Helsingfors öppnar för fler skyskrapor i stadsdelarna närmast centrum. Snabb befolkningstillväxt och en önskan att behålla grönområden ligger bakom omsvängningen och nu ökar intresset även för att bygga högt i trä.

Helsingfors siktar högt och bryter ett gammalt tabu mot skyskrapor.

Med ett tätare boende får vi inte så stor press på oss att bygga i gröna områden i framtiden

säger stadsplaneraren Alpo Tani. Blåsten slår mot Busholmen, ett av de två slitna hamnområden i centrala Helsingfors som håller på att byta skepnad. Istället för fartyg och magasinsbyggnader, växer här fram moderna bostadsområden. Husen ska bilda front mot havet och öka i höjd ju större avståndet är från vattnet. Några blir cirka trettio våningar höga och ett nytt blickfång i stadens skyline.

– Synen på skyskrapor har ändrats. Men de är fortfarande ett hett ämne och det är många som inte gillar de höga husen, säger Alpo Tani, stadsplanerare i Helsingfors stad.

Stadens policy har till ganska nyligen varit att inte bygga högt, men nu har politikerna tagit fram en ny strategi som tillåter 36 våningar i nya områden. I gamla delen av stan är det däremot de gamla reglerna med ett tak vid åtta våningar som gäller.

Den nya strategin kom till efter allt starkare krav att få bygga skyskrapor. Arkitekter, byggbolag och politiker har enats med stadsplanerarna om att behålla den låga bebyggelsen i stadskärnan men tillåta högre hus i vissa stadsdelar och förstäder.

Helsingfors har cirka 20 mil strand med fri utsikt över havet. När Busholmen, eller Jätkäsaari som hamnområdet heter på finska, nu växer fram är det ett resultat av att havsnära boende länge har stått högt på önskelistan för att göra staden mer attraktiv. Jätkäsaari ligger strax väster om stadskärnan, det andra hanområdet Kalasatama finns på östra sidan. Att de byggs samtidigt – båda områdena beräknas vara helt klara omkring 2025 och ska rymma både bostäder och kontor – innebär en stor utmaning för Helsingfors stad, menar Alpo Tani. Inte minst gäller det samspelet med trafikplaneringen. Från Jätkäsaari blir det inte långt till Västmetron, den nya linje som ska skapa ett nytt kollektivtrafikstråk från Helsingfors till Esbo.

Designhuvudstad 

En fördel med att bygga nytt så nära centrum är att det blir en naturlig koppling till kollektiva samfärdsmedel. Målet är att inte ha så många privatbilar i centrala Helsingfors.

I dag har Helsingfors stad cirka 650 000 invånare. Den snabba befolkningsökningen beräknas leda till att antalet år 2025 kommer att ha ökat till cirka 700 000. De två hamnområdena kommer att rymma upp emot 30 000 boende.

– Stadsplaneringen det närmaste decenniet bygger i hög grad på att bygga nytt och utveckla befintliga byggnader i redan existerande områden. Både i stadskärnan och i förorterna, säger Alpo Tani. 

Utformningen av staden har också varit ett återkommande tema under året då Helsingfors varit världens designhuvudstad. Titeln delas ut vartannat år av International Council of Societies of Industrial Design (Icsid), en ideell organisation som främjar intressen inom industriell formgivning.

Städer får själva ansöka om att bli designhuvudstad och den som utses måste kunna visa att den uppmuntrar användningen av design för att utveckla staden i dess helhet. Helsingfors delar i år titeln med grannkommunerna Esbo, Vanda och Grankulla, samt Lahtis. Tidigare designhuvudstäder är Torino (2008) och Söul (2010). Nästa på tur är Kapstaden.

Design är så mycket mer än utformning av produkter. Vi vill bredda begreppet till att gälla även just stadsutveckling

säger Laura Aalto, informationschef på designhuvudstadens kontor. Finland har en lång designtradition där historien är ständigt närvarande. Finsk design har alltid varit vardagsnära och inte öppnat sig mot omvärlden på samma sätt som till exempel den svenska. En byggnad som rönt stor uppmärksamhet under designåret är Fridens kapell nära busstationen i centrala Helsingfors. Den ovala byggnaden helt i trä bjuder in förbipasserande människor till en stunds sinnesro i avskalad miljö. I kapellet finns både en präst och en företrädare för socialtjänsten beredda att prata en stund med den som vill, men det förekommer inga gudstjänster.  

Fridens kapell skulle ha byggts även om staden inte utsetts till designhuvudstad, men nu lades en större vikt vid designen än det annars hade gjorts, menar Laura Aalto. Det gäller också för flera andra byggnader som färdigställts under året, till exempel det tillbyggda universitetsbiblioteket.

Nya sätt att tänka

Design i stadsutveckling handlar också om att introducera nya nytt sätt att tänka. Laura Aalto tar flygplatsen i Vanda strax norr om Helsingfors som exempel. Där har en ny säkerhetskontroll utformats, med människors besked om hur de vill bli bemötta som grund.

– Små förändringar fick det att fungera mycket effektivare.

Ett av designårets mest påtagliga resultat är kulturbastun, även den helt i trä, som uppförts på Hagnäskajen alldeles vid vattnet. Bastun är öppen för alla och knyter an till den långa finska traditionen med allmän bastu. Att kollektiva bastubad åter är på modet ser Laura Aalto som ett sundhetstecken.

– På 50- och 60-talet byggde man flerfamiljshus med en sauna i källaren, men sedan skulle alla ha en hemma i lägenheten. Nu går vi tillbaka till den gemensamma lösningen, inte minst av miljö- och energiskäl, säger hon.

Trä som byggnadsmaterial är en viktig pusselbit i stadsplaneringen, som så långt det är möjligt ska ta ekologiska hänsyn. En förebild finns i stadsdelen Vik, mellan stadskärnan och flygplatsen. Där planerades redan i mitten av 1990-talet ett miljöanpassat bostadsområde som fått stå modell för liknande satsningar på andra håll i Finland. Idag bor drygt 1800 personer i Eko-Vik, som området kallas.

I början av hösten stod det senaste exemplet på finsk träbyggnadsteknik färdigt i Vik. Peab har byggt ett helt kvarter av flervåningshus i trä, sammanlagt 104 hyreslägenheter. De sex husen har socklar och hisschakt av betong, men resten är byggt i trä.

Trämaterialet är förnybart och helt återvinningsbart och kommer från lokala leverantörer. Träet fungerar som koldioxidfångare under byggnadens hela livscykel. En av de stora vinsterna förutom materialet, är att utrymmet kan användas flexibelt, konstaterar Liisa Seppälä, projektchef vid Peab Oy i Helsingfors.

– Det är enkelt att förändra ett trähus i efterhand, det enda som inte kan ändras är placeringen av kök och badrum, säger hon.

Angenäm akustik och hög energieffektivitet är andra fördelar med att bo i trähus. För byggnadsarbetarna erbjuder trähusprojekt också en torrare och bättre arbetsmiljö när allt vatten som krävs för framställning och hantering av betong kan undvikas. I Finland har byggmaterialet fått ett uppsving och runt om i landet planeras eller pågår byggen av trähus med sammanlagt 7000 lägenheter. Regeringen har nyligen meddelat att det nu är fritt fram att bygga åtta våningar i trä, jämfört med fyra, som tidigare var gränsen.

Träkonferens

Under en stor träbyggnadskonferens på Skatholmen, en annan av Helsingfors havsnära stadsdelar, drömmer deltagarna om ännu högre hus. Den kanadensiske arkitekten Michael Green berättar om sina storslagna planer på att bygga ett antal tjugovåningshus helt i trä i Vancouver.

– Jag bor granne med ett redwood träd som är hundra meter högt, vad är det som säger att vi inte ska kunna bygga lika högt i trä, säger han och visar bilder med siffran 30, för att understryka att målet för antalet våningsplan kan sättas ännu högre.

Pekka Heikkinen, professor i arkitektur vid Aalto-universitetet utanför Helsingfors och värd för konferensen, tycker att det är bra att motståndet mot att bygga på höjden börjar brytas, även när det gäller trähus.

Men argumentet att det är ekologiskt fördelaktigt att välja trä som byggnadsmaterial räcker inte. Det måste vara hus som är bra och bekväma att bo i, säger han.

Stadsplaneraren Alpo Tani är också glad över det nyväckta intresset för trä, men anser att de miljömässiga vinster som uppnåtts i Eko-Vik ännu inte har tagits tillvara tillräckligt mycket i andra byggprojekt. För att Helsingfors på allvar ska uppnå en hållbar stadsutveckling, måste framför allt trafikproblemen lösas. Men det handlar också om att bättre utnyttja alternativa energikällor, som till exempel solenergi.

– Efter Eko-Vik har vi en bra överblick, men graden av ett byggprojekts miljöinriktning får inte vara avhängigt av om den som leder projektet är miljöengagerad eller inte. Vissa idéer har förts vidare till de nya bostadsområden som växer fram, men min syn är att många fler kan användas, säger Alpo Tani.

 

Lämna en kommentar