De senaste tio åren har vi sett en tydlig förändring i människors livsstil. Hälsa har seglat upp som en viktig markör i människors liv. Från att handlat om att undvika sjukdomar söker vi nu ett bättre liv.

CC BY bryangeek
Women line up for gymnastics CC BY bryangeek

Det finns så många som vill oss väl när det gäller träning och hälsa. Men att vilja väl är inte detsamma som att göra gott. Pekpinnarna viner och erbjudandena haglar. Under de senaste tio åren har det skett en extrem förändring av svenska folkets livsstilsvanor. Hälsa har vuxit till den starkaste trenden i samhället. Privata aktörer utmanar idrottsrörelsen och de nya elitmotionärerna utmanar den traditionella synen på att vara motionär.

Människan genomlever just nu en dramatisk livsstilsförändring. Förutsättningarna förändras i och med att vi blir allt fler invånare och får en medellivslängd som blir högre när varannan 2-åring beräknas bli över 100 år. År 2018 förväntas Sverige ha 10 miljoner invånare.  Då har Sverige vuxit med en miljon fler invånare på 14 år. Så snabbt har aldrig utvecklingen gått tidigare.

Omvärldsanalysföretaget Kairos Futures har frågat svenska folket i åldern 35-75 år hur man tänker om sin framtid som äldre.  Det visade sig att i alla åldersgrupper drömmer man om att vara frisk när man tänker på sin ålderdom. I undersökningen konstaterar man att hälsa har gått från att handla om att undvika sjukdom till att må bättre än bra. Vi ställer högre krav på hälsan än tidigare.

I Sverige har vi en gedigen tradition av motion, hälsa, friskvård och tävlingsidrott kopplat till samhället och Sveriges stora idrottsrörelse. Under 80- och 90-talet präglades motionsidrotten av influenser från framför allt USA. Då var branschen uppdelad i fitness och idrott. Branschen fitness växte fram ur en bodybuilding-kultur med ett tydligt budskap om att skulptera sin kropp. Under början av 2000-talet växte branschen wellness fram som en naturlig motreaktion till den kroppsfixerade fitnessträningen. Under de senaste åren har fitness/wellnessbranschen och idrottsrörelsen gått varandra till mötes. Det nya begrepp och den nya bransch som vuxit fram och som idag känns helt naturligt för oss är träningsbranschen.

Under 2000-talet har den allsidiga träningen fått ett stadigt fäste i Sverige. Tävlingsloppen såsom till exempel Vasaloppet, Stockholm Maraton, Vätternrundan och Lidingöloppet har sedan några år snabbt blivit fulltecknade.

I takt med att svenska folket vill ta ett eget större ansvar för sin hälsa ökar de kommersiella krafterna. Antalet kommersiella träningsaktörer har blivit fler och antalet sportkedjor har under de senaste tio åren mer än fördubblats. Sport är en del av svenskarnas vardagsliv och marknaden har varit en av de bäst växande i världen. Totalt omsätter sporthandeln 20 miljarder årligen.

Mitt i den starka hälsotrenden utmanas Sveriges traditionella idrottsföreningar. I Sverige finns 20 000 idrottsföreningar i 71 olika specialidrottsförbund. Antalet medlemmar inom de största idrotterna är fortsatt stabil. Oroväckande är dock att 2/3 av specialidrottsförbunden tappar medlemmar eller har en stillastående medlemsutveckling och att endast 1/3 har ökat i medlemsantal. Svensk Idrott står inför tuffa utmaningar att utveckla sin ledarskapskultur för att bättre kunna möta upp framtiden. Av tradition ligger stort fokus på tävling och prestation inom de respektive idrotterna. Drömmen om att få håva hem ädla medaljer till svenska folket blir en drivkraft som får konsekvenser i ledarskapskulturen.

Idag attraheras vi av de idrottsföreningar och träningsorganisationer som har en hög trovärdighet och som lyckas erbjuda sin verksamhet med en hög tillgänglighet och närvaro i mötet. I det mötet vill vi utmana oss och tänja på våra gränser. Då kommer lusten. Lusten och glädjen att träna och röra på sig.

Lämna en kommentar