Hela nummer 6

Här kan du läsa nummer 6 i sin helhet.

Turismen i transfer

Turism har alltid handlat om att röra sig från ett ställe till ett annat. Besöksnäringen står inför nya utmaningar när den går från att vara platsbunden till att handla om upplevelser. Den framtida besöksutmaningen handlar om att förstå samma resa fast hos den resande.

Besöksnäringen flyttar på sig

Turistnäringen ska fördubblas på 10 år men hur ska det egentligen gå till?
http://www.skistar.com/sv/Salen/Event/V-47-Tandadalen-Skidtestarhelg/

http://www.skistar.com/sv/Salen/Event/V-47-Tandadalen-Skidtestarhelg/

Det globala resandet ökar varje år och turismens omsättning är en allt viktigare del av länders tillväxt. Turismen i Sverige omsatte 2011 264 miljarder SEK[1] och regeringen har satt upp som vision[2] att 2020 fördubbla besöksnäringens omsättning vilket handlar om en ökning om 25 miljarder per år. En 7 % ökning är för vilken bransch som helst en signifikant ökning och en stor utmaning, särskilt som det globala resandet endast förväntas öka med 3 % fram till 2030. Turismnäringen är en relativt ny och oexploaterad industri i Norden vilket gör att tillväxttakten kan upplevas som rimlig.  För att nå målet om en fördubbling av turisterna 2020 föreslår TRIP (Sveriges största mötesplats för turistnäringen) att turismnäringen bör verka för att integreras i samhällsbyggandet. Lokalbefolkningen och turismen bör alltså utvecklas i samverkan för att stärka regioners attraktionskraft vilket kan ske genom ett bredare utbud och med längre och stabilare säsonger. Ett diversifierat utbud förutsätter att flera näringar kompletterar varandra och ger multipla reseanledningar. Inte sällan är det näringslivet som utgör huvudskälet till resandet, det är alltså inte den klassiska turistattraktionen. Men genom att underlätta för turisterna att kombinera sina skäl för att resa underlättar man också för bland annat hotell och restauranger att få en jämn ström med besökare. Vad de säger är egentligen att flödet bör bli jämnare, från smala periodiska toppar till jämnare flöden vilket är en förutsättning för att nå den 7 % ökningen som man är ute efter.

Ojämna flöden och jämna flöden

Det finns lika många reseanledningar som det finns turister

Turism är en komplex företeelse och det kan vara svårt att beskriva den. Sveriges uppfattning om vad turism är bygger på FNs definition som säger:

…turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra aktiviteter inklusive affärsresandet, och den konsumtion som är direkt kopplad till resandet.

Turism definieras alltså utifrån den som konsumerar – inte utifrån vad som produceras. Turismnäringen skiljer sig således åt från andra näringar som vanligtvis utgår från produktionens effekt på ekonomin. Den är vi vana vid, och duktiga på, att mäta. Det gör vi också när det gäller turismen. Vi vet således hur många gästnätter varje ort har och hur många besök ett visst museum har eller hur många golfrundor det spelas. Objektiva fakta om produktionen är enkla att redovisa och jämföra. Däremot säger det oss inget om orsaken till att någon väljer att turista eller besöka en anläggning eller ort. För att ta reda på det behöver vi ställa frågan varför och det är inte självklart att ens den resande vet det. Vi är ovana vid och att beskriva en upplevelse eller en näring utifrån subjektiva uppfattningar. Sådana subjektiva värderingar betyder att var och en har sin egen sanning – om vad turism är och varför hon besöker ett visst ställe.

Det finns alltså lika många reseanledningar som det finns turister. Hur utvecklar man en näring när den är så svår att definiera och där varje fråga ger så många olika svar? TRIP pekar på några områden som de ser som potentiella tillväxtområden; möten, naturupplevelser och idrottsarrangemang.  VisitSweden, som arbetar löpande med omvärldsbevakning och producerar ett nyhetsbrev med kontinuerliga spaningar som kan ha betydelse för besöksnäringen[3], ser flera intressanta trender i turismens spår; jakt på äkthet, ökad miljöfokus, holistisk hälsa, naturupplevelser och möjlighet att turista tillsammans (virtuellt eller reellt).

Den här resan – från objektivitet till subjektivitet betyder också att själva upplevelsen går från att vara objektiv, betraktande, till att vara subjektiv, deltagande.

Förr åkte vi till Bulgarien för att titta på en bulgarisk dansupplevelse – nu vill vi dansa själva.
Förr åkte vi till Louvren för att titta på världens bästa konst – nu vill vi vara konstnärer själva.
Förr åkte vi till Barcelona för att titta på fotboll – nu vill vi träna själva.
Förr åkte vill till biennalen i Venedig och tittade på film – nu åker vi till Dreamhack och medverkar själva i historieberättandet.

Vad har en dansare, målare, fotbollsspelare och en gamer gemensamt? De åker inte i första hand för att lära sig dansa, lära sig måla, lära sig spela fotboll eller lära sig spela dataspel. Däremot är lärandet en av de viktigaste ingredienserna i upplevelsen. Lärande är utveckling och utveckling betyder förflyttning. Vi har alltid turistat genom att röra oss från ett ställe till ett annat. Nu vill vi också flytta oss själv på ett mer personligt plan.

Det måste vara pistat

Researrangörer och destinationer som förstår att lärandet är en viktig komponent i sitt utbud växer. Springtime Travel[4] som anordnar träningsresor har ökat sin omsättning med 20 % varje år sedan 2008. I Sverige är utförsåkning en av de aktiviteter som lockar mest. Utförsåkning är ett bra exempel på en upplevelse som är lärande. Som nybörjare i backen börjar vi i den enkla, gröna, backen och där har även den som är en van skidåkare glädje av att åka. När vi lär oss behärska skidorna flyttar vi oss till svårare backar; blå, röd och svart. Lärandeprocessen är enkel att förstå och möjlig att delta i för de flesta. Subjektiviteten tillfredsställs också genom att vi själva väljer svårighetsnivå.  Alla som varit på en skidsemester åker därifrån bättre än när de kom. De har själv tagit ansvar för sin utveckling och upplevelsen innehåller en stor del lärande.

Framtida besöksnäring, vare sig den är professionell eller siktar på förströelse, kommer att vara framgångsrik om, och bara om, man kan garantera att den resande inte återvänder till samma plats hon kom ifrån.

 

Om världen inte kommer till Hultsfred så får Hultsfred komma till världen.

Hultsfred var och är ett unikt exempel på hur samverkan mellan olika samhällssektorer skapar synergier, mervärden och tillväxt. Runtomkring Hultsfredsfestivalen växte en uppsjö av nätverk och samarbeten fram och Hultsfred blev synonymt med det framgångsrika moderna svenska musikklustret, en industri med jobb, utbildningar och forskning. Nu flyttar festivalen till Sigtuna.
CC by possan

CC by possan

Vad händer när varumärken, likt Hultsfredsfestivalen, som varit knutna till lokalsamhället bryter sig loss? Vilken betydelse får avsaknaden av Hultsfredsfestivalen för musikklustret i Hultsfred? Vilken betydelse får det för regionens framtida utveckling när spelplanen radikalt förändras?

Fenomenet Hultsfred

Berättelsen om Hultsfredsfestivalen är en berättelse med toppar och dalar. Den börjar med skapandet av den första festivalen 1986 som i sin tur skulle ligga till grund för fenomenet Hultsfred, vilket beskrivs på följande vis på Lunds Universitets sida för den nyligen utgivna avhandlingen Rock´n´roll Hultsfred. Ungdomar, festival och lokal gemenskap av forskaren Jonas Bjälesjö;

[…-…] Hultsfred […] skapades från början genom mötet mellan lokalsamhällets trygga föreningsverksamhet och ett gäng musiknördar som knappt var myndiga. Genom vilda idéer, djupa konflikter och heta diskussioner uppstod en alldeles särskild sorts kreativitet på just denna plats. [..-..] En viktig orsak till framgångarna var hur arrangerande Rockparty skapade fenomenet Hultsfredsfestivalen tillsammans med en mängd aktörer och hur de gemensamt skapade föreställningar och myter om denna årligt återkommande begivenhet.

Festivalen och klustret är två parallella framgångshistorier som förstärker varandra. Medan klustret växte i takt med festivalens framgångar, odlade och levde festivalen på myten om den svenska festivalsommaren. Att åka till Hultsfred var synonymt med en pilgrimsfärd, det var en upplevelse väl värd att betala för. I kommodifieringen av Hultsfred låg berättelserna om musiken, stämningen, festivalbesökarna, campingen. Hultsfred var någonting unikt.   Tiotusentals människor åkte till ”obygden” för att campa på en lerig åker och betalade för det. Hultsfred appellerade till festivalbesökare med att vara en unik upplevelse som inte gick att få någon annanstans. Men berättelsen om Hultsfred som den självklara ”äkta” festivalen gick i kras då marknaden svämmades över. Då konkurrens och prissättning gjorde att det inte längre spelade någon roll för festivalbesökare var någonstans den leriga åkern var belägen. I enlighet med marknadens logik avgjorde tillgång och efterfrågan att festivalen 2010 ställdes in på grund av dåliga försäljningssiffror. 2011 såldes festivalen till den tyska festivalarrangören FKP Skorpio och 2012 återuppstod festivalen. Men det året kom bara 17 000 besökare till de småländska skogarna. Återigen såldes för få biljetter, vilket ledde fram till att de nya ägarna tog beslutet att flytta festivalen 2013. Många menade att festivalen nu nått det definitiva slutet med flytten till Sigtuna utanför Stockholm. Att de nya ägarna, FKP Scorpio, i och med flytten, också dödat festivalen. Att de bara brytt sig om det starka varumärke Hultsfred. Men har Hultsfred någonsin varit någonting mer än bara ett varumärke? Spelar det verkligen någon roll exakt var den leriga åkern är belägen?

Upplevelseindustrins logik

Att Hultsfred sakta men säkert gick med allt större förluster och attraherade allt mindre festivalbesökare beror inte på en försämrad kvalitet eller att festivalen fatalt misslyckat med att bli bättre. Det beror på att omvärlden hunnit ikapp, att så många andra festivaler dykt upp på marknaden och att dessa gradvis blivit bättre och bättre. Trots att Hultsfred fortfarande var bland det bästa som en festivalbesökare kunde uppleva, var avståndet till den näst bästa festivalen och likvärdiga alternativ försumbar. Det unika har försvunnit. Festivaler har sedan Hultsfreds födelse blivit mainstream;

Trots att Hultsfred hyllades inför festvalen 2004 av Sveriges musikskribenter […] så tappade festivalen för tredje året i rad. Många menade att den investering i något farligt och annorlunda som en festivalbiljett innebar för några år sedan försvunnit. (Jonas Bjälesjö i Kulturell Ekonomi)

Flytten av Hultsfredsfestivalen är en logisk utveckling i en värld som präglas av en övergång från ett statiskt platsbundet samhälle till ett flödessamhälle där människor, idéer, kapital, varor , tjänster och varumärken rör på sig. Samhällsutvecklingen går från platsekonomi till upplevelseekonomi utifrån en logik som säger; ”Kommer inte folket till Hultsfred så får Hultsfred komma till folket”. I en allt mer globaliserad värld är det en självklarhet att varumärken är platsoberoende, att de söker sig vidare i jakt på konsumenter och vinst. Exemplet Hultsfred visar att festivaler inte är något undantag. Starbucks, Nordic Choice, Disneyland Paris och så vidare är exempel på hur upplevelser förpackas för att kunna placeras och existera varsomhelst, i Hultsfred eller Sigtuna, i Stockholm eller Paris. I upplevelseekonomin är festivaler inte längre platser utan upplevelser och upplevelser är till sin natur mycket mer flexibla än vad platser är. Hultsfredsfestivalen är den första men i allra högsta grad inte den sista festivalen som omformas från plats, till varumärke och upplevelse.

Musikkluster som faktor för regional utveckling

Vad händer med Hultsfred som plats när det inte längre finns en festival? Om människor inte kommer till orten för Hultsfredsfestivalen, hur ska Hultsfred som plats överleva? För kommunen innebär naturligtvis flytten ett bakslag. I åratal har man investerat miljoner i festivalen och på sin hemsida skriver man följande;

Hultsfreds Kommunala Industriaktiebolags insatser under årets festival skulle ha varit 300 000 euro, vilket nu inte kommer att betalas ut till FKP Scorpio.

– ”Nästa steg blir att sätta oss ner med Folkert Koopmans för att diskutera hur båda parter kan fortsätta att förstärka och utveckla varumärket Hultsfred, främst inom utbildningssektorn”, säger Lars Rosander, kommunalråd i Hultsfreds kommun.

Investeringar görs och kommer fortsätta att göras i platsen Hultsfred och i de näringar kopplade till musikindustrin som fortfarande finns kvar på orten. Kvar finns Rockcity, musikklustret som är resultatet av över 25 års festivalliv och musikskapande. Kvar finns fortfarande många av de människor som varit drivande bakom festivalen. Kvar finns de nätverk och intitativ för de kreativa näringarna. Kvar finns ocksåCampus Hultsfred med utbildningar och forskning. Hultsfredsandan är alltså inget som per automatik följer med varumärket, det är inte en upplevelse utan en drivkraft som skapas mellan människor, lokalsamhället, föreningar och näringsliv. Frågan ärom musikklustret kan överleva utan festivalen? Det får framtiden utvisa. Hultsfred har redan sin kreativa infrastruktur, sina nätverk och sina människor. Orten är inte frikopplad från världen (vilket festivalflytten visar).  Det blir nu desto viktigare att ta sig ur tankemodellen om statiskhet och inse att varumärket Hultsfred också innefattar berättelsen om en kommun som frammanat musikkluster och att denna erfarenhet sträcker sig bortom enbart musik. För kommunen finns det mycket fördelar i att fokusera på det som finns kvar; att fortsätta berätta berättelsen om hur kluster överlag fungerar och lära andra hur kluster skapas, växer fram och överlever sina egna produkter är en viktig insikt och förståelse i en komplex värld. Runtom i världen försöker regioner klura ut hur kluster skapas, om klusterbildning går att styra eller om dessa bara är en lycklig slump? I Sverige skapas i detta nu Boomtown i Dalarna, en mångmiljonsatsning. I Kina, i Pinggudistriktet i Penking, läggs grunden för världen största musikkluster – ”China Music Valley”. Dessa och flera andra påbörjar en process som kräver förståelse.

Just den typ av förståelse som Hultsfred potentiellt besitter kan bana vägen för Rockcity och för kommunen att bli en glokal aktör. Att varumärket Hultsfred rör sig bort från orten innebär därför inte ett hot utan en möjlighet; det innebär en spridning av varumärket och det gäller det att rida på den vågen. För även Hultsfreds kommun och dess musikkluster måste kunna flytta på sig, om så inte fysiskt så på alla andra tänkbara sätt, med människor, idéer, kapital, varor och tjänster. Om världen inte kommer till Hultsfred så får Hultsfred komma till världen.

Referenser;

Aronsson, Lars; Bjälesjö, Jonas; Johansson, Susanne; Kulturell ekonomi. Skapandet av värden, platser och identiteter i upplevelsesamhället.Studentlitteratur. 2007.

Nytt och Kort

I Nytt och Kort denna gång får vi veta hur det ser ut när World Economic Forum rankar turism i olika länder, varför gymnasieskolor på flera ställen skrotar sina hotell- och tursimprogram samt vad TRIP (Tursitnäringens Utvecklingscenter) skriver i sin nya trendanalys. Vi får också lära oss om olika sätt att sälja en stad…
Backpackers. CC by Garry Knight

Backpackers. CC by Garry Knight

Att förstå sig på turister

Schweiz hamnar i turist-toppen när 140 länder ska utvärderas för faktorer och förutsättningar som ger turisten absolut bästa mottagande. Därefter kommer Tyskland och Österrike och rentav Sverige på en hedervärd sjunde plats.
Tyskland och Sverige bland de bästa i turismrankingen?

Jo, så ser det ut när World Economic Forum rankar länder. Vad som utvärderas är bra regelverk, bra infrastruktur och kommunikationer och fungerande näringsliv. Även skön natur och kultur räknas men bara som två av 13 kriterier.

Turisterna tycks omedvetna om detta när de väljer destinationer. I FN:s ranking över vilka ställen turisterna faktiskt åker till, blir Frankrike etta – trots att landet har fel ”policy rules” och ”regulatory framework”. Och Ryssland växer snabbast av världens turistländer – usel infrastruktur tycks inte avskräcka.

Turism är inte lätt att förstå sig på för ekonomer.

 

Gymnasieskolor skrotar turism

Hotell- och turismprogrammet läggs ner vid flera gymnasieskolor i höst. Orsaken är minskat intresse från eleverna och för många tomma platser. Bland de kommuner som skrotar programmet finns Falkenberg, Landskrona och Varberg.

Peter Thomelius, utbildningschef på besöksnäringens bransch- och arbetsgivarorganisation Visita, är bekymrad:

Antalet sökande har minskat stadigt under de senaste tio åren, samtidigt som näringen växer. Jag förstår att man inte kan hålla igång skolor om det inte finns elever, men det här är en mycket oroväckande utveckling, säger han.

Till den kommunala gymnasieskolan i Varberg sökte i år bara nio elever till programmet, mer än en halvering jämfört med året innan.

Smärtgränsen går vid cirka tjugo elever. Är det färre blir det alldeles för dyrt att driva utbildningen, säger gymnasiechef Birgitta Neuman.

Däremot fortsätter undervisningen för de elever som började läsa hotell- och turism förra året eller året innan.

 

Turistnäringen tappar fart

Tillväxten inom turistnäringen tappar fart. TRIP Turistnäringens Utvecklingscenter skriver i sin nya Trendanalys ner prognosen för den totala omsättningen år 2020 till 439 miljarder (i förra årets analys var bedömningen 451 miljarder). Orsaken till de försämrade siffrorna är det ostadiga konjunkturläget.

Den största delen av den ekonomiska tillväxten sker allt längre ifrån Norden och Europa. Detta innebär en större andel långväga besökare till Sverige, men samtidigt en mindre tillväxt av besökare från närliggande länder, skriver TRIP.

TRIP Turistnäringens Utvecklingscenter drivs av näringslivsorganisation Rese- och Turistnäringen i Sverige. Centret fungerar som en plattform för samarbete och kontakter mellan privata och offentliga aktörer inom näringen. Arbetet är i första hand inriktat mot mindre företag.

http://www.rts.se/trip4100/PDF/Turistnaringens_Trendanalys_2013.pdf

 

Olika sätt att sälja en stad

”Nordens Venedig” lockar inte bara storstadsturister från när och fjärran – med åren har Stockholm även blivit ett attraktivt resmål för företagare och personer som vill bosätta sig i regionen.

Karin Ågren, forskare i ekonomisk historia vid Uppsala universitet, redogör i sin nya bok Att sälja en stad: Stockholms besöksnäring 1936-2011 för hur Stockholms turistorganisationer sålt huvudstaden i världen.

Den bild som dominerade turistbroschyrerna fram till 1980-talet var den klassiska besökaren med kartan i handen. Därefter blev turistnäringen mer intresserad av affärs- och konferensresenärer, skriver Karin Ågren.

Efter sekelskiftet förändrades turistorganisation radikalt när bolaget Stockholms Visitors Board AB bildades. Tidigare drevs arbetet av en stiftelse och samägdes av Stockholms stad och Stockholms läns landsting. Det nya bolaget knöts direkt till Stockholms Business Region och ett nytt gemensamt varumärke skapades för hela organisationen: Stockholm – the Capital of Scandinavia.

 

Om att utveckla turistkoncept

Vad är ett koncept? Ofta menar vi en större förståelse eller ett större sammanhang som i sin tur består av en rad delar, aktiviteter, produkter eller kännetecken. Det finns egentligen två typer av koncept som är knutna till orter eller platser.
CC by Peter PZ

Venedig CC by Peter PZ

Den ena är fysiska koncept. Det är orter som på grund av sitt läge, sin geografi eller andra faktiska förutsättningar har fördelar som andra inte har. Venedig är ett utmärkt exempel på ett fysiskt koncept, Aspen (skidorten i Colorado) är ett annat. I båda fallen är det uppenbart att det finns reella kvaliteter på orten som man sedan byggt attraktivitet runt. De fysiska koncepten begränsas och styrs av miljön och bygger på ett rikt samspel mellan koncept och omgivning.

Den andra typen är kulturella koncept. Det är platser där konceptet finns i människorna som bor där snarare än i orten i sig. Dalarna är en sådan plats. Attraktionskraften i dalarna ligger i kultur och företeelser hos befolkningen – inte så mycket i platsen som sådan. Skulle befolkningen i Dalarna flytta till Värmland, med midsommarfirande, fioler, kurbit, och allt, skulle också konceptet ”Dalarna” flyttas. Ett annat exempel är Nashville där musikbranschen bygger på människor i Nashville – inte på geografins särprägel. De kulturella koncepten bygger på överenskommelser och kontrakt mellan människor inom och utanför orten.

Inom varje typ har vi sedan två framgångsstrategier. Vi kallar dem unika koncept respektive värdsmästarkoncept. De unika koncepten bygger på att man har något som ingen annan har, det vill säga det finns inte någon tävling. Venedig är inte världens bästa kanalstad – utan världens enda. Dalarna är inte världens bästa Dalarna – utan världens enda. De unika koncepten kännetecknas av bevarande och protektionism, man vill naturligtvis hålla kvar uniciteten.

Världsmästarkoncepten däremot bygger på att man gör något som många gör – men är bäst på det. Nashville är inte ensamt om Country & Western, utan störst i världen. Aspen är inte den enda skidorten i världen – men kanske den bästa. Världsmästarkoncepten utvecklas genom spridning. Ju fler som är engagerade i – eller utövar – den aktuella verksamheten, ju mera värdefullt är det att vara störst eller bäst.

Finska flygplatser under lupp

Flygplatserna i Finland synas i sömmarna och kan både bli färre och få nya ägare. I Norge är statens grepp om flygtrafikens infrastruktur däremot fortsatt stark.
CC by Kuster & Wildhaber Photography

CC by Kuster & Wildhaber Photography

Flyget spelar en avgörande roll för turismen i både Norge och Finland. Men medan norska staten håller ett fortsatt fast grepp om luftfartens infrastruktur, utreder den finska regeringen om staten ska sälja eller till och med lägga ner flygplatser.

Med nätverket ”Lapland Airports” samarbetar sex flygplatser i norra Finland för att öka regionens dragningskraft på turister. Varje vinter landar hundratals chartrade plan, inte minst med engelsmän som vill besöka polcirkeln, titta på norrsken och träffa jultomten i Rovaniemi.

Turismen talar för att flygplatserna överlever, trots att flera av dem har begränsad trafik. Den översyn finska regeringen inledde tidigare i år kan leda till att andra försvinner – av Finlands 25 flygplatser är det bara Helsingfors-Vanda som går med vinst.

Det är många faktorer som ska vägas samman. Turismen hör definitivt till de områden där flygtrafiken har en stor betydelse, säger Mikael Nyberg, regeringsråd och enhetschef på kommunikationsministeriet.

Rovaniemi är med drygt 330000 passagerare om året den största flygplatsen i norr. I särklass störst i landet är Helsingfors-Vanda, som med cirka 15 miljoner resenärer per år står för 90 procent av flygtrafiken i Finland. Minst är Varkaus flygplats i sydöstra Finland har knappt 9000 resenärer per år.

Subventioner

Flygplatsnätet i Finland upprätthålls av det statsägda bolaget Finavia, som subventionerar de olika flygplatsernas vinster och förluster i kors med varandra. Eftersom Helsingfors-Vanda är den enda flygplats med passagerartrafik som är lönsam, håller den i praktiken de övriga under armarna.

Att se till att Helsinki Vanda är konkurrenskraftig är den viktigaste frågan just nu, säger Mikael Nyberg.

Något förlag från den arbetsgrupp som utreder flygplatsernas framtid är inte att vänta förrän i slutet av 2014.

Vi försöker värdera vad det betyder att ha flygplatser i regionerna. Hur stort antal invånare bör man ha för att det ska vara klokt att ha en flygplats. Men vi kan inte bara gå efter antal invånare, det beror också på vilken näringsprofil området har.

Mikael Nyberg konstaterar att statens ägarroll kan minska i framtiden.

Kommuner och regioner kan komma att ta över. Om det finns businessmöjligheter kan det också bli aktuellt att flygplatser bolagiseras, säger han.

 

Regional roll

I Norge äger och driver det statliga bolaget Avinor merparten av Norges 50-tal flygplatser för civil passagerartrafik. När regeringen tidigare i år lade fram Nasjonal Transportplan 2014-2023 slog den än en gång fast att flyget har en viktig uppgift i att knyta samman landet. Transportsystemet i stort ”ska täcka samhällets behov av transporter och främja den regionala utvecklingen”.

Jämfört med många andra länder har vi en geografi som gör att flygtrafiken är väldigt viktig. Att bygga vägar och järnvägar är i regel mycket kostnadskrävande, säger Avinors presschef Sindre Ånonsen.

I rapporten ”Bærekraftig og samfunnsnyttig luftfart”, som Avinor var med och tog fram för ett drygt år sedan, slog man fast att 34 procent av alla turister som reser till Norge kommer med flyg, och att de spenderar cirka 13 miljarder norska kronor om året.

Turismen är en av många branscher som är beroende av flyget för att nå de näringspolitiska målen, säger Sindre Ånonsen.

För att möta den fördubbling av flygtrafiken som beräknas mellan åren 2007 och 2025 ökar också kraven på miljövänliga lösningar. I rapporten pekas bland annat på behovet av effektiva biobränsmedel för att nå målet att utsläppen från inrikesflyget ska vara lägre 2025 än de var 2007.

Tyska TV-tittare hopp för turistnäringen

Inga Lindströms romantiska äventyr kan få ökad betydelse för turistintäkterna i Sörmland. Men trots den populära tyska TV-serien hörde länet till de regioner där turismen tappade mark under förra året.
Bålsjön/Sörmland CC by Christian Holmér

Bålsjön/Sörmland CC by Christian Holmér

Närheten till storstaden ger en extra skjuts i högkonjunktur, men spär på bekymren när kurvorna pekar nedåt. Nu hoppas turistnäringen i Sörmland på ännu mera draghjälp från tyska TV-tittare.

Inga Lindströms romantiska äventyr har i snart ett decennium varit en kassako för den sörmländska turistbranschen. Slottsmiljöerna och den sörmländska skärgården har väckt tiotusentals tyska TV-tittares nyfikenhet på Sverige. Hittills har ett 50-tal avsnitt spelats in. Produktionsbolaget spenderar mellan 10‐20 miljoner kronor per säsong i Sverige och tar hjälp av 750 lokalt rekryterade statister.

När länet nu för första gången på flera år ser minskade intäkter i besöksnäringarna trappar de regionala aktörerna upp insatserna för att locka fler utländska turister. Det arbete som inleddes förra året siktar framför allt på att stärka förmågan att sälja upplevelser

Vi jobbar mer direkt mot researrangörer än mot enskilda konsumenter, säger Ola Nilsson, VD för Sörmlands turismutveckling AB, det bolag som Regionförbundet Sörmland upphandlat för att sköta de regionala turismfrågorna på entreprenad.

I rapporten med det imponerande namnet ”Regionalekonomiska effekter och exponeringsvärdet av Stockholm, Sörmland och Nyköping i de tyska Inga Lindström‐filmerna” uppskattas värdet av att regionen i snart tio år fått visa upp sig på bästa tyska sändningstid till minst 660 miljoner kronor.

Färre övernattningar

Ola Nilsson konstaterar att den regionala turismen i övrigt har ett tufft åt bakom sig. När konsultföretaget Resurs för resor och Turism i Norden AB nyligen presenterade en lista över hur mycket pengar svenska och utländska turister spenderade i Sverige under förra året var Sörmland en av få regioner som gick minus jämfört med året innan.

Ola Nilsson pekar på några förklaringar till varför turismen och den övriga besöksnäringen tappat mark i länet:

  • Det allmänna konjunkturläget med färre affärsresenärer.
  • När Stockholm har haft ett svagt färre och mindre välbesökta konferenser spiller det över på Sörmland och andra näraliggande regioner. Om inte hotellen fylls i Stockholm uppstår inget behov av övernattningar utanför staden.
  • Den starka kronkursen gör att färre utländska gäster landar på Skavsta flygplats.
  • Flera etablerade anläggningar har avvecklats, till exempel Gripsholmsviken Hotel & Konferens i Mariefred.

Fyra län gick back

Enligt konsultföretagets statistik genererade turismen förra året 1,8 miljarder kronor, vilket var en minskning med nio procentenheter jämfört med året innan. Örebro län, Blekinge och Halland visade också minussiffror, men i övrigt var det plus i hela landet. Totalt spenderade turisterna 98,7 miljarder kronor på svenska destinationer under 2012, en ökning med tolv procentenheter i förhållande till 2011.

Mest pengar, knappt 29 miljarder, spenderades på hotell och annan logi. Restaurangnotor var en annan stor utgiftspost, nästan 23 miljarder.

För besöksnäringen i Kalmar län var 2012 ett rekordår. Den största ökningen vad gäller övernattningar i länet finns inom grupperna egna fritidshus och hos släkt och vänner.

Nästan alla branscher som påverkas av turism hade stora ökningar 2012, säger Karin Ekebjär, turismsamordnare på Regionförbundet i Kalmar län.

 

Vi reser till Aktse

Om några timmar ska jag befinna mig på ett tåg norrut, mot Murjek, och en buss till Jokkmokki morgon förmiddag. Där väntar en hyrbil för tio mils körning till ett vägslut vid liten bro. Om allt går som det ska spänner vi sedan på oss ryggsäckar och skidor, och tar oss de knappt två milen till en stuga vid Aktse.
Vy från Aktse. CC by Oskar Karlin

Vy från Aktse. CC by Oskar Karlin

För snart tvåhundra år sedan bosatte sig en familj där, vid Rapaälvens utlopp i Laitaure. De röjde upp slåtterängar och livnärde sig på en blandning av jordbruk, fiske och jakt. Några mil bort ligger Kvikkjokk, dit Linné kom på sin Lappländska resa långt tidigare. Hans resa företogs till häst och tog många veckor. Aktses invånare kunde ta sig miltals genom fjällvärlden för renskötsel och jakt. Nuförtiden går Kungsleden förbi. Svenska Turistföreningen har en övernattningsstuga med en butik med allehanda varor nära den gamla gården. I mitten av nittonhundratalet köpte Naturskyddsföreningen in en del av fastigheten för att skydda miljön, och har också en stuga på platsen. Vi som nu åker de över hundra milen upp från Stockholm gör det för några dagars rekreation och naturupplevelser.

Den moderna idén om turism och fritid är i sig intressant, liksom de kostnader vi är beredda att ta för att förströ oss. Många gånger har man förundrat stått vid upplysta skidliftar och tänkt på de ansträngningar som är gjorda för att vi ska kunna roa oss några korta stunder. Eller på vilka pengar vi lägger ut på friluftsutrustning, och att till exempel flyga till Thailand eller andra länder långt, långt bort. Människorna i Aktse var på många vis bundna till platsen de levde på, men levde liksom vi alla i en värld fylld av upplevelser och intryck och ständigt växlande livsvillkor. Vi reser till Aktse för att få några dagars stillhet och ro i tillvaron, för att växla miljö och få perspektiv. Händer det något med oss när vi oavbrutet vill ut och bort från oss själva. Kan man turista i den egna kroppen, det egna sinnet, den egna staden, det egna landet? Kanske är det just själva gränsöverträdelsen vi vill åt? Omväxlingen? Liksom barnet som skrattar åt tittutlekarna.

Mormor åkte tio mil till gamla Sätrabrunn i Västmanland för att koppla av från jordbrukarslitet. Var jag lever och vart jag reser berättar något om vem jag är – i vilken mån skapar vi vår egen självbild av hur vi kan förflytta oss? Semester har funnits det senaste seklet och knappt det. Tidigare var fritiden ett privilegium för de översta samhällsskikten. I antikens Grekland konstituerades människobegreppet av att det var de som kunde ägna sig åt det som inte är nödvändigt för själva överlevandet som var människor. Kvinnor, barn och slavar hörde därmed inte dit. Bara för ett par generationer sen arbetade de flesta sex eller sju dagar i veckan med tungt kroppsarbete. Statarna hade en flyttvecka ledigt i oktober. Hur många tänker idag på de miljoner arbetstimmar en semestervecka ytterligare kostar? Och vem tänker på vad flygresan till Thailand egentligen innebär av resursförbrukning och miljöbelastning? Från andra hållet kommer människor hit för att försöka få en dräglig försörjning. För hundra år sedan vandrade dalkullor ner till Stockholm för pigtjänster, och vidare till St Petersburg och arbetet där för sälja smycken av sitt och släktningars hår. Rörligheten var på vissa vis större, liksom bundenheten vid en och samma plats. Var de mindre människor än vi för det?

Om några timmar går tåget norrut. Jag och min syster ska till Aktse. En plats där det för bara en generation sedan levde ett par bröder som livnärde sig bland annat på turisttransporter, jakt och fiske. De mötte säkert många människor som bidrog till att ge dem perspektiv och kunskaper. Och det är kanske själva essensens i turismen och resandet – att bryta den egna tillvaron mot något annat. Det var skälet till de stora bildningsresorna för Europas aristokrati under sjutton- och artonhundratalet, gesällvandringarna över kontinenten under många sekler, Linnés upptäcktsresor runt om i Sverige. Nuförtiden är det rekreationen – som bokstavligen betyder återskapande, som för många är huvudanledningen till resan. Återskapande eller nyskapande, i den stora eller den lilla världen. Grand Turismo, Grand Tour. Eller kanske bara vända på perspektivet, och se sig själv och sin egen stad med någon annans ögon?

Aktse väntar.

Nu lyfter jag ryggsäcken, tar med skidorna och ger mig av. Det är vårsol ute.

 

 

 

Lämna en kommentar