EU: Det är halvtid för EU:s regionprogramperiod. Vilka slutsatser drar man inför nästa programperiod 2014-2020? Bra med satsningar på innovation men fortfarande för tungrott, säger Göran Brulin på Tillväxtverket.  

EU:s regionalpolitik, eller sammanhållningspolitik, syftar till att öka den ekonomiska utvecklingen och sociala sammanhållningen i EU:s 271 regioner.   EU-stödet, som uppgår till omkring 500 miljarder kronor årligen, kanaliseras genom de tre strukturfonderna. I de fattigaste regionerna går stödet till ekonomisk utveckling, till exempel genom infrastrukturprojekt, medan regioner i rika länder som Sverige använder EU-pengarna till innovation, entreprenörskap och olika arbetsmarknadsprojekt. I Sverige är 6,5 miljarder kronor av stödet till den regionala utvecklingsfonden, intecknade. Fortfarande finns 1,6 miljarder kronor att söka.   Från 66 000 till 6000 projekt Göran Brulin är adjungerad professor vid Linköpings universitet och kvalificerad analytiker på Tillväxtverket, som är den myndighet som förvaltar de regionala utvecklingsprogrammen. Han berättar att trenden går mot färre och mer innovationsinriktade projekt, något som han anser är positivt. – Tidigare handlade det mer om lokala utvecklingsprojekt. Under den första och andra programperioden var det totalt 66000 olika projekt. Den här programperioden har vi hittills 900 projekt i regionala utvecklingsfonden och 4000 i sociala fonden. Totalt kanske det landar på 6000 projekt, det vill säga en tiondel mot tidigare. Blivande EU-parlamentariker Jens Nilsson tycker att strukturfonderna är mindre ”ad hoc” än tidigare. – Innan kunde man säga att just det här är viktigt för vår bygd och så fick man pengar för det. Numera hänger satsningarna ihop med de regionala utvecklingsstrategierna. Nilsson är före detta kommunalråd i Östersund. Som kommunpolitiker såg han på nära håll vilken betydelse strukturprogrammen hade i Jämtland. – Vi har haft några stora projekt för att utveckla destinationerna, som har stärkt turismen. Det har varit väldigt värdefullt, säger han. Mer pengar till nydanande projekt Enligt Göran Brulin på Tillväxtverket får Sverige beröm i EU-sammanhang för att man satsar mycket på att skapa regionala innovationsmiljöer, det vill säga samarbetsformer för företag, högskolor och myndigheter. Ett exempel på ett sådant samarbete är projektet ”den intelligenta inlandsvägen”, där man tar fram tekniska lösningar för att hålla bilförare uppdaterade om risker längst vägen. Men fortfarande går en hel del av EU-pengarna till reguljära entreprenörsfrämjande projekt, till exempel att hjälpa folk att skaffa F-skattesedel, där det redan finns andra aktörer. Det är inget fel med sådana satsningar, säger Brulin, men tycker att EU-pengarna skall gå till nydanande projekt. – Pengarna ska gå till att förändra och förstärka den regionala tillväxtpolitiken och arbetsmarknadspolitiken. Det är en tillgång att få experimentpengar. Det ger syre till region- och socialpolitiken, säger han. Enligt Brulin hämmas också experimentlustan till viss del av att kontrollen blivit för omfattande, i och med kritik mot fusk och felanvända regionpengar. – Om man köper kaffebröd så ska det sedan redovisas till Bryssel.   Kommande förhandlingar Strukturfonderna utgör en dryg tredjedel av EU:s totala budget. Hur stor del av kakan som varje land får hänger på förhandlingarna mellan landets regering och EU-kommissionen. Före detta kommunalrådet Jens Nilsson (s), som tar plats i EU-parlamentet i Bryssel så snart alla medlemsländer har ratificerat Lissabonfördraget, är kritisk mot att den svenska regeringen driver linjen att strama åt EU:s budget. Det ger Sverige en svagare position i förhandlingarna om nästa programperiod, anser han. – Jag tror att vi riskerar att tappa i strukturstöd. Regeringen tar en risk, säger han.   Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Sigrid Melchior

Lämna en kommentar