Intervju med Cecilia Christersson, prorektor på Malmö Högskola.

Malmö Högskola CC BY Håkan Dahlström
Malmö Högskola CC BY Håkan Dahlström

Förslaget att förlänga gymnasiet till 10 år har under den senaste tiden väckt debatt. Inte minst i högskolevärlden. En förlängning skulle kunna innebära att studenterna är mer förberedda och får bättre förutsättningar att klara av högre studier. Ytterligare ett år skulle kunna ge studenterna mer kunskaper – något som ibland efterfrågas av universitetsvärlden. Men Cecilia Christersson, prorektor på Malmö Högskola, har invändningar mot det resonemanget.

– Vi kan inte bara lägga på och lägga på. Forskningen visar att det inte finns någon bäring i det. Dessutom finns det ingen poäng att ha långa utbildningsperioder av sitt liv. Studenterna vill snarare bli färdiga med sin utbildning.

Samhället är också betjänt av att studenterna blir klara med sin utbildning och bidrar till att öka skatteintäkterna snarare än att använda dem. Det förutsätter dock att de får ett jobb och inte går ut i arbetslöshet.

En introduktionskurs på högskolan skulle kunna förbereda studenterna på ett bättre sätt än en förlängning av gymnasieskolan menar Cecilia Christersson. Det handlar inte alltid om kunskaperna utan om en förståelse för vad högskolestudier innebär, menar hon.

Ett sätt att introducera högskolestudier på är att genomföra lämplighetstest istället för att anta på betygsmeriter.  På Malmö Högskola har man olika antagningsprocesser beroende på typ av utbildning. På tandläkarutbildningen antas studenter både på betygsmeriter och på lämplighet. Man tittar då på studentens förmåga till problemlösning, finmotorik, spatial förmåga och empati. Egenskaper som man anser är viktiga hos en tandläkare.

Malmö Högskola har jämfört hur det går för dessa grupper. De som kommit in i ”lämplighetsgruppen” stannar kvar i utbildningen i högre utsträckning. 80 procent slutför utbildningen jämfört med 68 procent i betygsgruppen. En förklarande faktor till att 20 procent färre hoppar av är att de inte gjort antagningsprovet. Provet ger studenterna en möjlighet att testa om yrket passar dem. De får bl.a. prova på att borra i plexiglas för att känna hur det känns att vara tandläkare.

”Vissa reser sig direkt och går därifrån”, säger Cecilia Christersson.

Hon är övertygad om att det kommer att införas fler lämplighetstester. Det diskuteras t ex att lärarutbildningen ska införa antagningsprov. Att kunna prata inför åhörare, arbeta i grupper och kunna berätta på ett sätt som fängslar en publik är förmågor som är ytterst användbara i yrket och är sådana kvalifikationer man skulle kunna titta på.

”Soft skills” är numera en viktig ingrediens i högre utbildningar. Det är inte bara ämneskunskaper som studenterna ska tillskansa sig under utbildningen.

– Vi är i en brytpunkt vad gäller vad man ska kunna, säger Cecilia Christersson. Man ska ha ämneskunskaper. Tar man en examen i statsvetenskap ska man självklart kunna de specifika ämnena. Blir man sjuksköterska ska man ha vissa färdigheter. Men förutom det behöver man även andra kvalifikationer, så kallade soft skills och kritiskt tänkande.

På högskolan tittar man också på hur studenterna använder sin kunskap.

-Vi vill att våra studenter ska ha förmågan att applicera det förhållningssätt som man lär sig på högskolan i verkligheten. Vi behöver också bli bättre på att utvärdera vårt arbete och vårt arbetssätt för att kunna lära om.

–  Det handlar om att kunna lära sig nytt och förstå vad man behöver för att vara kompetent. Det är att lära sig lära som är huvudsaken. Egentligen innebär det självreflektion och det är en kompetens som vi behöver träna oss i.

Finns de här inslagen på högskolan idag?

–  Ja, vi jobbar med att få in de här kompetenserna idag – förutom ämneskompetenserna.  Våra studenter ska bli förändringsagenter och kunna agera för en positiv samhällsutveckling Man ska lära sig kritiskt tänkande men man behöver en vetenskaplig grund och forskning att luta sig på.  Vi försöker jobba på hur vi ska få in de här förmågorna, förutom ämneskompetens. Vi vill verka för att utbildningen blir studentcentrerad och att studenterna ska kunna arbeta kollaborativt.

Det är inte bara i Sverige som man pratar om studentcentrerad utbildning. Diskussionen förs även internationellt. Men det finns en stor skillnad mellan lärosätena.

– Jag tror att universiteten kommer att utvecklas i olika riktningar. Elituniversiteten är en grupp som är forskningsfokuserad och där lägger man stor vikt vid vilka människor som kommer in på skolan. Ranking är viktigt för dessa universitet. Vi andra får en intressant roll för vi är ofta kopplade till arbetslivet och har mer professionsinriktade utbildningar. Den typen av utbildning kan bidra till en mer positiv samhällsutveckling

-Jag tror att vi kommer att få se fler och tydligare typer av universitet. Det finns olika universitet som passar olika människor och sektorer vilket är positivt säger Cecilia Christersson.

Lämna en kommentar