FINLAND: Denna sommar och höst har det varit turbulent värre inom den finländska flygtrafiken. Bland annat meddelade flygbolaget Finncomm överraskande i början av augusti att bolaget lägger ner flygtrafiken på Björneborg, Seinäjoki och Jyväskylä.  

Beskedet utlöste stor oro och aktivitet i de drabbade regionerna.  Bland annat lyckades kommunerna i Seinäjokiregionen få Finncomm att återta nedläggningsbeslutet för sin regions del genom att utlova kommunalt stöd om nästan en miljon euro.
 
Lokala garantier
 Finncomm har räknat ut att en flygning från Seinäjoki till Helsingfors tur-retur kostar bolaget cirka 1 900 euro och att det behövs en kabinfaktor om 50 procent för att flygningen ska löna sig.  Enligt avtalet åtar sig kommunerna att köpa alla osålda biljetter enligt denna lönsamhetskalkyl.
 
Den största betalaren är Seinäjoki stad som står för cirka 400 000 euro av avtalet.  Ändå är det inte sagt att staden behöver skjuta till några pengar.
Om regionens företagare håller sitt löfte om att använda sig av flygrutterna är chanserna goda för en lönsam trafik utan kommunala insatser. Hur som helst är avtalet med kommunerna ett bevis på att de regionala aktörerna uppfattar en fungerande flygtrafik som  A och O för en regions konkurrenskraft.
 
Utländska bolag
Om regionen i fråga har exportföretag är snabba och fungerande förbindelser ett måste. Kontakten med kunder i utlandet förutsätter en kontinuerlig och stabil matartrafik till och från Helsingfors.
Jyväskylä klarade sig genom att Finnair satte in extra turer medan Björneborg fick bolaget Wingo som ny operatör. I praktiken är det polska Jet Air som sköter Wingos flygningar.
Tanken är dock att linjen Helsingfors-Björneborg framöver ska trafikeras av ett nygrundat flygbolag vid namn Air 100 som ägs av företagare från Björneborg och Björneborgs stad. Även här har lokala aktörer alltså aktiverat sig för att regionen ska få behålla sin matartrafik till Helsingfors.
Finanskris och askmoln
Vad har då utlöst luftfartskrisen i Finland? Jo, flygbolagens kraftigt försämrade lönsamhet är en direkt konsekvens av att företagen och den offentliga sektorn som en följd av den globala finanskrisen har trappat ner sitt resande.  Askmolnet från Island tärde förstås också på lönsamheten.
Finncomm försökte först omförhandla sina villkor med samarbetspartnern Finnair, men då detta inte lyckades inledde Finncomm en förhandling om försäljning av

bolaget till Air Baltic.  Den 8 september blev det klart att Finnair köper en femtedel av Finncomms dotterbolag samt 12 av Finncomms ATR-flygplan.

 Finnair och Finncomm kommer att fortsätta sitt samarbete under vintersäsongen. Finncomm flyger bland annat till Åbo och Tammerfors och bolaget tar också över Finnairs flyg till Jyväskylä. Det finländska flygbolaget Finncomm meddelade i augusti att rutterna på Seinäjoki, Björneborg och Jyväskylä läggs ned. De två senare orterna har fått ersättande flyg medan trafiken från Seinäjoki kunde återupptas  i kraft av ett avtal med kommunerna.

 
Inga statsstöd
Kommunikationsministern Anu Vehviläinen, (c),  flaggade i ett skede för en statlig subventionering  av olönsamma inrikesrutter, men kom på andra tankar efter det krismöte

 

hon höll med de berörda regionernas representanter  i augusti. Onekligen är det svårt för staten att stöda en del rutter medan rutter i andra delar av landet ska vila på marknadsekonomisk bas. Enligt en utredning har passagerarmängden på de finländska inrikesflygen mellan åren 1998-2009 sjunkit stadigt på alla orter Kittilä, Uleåborg och Vasa. Bäst till i statistiken ligger de flygorter av typ Kittilä som betjänar både turister och normalresande av typ affärsmän och organisationsanställda.
 
Flyttströmmarna påverkar
Flygkrisen är förstås också en konsekvens av den allmänna utvecklingen med flyttströmmar som går söderut.  Ju mer människor och industriproduktion som flyttar från periferin till huvudstadsregionen desto mer sjunker passagerarantalet på inrikesrutterna.  Snabbare tågförbindelser spelar in, liksom utbyggnaden av motorvägar som åtminstone gynnar privatbilismen i området närmast Helsingfors.
 
Flygtrafiken från Seinäjoki var nedlagd i två veckor.  Finncomm är med nästan hälften av alla reguljärflyg det största bolaget inom den finländska inrikesflygtrafiken.
 Bolaget har opererat med 14 flygplan och har dessutom beställt in fyra nya plan. Bolagets omsättning minskade i fjol till knappt 90 miljoner euro.
 

Nya destinationer

Finnair, som tidigare skötte en stor del av de inrikesflygen i Finland, har numera sin tonvikt på Asientrafiken. Trafiken på Asienrutterna ökade med nästan nio procent i augusti jämfört med motsvarande tid i fjol.
Också Finnars namn har seglat upp i spekulationer om eventuella kommande fusioner i flygbranschen.  British Airways och spanska Iberia har letat efter bolag att köpa trots att deras fusion fortfarande är på hälft.
 
Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Kenneth Myntti
Lämna en kommentar