Fiasko och frustration. IT-system med ambition att täcka hela verksamheter är inte bara otympliga och dyra att upphandla och driva – de kostar också jättebelopp att avveckla när de inte fungerar.

labyrinthine circuit board lines CC BY Karl-Ludwig G. Poggemann
labyrinthine circuit board lines CC BY Karl-Ludwig G. Poggemann

Polisen, skolan, sjukvården – alla har de inrättat IT-system som kostar gigantiska belopp, men ändå inte håller måttet. De är dyra att driva och dyra att avveckla.

Efter omfattande kritik, inte minst från polisens egna IT-chefer, beslöt rikspolischefen Bengt Svenson för en månad sedan att avveckla Pust Siebel. Polisens IT-system för rapportering av trafikbrott och vissa enklare brott har aldrig fungerat som det var tänkt.

Jag har länge förstått att det finns en stor frustration med systemet och den senaste tiden har det förstärkts ytterligare

sa rikspolischef Bengt Svenson i en kommentar till beslutet. Pust-projektet har pågått sedan 2009, med målet att poliserna ska kunna sköta sina avrapporteringar direkt från fältet. När uppgifterna i ett ärende rapporterats ska de omgående skickas vidare i rättsväsendet.

Men systemet har haltat ända sedan det togs i bruk på allvar för ett par år sedan. Poliser har slagit larm om att det tar flera timmar att rapportera in ett enkelt ärende och i flera fall har missnöjet lett till arbetsmiljöanmälningar. Varken utbildningar eller försök att rätta till bristerna har hjälpt.

Kostnaderna har rusat iväg och Rikspolisstyrelsen beräknar själv notan för Pust Siebel, den senaste av de tekniska plattformar man använt i projektet, till cirka 145 miljoner kronor. Inte förrän avvecklingen av systemet är genomförd i slutet av året kan den slutliga kostnaden beräknas.

Tiden springer ifrån

Polisen är långt ifrån ensam om att handla upp heltäckande IT-system och på det sättet låsa in sig för lång tid framåt. Kostnaden att upphandla, inrätta och driva stora system, motsvaras också av jättebelopp för att avveckla och byta IT-lösning. Med så omfattande system har tiden ofta sprungit ifrån när de väl är på plats. Den myndighet eller annan organisation eller företag som inrättat systemet kan ha bytt arbetssätt eller genomfört en stor omorganisation.

Sjukvården med sin allt mer högteknologiska verksamhet har både inkörningsproblem och bekymmer med driften av sina IT-lösningar. I höstas skrev Dagens Nyheter att Stockholms läns landsting och Karolinska universitetssjukhuset upptäckt spår av intrång och en allvarlig säkerhetslucka i den server som förvarar miljoner svenskars patientjournaler. Bristerna upptäcktes i samband med flera haverier i Take-care, det IT-system som gör det möjligt för vårdpersonal på sjukhus och vårdcentraler i Stockholms län och på Gotland att plocka fram journaler. Säkerhetsluckan täpptes till i mitten av juni och följdes av en intern utredning.

Fortsätter trots fiasko

Stockholms stads bespottade IT-system för skolan är ett exempel på hur svårt det är att kliva av en dyr lösning. Trots svidande kritik från lärare, rektorer och elever förlängde staden förra året avtalet med Volvo IT. Oppositionen röstade nej när kommunfullmäktige avgjorde frågan i slutet av maj, men den borgerliga majoriteten med skolborgarrådet Lotta Edholm (FP) i spetsen ansåg att det skulle bli för dyrt och tidskrävande att dra igång en ny stor upphandling.

Ändå hade utbildningsförvaltningen i en rapport konstaterat att avtalet, som är värt minst fem miljarder kronor, haft en övervägande negativ effekt på IT-användningen i skolorna. Intervjuer med ett 50-tal medarbetare ute på skolorna och i den centrala förvaltningen visade att IT-användningen på en del skolor minskat avsevärt under de år systemet varit i drift.

När avtalet skrevs 2009 och Volvo IT tog över hela den kommunala IT-driften i Stockholms stad var det den dittills största offentliga IT-upphandlingen i Sverige. Nu har kontraktet förlängts till den sista december 2016.

De nästan 300 mejl som olika medarbetare skickade till förvaltningens utredare avslöjade en rad brister, bland annat att en stor del av lektionen ofta hinner gå innan alla elever är inloggade. Ett annat bekymmer är att uppdateringar av systemet tar så lång tid att de inte hinner genomföras. De datorer eleverna har tillgång till har begränsad batterikapacitet och måste laddas mellan olika användare, något som är svårt att hinna med mellan lektionerna.

Problemen gör att lärarna ofta avstår från att använda datorerna under lektionerna.

Situationen ljusnade något i höstas när fler gymnasieelever fick tillgång till egen dator och därmed bara behöver logga in en gång om dagen, men kritiken mot systemet fortsätter.

Datorhyran och alla tillkommande kostnader som drabbar skolorna har blivit en ekonomisk gökunge som äter upp alldeles för mycket av skolornas pengar, pengar som istället borde användas till fler lärare, mindre klasser och ett IT-stöd som faktiskt tillför eleverna något i undervisningen

konstaterar Ragnar Sjölander, ordförande för Lärarnas Riksförbund i Stockholms stad.

Administrativt moras

Göteborgs universitet har ett faktureringssystem som väckt statsvetaren Bo Rothsteins ilska. I ett inlägg på universitets interna webb beskriver han situationen så här:

Som ansvarig för ett antal forskningsprojekt har jag att attestera många fakturor. Det tar nu åtta! gånger så mycket tid per attest jämfört med tidigare. Att beställa resor och varor är oändligt mycket mer komplicerat nu än tidigare, liksom att göra reseräkningar. De webbsidor som GU har för detta är närmast monstruöst opedagogiska, långsamma och svårnavigerade.

Bo Rothstein menar att lärosätet befinner sig i ett administrativt moras och understryker att förvaltningen ska vara till för verksamheten och inte tvärtom. Han ger flera förslag till förbättringar:

  • Gör de internetbaserade datorsystemen användarvänliga.
    • Samla regelsystemet i ett antal lättanvända manualer som kontinuerligt uppdateras.
    • Inrätta ett pris till den administratör som under året inkommit med bästa förslag för att underlätta arbetet för forskare och lärare.

Kanske är lösningen på problemen med de stora IT-systemen helt enkel att hitta mindre och mer skräddarsydda lösningar. I mitten av mars gavs prov på hur sådana kan se ut när lagtävlingen Hack for Sweden genomfördes i Stockholm. Tretton myndigheter och organisationer öppnade sina databaser för att ge innovatörer, programmerare och studenter chansen att utveckla nya och innovativa tjänster och produkter med hjälp av deras data.

Det främsta priset, Hack for Sweden Award, gick till ett lag som kunde simulera och visualisera konsekvenserna av giftiga utsläpp. Ett annat lag prisades för sin app ”Hitta skyddsrum” som visar användaren var närmaste skyddsrum och akutintag ligger.

Gripen för ”säteri”

Med IT-lösningar som inte gapar över hela verksamheter går det förhoppningsvis att öka träffsäkerheten på flera plan. Nättidningen Blåljus, som drivs av Polisförbundets avdelning i Stockholms län, visade för en tid sedan resultatet av en enkel avrapportering i Pust Siebel. Den originaltext som en polisman skrev in systemet följs av den version som datorn levererade (kursiv text) efter att ha bearbetat texten med systemets rättstavningsprogram:

Patrull 35-9210 med polisinspektör XX samt polisassistent XY blev av länskommunikationscentralen i Stockholms län beordrade till ICA Maxi i Arlanda stad med anledning av att en person gripits för snatteri.

Patrull 35-9210 med polisens Citroner Anfall samt polismans Sjöar Åkrarna blev av inkommne i Stockholms län beordrade till CA Maxi i Arlanda stad med anledning av att en person gripits för säteri.

Lämna en kommentar