SVERIGE / KOMMUNER: - Vägen till en klimatsmart kommun går via ändrade vanor hos medborgarna, menar Peter Örn, ordförande för Delegationen för hållbara städer. Han får medhåll Gabriella Blomberg, (mp) kommunalråd i Örebro, som påminner om att stadskärnans framtid också hänger ihop med den kringliggande regionens framtid.  

Det finns gott om kommuner som vill visa framfötterna i det lokala och regionala klimat- och energiarbetet. Ansökningarna som kommit [två ansökningstillfällen, det sista har redan varit] in till Delegationen för hållbara städer visar på en snabbt växande medvetenhet om ämnet. Frågan är snarast hur de tänker sig att nå dit. 
 
Lång önskelista
Under perioden mars – maj har delegationen tillsammans med Energimyndigheten besökt fem platser runt om i Sverige för att informera och inspirera till omställning. Energimyndigheten informerar om det nya stödet som kan sökas av alla kommuner och landsting för att arbeta strategiskt med energieffektivisering. Sista anhalten på turnén var Örebro den 6 maj.
Christina Leideman vid Delegationen för Hållbara Städer berättade om de många ansökningar om investeringsbidrag för hållbar stadsutveckling som kommit in till Delegationen, och som hon menar ger en god bild av vad kommunerna och andra aktörer vill åstadkomma i framtiden (se faktaruta).
– Så här långt har vi sett att ansökningarna för 2010 i grova drag handlar om att staden på nytt måste ses som en miljö för människorna som bor där. Olika livsformer och behov måste få rymmas samtidigt som konsekvenserna av människornas livsstil inte får äventyra stadens långsiktiga överlevnad, säger hon.
 
Social hållbarhet avgörande
Peter Örn, delegationens ordförande, valde också att spinna på samma tema som Leideman genom att poängtera hur viktiga de vanliga människorna är för att nå framgångar.
– Det vi hittills sett är att där man lyckats där har man också fått med sig sina medborgare. Den sociala hållbarheten är avgörande för framgångarna inom miljö- och klimatarbetet. För ska en kommun göra en genomgripande omställning så krävs att befolkningen också väljer att ändra sina vanor, sa han.
Han skickade en snabb passning till politiken genom att påpeka att utan aktiva politiker i kommunledningen som tar initiativ och beskriver visionen så kommer man ingenstans.
 

Delaktighet är nyckeln

Peter Örns slutsatser blir konkreta genom arkitekten David Sim, vid Gehl Architects, som drog exempel från det omställningsarbete hans team varit med om att driva i Köpenhamn och New York. De har varit med om att omvandla och utveckla stadens cykel- och stråkkultur, och försökt föra över samma tänkande till New Yorks innerstad.
Pilotprojektet gjordes på Manhattan, där man tillfälligt stängde av delar av Broadway från biltrafik och skapade rum till gång, cykling och uppehåll. Man lät människorna "känna, smaka och pröva" alternativen. Det här sättet att arbeta, menar David Sim, innebär ett snabbare sätt att få allmänhetens acceptans för ett radikalt alternativ, samtidigt som man vinner politikens gillande.
– Den omvända vanliga vägen hade sannolikt inneburit att förslagen fastnat i motståndarlobbyismens nät innan det ens nått stadens fullmäktige, säger han.
 
Räkna med regionen
Men en hållbar stadskärna kräver också ett annat tänkande inom politiken menar Gabriella Blomgren (mp), kommunalråd i Örebro.
– Vår kommun är störst i vårt län och kan lätt hamna i en storebror – lillasyster – relation med grannkommunerna, där Örebro å ena sidan förväntas ta ett större ansvar. – Å andra sidan kan Örebro bli för dominant. Alla kommuner har sina egna planer och program med mål. Det händer att det inte finns någon samverkan kring dessa, vilket kan leda till att kommuners visioner och mål står emot varandra. Vi alla måste arbeta för ett hållbart samhälle och då krävs samverkan inom kommunen och mellan kommuner. – Örebro bör vara en motor för hela länet och ta ansvar i sin planering för ett hållbart samhälle i hela länet. Som det är nu så växer Örebro på  bekostnad av de övriga kommunerna i länet, vilket inte är bra. På sikt så förlorar

 

även Örebro kommun på den utvecklingen.

Men är det här inte en fråga för Regionförbundet?
– Visst, Regionförbundet arbetar med frågorna, men det är även en fråga för alla kommuner och nivåer. Det är dock

lätta att glömma det övergripande perspektivet för ett hållbart samhälle och en hållbar stad då man kommer tillbaka till sina hemkommuner. Det handlar många gånger om nya strukturer och långsiktig planering där vi på riktigt börjar tänka ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart, säger Blomgren.

 
Se vinsten, inte hindren
I Göteborg har det regionala greppet, även i en lokal fråga som trängelskatten, varit avgörande för att komma till beslut.
– Utan uppslutning från de 13 kommunerna inom Göteborgsregionen och Västra Götalandsregionen så är det tveksamt om beslutet hade kunnat fattats på det samstämmiga sätt som nu blev möjligt. Det hade annars lätt blivit så att någon part sett det hela projektet som ett hot. Nu blev istället idén om en trängselskatt en del av lösningen för att nå ett större infrastrukturpaket, säger Petter Kjellgren, samordnare på Trafikkontoret i Göteborgs stad.

Hur gick man praktiskt tillväga för att få den här uppslutningen?
– Politikerna är medvetna om att Göteborgsregionen halkar efter utvecklingen nere i Öresund och att något behöver göras. Det västsvenska infrastrukturpaketet innehåller också en rad satsningar som innebär förbättringar för pendlare som bor i kommunerna runt om Göteborg, säger Kjellgren.
 
Sista landsbygden i Stockholm?
Att man i Storstockholm väljer att tänka regionalt är också vad Emelie Grind hoppas på. Hon är Upplands-Bro kommuns plan- och exploateringschef och har varit med om att utforma kommunens ansökan till Delegationen för hållbara städer.
Projektet har ännu inte fått klartecken från den politiska ledningen, men handlar om att Upplands-Bro är en av de få kommunerna i Stockholms län som fortfarande har ren landsbygd kvar.
– Det vi vill är att man ska se de kultur- och naturvärden
som finns i landsbygden och samtidigt potentialen för lokalt odlad mat, energiframställning med mera, som vi tror att Stockholmarna kommer ha stor nytta av på sikt. Det vore olyckligt om man av bara farten bygger igen de naturliga lungor som finns kvar, säger hon.

 
Läs mer om Delegationen för hållbara städer:
 
Länk till Energimyndighetens nya stöd:
 
Länk till Gehl Architects:
 

Faktaruta:

De ansökningar som Delegationen för Hållbara Städer hittills fått in kännetecknas av följande framtida visioner för staden:
· Staden är till för människorna, det är den vardagliga
  miljön för oss.
· Staden ska uppfylla samtliga tre hållbarhetsfunktionerna,
  ekologiskt, ekonomiskt och socialt
· Staden ska vara mångfunktionell. Här finns service,
  arbets- och mötesplatser och blandade upplåtelseformer
· Staden ska vara öppet och säker och uppskattad av
  medborgarna som ska känna sig trygga
· Stadens utformning ska följa funktion och vara anpassad till platsen och vara förändringsbar
· Alla byggnader ska vara vackra och funktionella byggda av sunda material och ha lång hållbarhet
· Dagvatten ska kopplas samman med stadens grönska
· Satsning på närproducerad mat genom odling i staden.
  Hälsoaspekten är viktig
· Staden ska vara resurseffektivt genom slutet kretslopp
· Resurslösningarna ska vara lokala och integrerade
· Staden ska vara energi och klimatneutral
· Främja gång, cykel och kollektivtrafik samt bilpooler och biogasbilar
 
Källa: Christina Leideman, Delegationen för Hållbara Städer
 
Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Per Holmström
Lämna en kommentar