Det våras – faktiskt – för oss alla

Vi tycks ha svårt att ta det till oss men det går mycket bättre – på de flesta samhällsområden

leafs

För ett par decennier koncentrerade sig samhällsforskningen på varför folk var olyckliga och vilken olycka som slog hårdast: En förälders dödsfall eller skilsmässa? Sjukdom eller arbetslöshet? Till slut började några modiga akademiker att också undersöka lycka.

Den gode pedagogen och statistik-knapraren Hans Rosling har på samma vis gått emot strömmen och påpekat att vi kan ta av oss de svarta glasögonen när vi ser på världens utveckling.

De flesta av oss har tack vare Rosling förstått att inkomst per capita stiger världen över och antalet som kan räknas till medelklassen växer för varje år. Inte bara Asien, och Kina, men också Afrika har en snabbt växande medelklass. Färre fattiga barn dör och fler går i skola. För fler Rosling-liknande och uppmuntrande siffror i grafik rekommenderas den här bloggaren.

Kanske törs någon forskare snart ge sig på den ovana tanken att också närskåda vårt samhälles framgångar. Tills vidare tycks tanken vara främmande men här finns en lång rad intressanta fenomen som väntar på sina beskrivningar och förklaringar.

Färre krig

En uppmuntrande trend är till exempel att antalet döda i krig minskarkraftigt. Även med tragedin i Syrien inräknat. Mellan 2102 och 2013 föll antalet krigförande konflikter från 37 till 32. Det senaste decenniet har sett färre döda i krig än något decennium sedan 1914. Sedan 1950-talet har siffran dödsoffer globalt sjunkit från per krig 250 på en miljon till 10 på miljonen.

Ungdomar super inte

En annan trend som forskarna känt till i minst ett decennium redan, är att alkoholkonsumtionen är på tillbakagång i hela västvärlden. I Sverige har supandet bland unga särskilt varit föremål för forskning och här var t.ex  minskningen 51 procent för högstadieelever mellan 2000 och 2012.
Vi talar inte bara om en hälsotrend i medelklassen, alla studerade undergrupper i befolkningen dricker mindre i hela västvärlden.

Fler glada nyheter: Mord, misshandel och våld minskar radikalt i hela västvärlden. Även här gäller trenden de flesta slag av våld, i hemmet eller ute på krogen. I Sverige har dödligt våld minskat med 25-30 procent på 20 år, inräknat den befolkningsökning vi har haft. Det betyder att vi är nere på de nivåer som rådde tidigt 1950-tal. (En kategori som inte minskar utan ”bara” ligger still är att ligamedlemmar skjuter varandra.)

Mindre våld

Misshandel minskar likaså men här går det inte att rapportera samma långsiktiga fallande trend. Paradoxalt nog är skälet till detta en god nyhet: Vi polisanmäler mycket oftare våld mot person för toleransnivån mot våld i samhället har sjunkit.

I vår vålds-obenägna tid har det uppstått helt nya kategorier polisanmälningar mot misshandel. Ett exempel är homosexuella somanmäler sin partner för misshandel – siffran har ökat med 40 procent för män och 100 procent för kvinnor (från mycket låga siffror). Det här var skambelagt tidigare, förklarar RFSL.

Nästa exempel på ny kategori är män som idag vågar anmäla att de blivit misshandlade av kvinnor. Ett tredje exempel är anmälningar om våld mot barn som kommer från personal på dagis och fritids – en okänd kategori för inte så många år sedan. Numera anmäler personalen dessutom på barnets berättelse, även när det inte finns synliga skador.

Våldtäkter minskade med 5 procent det senaste året men här råder annars en liknande situation – numera anmäls våldtäkt i utökad omfattning. Statistiken över våldtäkter ser därför mörkare ut även om forskare tror att antalet egentligen ligger stilla.

Ett skutt i statistiken efter 2005 skedde efter en lagändring där definitionen av våldtäkt breddades för att ta in angrepp som tidigare klassades som sexuellt ofredande. Samtidigt minskade då – av samma skäl – antalet anmälda brott om sexuellt tvång eller utnyttjande.

FBI förundrade

Det här är svenska siffror men trenden med färre brott är exakt likadan i hela västvärlden. I USA har man efter decennier av färre brott nått historiskt låga brottssiffror och FBI frågar sig hur det kan komma sig, när brotten annars tenderar att gå upp i en lågkonjunktur.

”Var är alla inbrottstjuvar?” frågar den brittiska tidningen Economist och spekulerar i orsakerna till att brotten minskar bland Europas fattiga och arbetslösa.

Äter nyttigt

Om vi nu har dragit ned på spriten och slagsmålen, har vi istället ökat intaget av frukt och grönt. Idag äter svenskarna 50 procent mer frukt och grönt än på 1970-talet – den största ökningen skedde ganska nyligen, mellan 2000 och 2010. Enligt FN-organet FAO gäller samma trend hela Europa – en kraftig ökning av frukt och grönt under fyra decennier.

Och vi rör dessutom mer på oss. Här är läget  svårare att fastslå eftersom ingen har tänkt på att följa utvecklingen. Informationen bygger ofta på vad människor själva rapporterar och sådana uppgifter är förstås notoriskt opålitliga.

I Finland tycks ökningen i alla fall ha gått från 40 procent av befolkningen som motionerade minst två gånger i veckan år 1975, till 60 procent år 1990. I EU:s utfrågning av européer som gjordes i slutet av 2013 liggersvenskarna i topp men i Europa har motion mer och mer blivit en självklarhet över hela kontinenten.

Lever längre

Det finns ett tydligt mått på vad alla dessa goda nyheter sammantaget betyder för oss – den förväntade livslängden för en människa som föds idag. Den siffran blir också bara högre och högre. I Sverige har livslängden ökat med 11-12 år under de senaste fyra decennierna. Hälften av de svenskar som föds idag kan förväntas bli åtminstone 92 år. 11 procent av bebisarna kan bli 100 år, enligt SCB.

Möjligen mer oväntat är att den ökande livslängden gäller hela världen.Globalt har förväntad livslängd stigit med 3 till 4 år för varje decennium sedan 1970. 179 av världens 187 länder kan uppvisa kraftigt förlängd livslängd för sina medborgare.

Svårt att tro vad vi ser

Forskarna har sannerligen att göra. Ändå är det svårt att hitta forskare som intresserar sig för våra samhällens stora framgångar. Tvärtom tycks det vara regel för alla som rapporterar tydliga och bestående förbättringar, att bädda in sina hoppfulla resultat i mer välbekanta beklaganden.

Historien om hur våra svenska ungdomar bevisligen sedan minst tio år radikalt dragit ned på supandet (liksom alltså alla vuxna i Sverige och i övriga västvärlden) presenteras med den dystra frågan: ”Är den nedåtgående trenden verkligen stabil – eller snarare tecken på förflyttning av konsumtionsmönster som innebär en polarisering?”

I brittiska tidningen the Guardian presenteras samma långsiktiga trend med kraftigt minskat drickande inte som en glad nyhet utan som ett bekymmer för bryggerierna.

När Brottsförebyggande Rådet ska presentera brottsstatistiken från 2013 – 8 procent färre våldsbrott anmälda jämfört med året innan – så väljer man att inleda så här: ”Under 2013 anmäldes omkring 80 400 misshandelsbrott i Sverige. Den anmälda misshandeln har ökat sett över en tioårsperiod.”

Livsmedelsverket vet att vi svenskar har dubblat intaget av frukt och grönt men inleder ändå sitt pressmeddelande med ”Ät mer frukt och grönt – bra för miljö och hälsa!” Därefter fokuserar verket på alla kvarvarande problem med vår kost.

Och när EU-statistikerna ska berätta att 41 procent av oss européer numera motionerar minst en gång i veckan – vilket är mycket högre än så sent som för fem år sedan  – känner man att det är viktigast att tidigt få sagt att detta ändå är allt för få.

När Skolverket hittade en rekordökning av pojkars skolresultat – dessa har ju varit en källa till oro länge eftersom sämre än flickornas – blev det förstås: ”Trots rekordhöjning är pojkarna sämre”.

Nu hoppas vi på en forskningsstudie som berättar varför vi människor har så svårt att glädjas åt våra framgångar.

Lämna en kommentar