och fortbildning
Det geografiska rum där vi är verksamma och dagligen lever våra liv – växer alltså oupphörligt. Det är en utveckling som möjliggjorts genom effektivare infrastruktur, bättre transporter och nydanande informationsteknik mm. För kommunerna har situationen blivit mer komplicerad när det gäller förmågan att styra och planera utvecklingen i önskvärd riktning, inte minst ur ett hållbarhetsperspektiv. Det kräver ständigt nya initiativ till samverkan och gemensamma åtgärder med olika parter i olika konstellationer.

 
Växande konkurrens om arbetskraften
Erfarenhetsmässigt beror de lokala framstegen i en kommun i allt högre grad på kommunernas egen vilja och handlingsförmåga. Det handlar om att själva och tillsammans med andra parter göra analyser, formulera realistiska visioner och handlingsprogram, att initiera utvecklingsprojekt och förändringsprocesser. Ett handlande som skapar långsiktig tillit. Det kräver såväl ledarskap som kompetens. För kommunerna blir detta p.g.a. stora åldersavgångar ett växande rekryteringsbehov som blir svårare att fylla på en alltmer konkurrensfylld marknad.
 
Det ansträngda ekonomiska läget till trots, kommer härmed behovet av fortbildning och vidareutbildning att bli mycket stort den närmaste tiden. Här finns ett behov av framsynt satsning med uppmuntran och stöd till såväl ledarutveckling som till kompetensutveckling/vidareutbildning för de något äldre som yngre medarbetarna.
 
Sten Åke Bylund
Konsult och forskare
Kulturgeografen Uppsala Universitet

Lämna en kommentar