SVERIGE / LANDSTING: I Sverige finns det i dag sex hälso- och sjukvårdsregioner. Hur ser landstingen på dessa samarbeten när de under våren måste bestämma sig i frågan om nya regionkommungränser?

Gränsbrytning har frågat landstingen vad de tror händer med de befintliga hälso- och sjukvårdsregionerna när nya regionkommuner etableras. Sofie Edberg, landstingsdirektör i Västerbottens läns landsting, beskriver flera tänkbara scenarier: Det beror alldeles på hur de kommande regionerna ser ut. För vår del i Norr så tar vi via Norrlandstingens regionförbund ett gemensamt ansvar för regionvård och vissa andra frågor i de fyra norra landstingen, men med landstinget i Västerbotten som ägare. Om det bildas en fyrlänsregion så blir ju detta inget problem, då hela hälso- och sjukvården, och även den regionvård som utförs av Norrlands universitetssjukhus (NUS) i Umeå, ingår i samma organisation med en huvudman. Det särskilda kommunalförbundet har då ingen funktion och avvecklas, förklarar hon. Olika situationer med olika framtidsbilder Ifall det blir två regioner så finns det andra tänkbara scenarier, fortsätter hon: Den region som NUS ingår i blir ju huvudman och kan då hoppas på ett avtal med den andra regionen om köp av region- och högspecialiserad vård från NUS, för att garantera tillräckligt med patientunderlag och intäkter för att "bära" ett regionsjukhus. Det är oerhört viktigt ur kompetens-, utbildnings- och forskningsperspektivet, framhåller hon. Ett annat scenario kan vara att den andra regionen väljer att vända sig till annan leverantör, exempelvis Uppsala. Då är vårt regionsjukhus i fara!   Regionala utvecklingskraften viktigast Det finns både positiva och negativa aspekter av de båda utfallen. I Västerbotten driver landstingets politiker kraftfullt en fyrlänslösning, bland annat av ovanstående orsak men också med övertygelsen att en kraftfull region kan stärka, driva och utveckla näringsliv, regional utveckling, kulturfrågor med en helt annan kraft tillsammans än var för sig. Min uppfattning är att för de flesta politiker är den regionala utvecklingskraften viktigast, då icke att förglömma att hälso- och sjukvården är en väldigt viktig del i den, säger Sofie Edberg. Effektivisera ”sällanvården” Sofie Edberg säger vidare att medborgarnas möjlighet att påverka avgörs utifrån hur den politiska organisationen byggs i en region. − Det demokratiska inflytandet har inte med avstånd att göra. Det finns ju heller ingen avsikt att i en större region försämra tillgången till exempelvis primärvård, som människor nyttjar relativt ofta och som ska finnas nära patienterna. Däremot kan jag mycket väl tänka mig att den sällanvård som vi kan behöva någon gång i livet kan struktureras och effektiviseras i en region, så att man kan nivåstrukturera och koncentrera utifrån kompetens. Regionkommunernas storlek påverkar inte Lena Lundgren, hälso- och sjukvårdsdirektör vid Linköpings universitetssjukhus, tror att större regionkommuner mycket väl kan ersätta dagens hälso- och sjukvårdsregioner. – Men tillåts fler regionkommuner av Gotlands och Hallands storlek så händer nog ingenting, säger hon. Hon anser att de nuvarande hälso- och sjukvårdsregionerna fungerar bra sett utifrån de behov som regionsjukvården och länssjukvården har. – Då behövs ett befolkningsunderlag på cirka 1 – 2 miljoner för att bära den här sortens vård och så kommer det vara även framöver, säger hon och tillägger att sjukvårdens samarbete kommer att fungera bra oavsett om det blir stora eller små regionkommuner. Utvidgade regioner en politisk process I Örebros landsting säger sjukhusdirektör Jan Olsson att utgångspunkten för dagens diskussioner runt utvidgade regioner är Ansvarsutredningen från 2007. Det är i första hand en politisk process om hur Sverige bör delas in för att underlätta styrning och regional utveckling. Dagens sjukvårdsregioner utgår i stället från behovet av samverkan, framför allt för att utvecklingen av den högspecialiserade vården, säger Jan Olsson. Det positiva med större regioner är för sjukvården i första hand en bredare bas för styrning och finansiering av den specialiserade sjukvården. Hur medborgarnas möjlighet till insyn och påverkan kan garanteras vid en sådan förändring är en viktig politisk fråga, säger han. Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Lotta Ekberg

Lämna en kommentar